Icke beviljat! Det svaret fick Pedersöres vägmästare Stefan Hellund när han sökte om statsstöd för grundförbättring av fyra enskilda vägar.

Förklaringen är inte svår att finna. Vägdirektör Anders Östergård vid Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) uppger att det ännu för något år sedan fanns 20 miljoner i statliga pengar för enskilda vägar. I år finns 5 och nästa år 3 miljoner varav 2 går till färjorna i Ålands skärgård. En futtig miljon för landets enskilda vägar räcker ingenstans.

- Det är en stor försämring, säger vägmästare Stefan Hellund i Pedersöre.

Stefan Hellund Vägmästare Stefan Hellund i Pedersöre Bild: YLE/Patrik Enlund

Normalt brukar Pedersöre få statsstöd för tre eller fyra vägförbättringar per år. Nu blir det ingenting och de 120 väglagen som ansvarar för 273 kilometer enskilda vägar i Pedersöre har uppmanats hålla möte före utgången av juni. Nu får man ta sig en funderare på framtiden. Är det kommunen eller väglagen som tar på sig statens andel, eller låter man helt enkelt vägarna bli sämre?

- Väglagen och kommunen tvingas att sträcka till mera, men kostnadsfördelningen får man diskutera, säger Hellund.

Vägarna inget akut problem i Pedersöre

- Får vi bara vara en självständig kommun sköter vi vägunderhållet som tidigare, säger Hellund.

Med det menar han sladdning, snöröjning och sandning. Där har kommunen inte prutat utan satsar 230 000 euro per år. Och listan på vägar som behöver grundförbättras har man lyckats hålla relativt kort, men nu kan den snabbt bli längre när statsstödet uteblir.

Häromdagen fick vägarna i Pedersöre fortfarande betyget jättebra när tekniska nämnden tog sig en rundtur i kommunen.

Broarna behöver ses över

Broarna är ett annat orosmoment. Brodäcken, grund och rostiga metallkonstruktioner måste åtgärdas. Pedersöre har sökt statsbidrag för 4 av de 23 broarna i kommunen.

Strömmen bro i Östensö behöver förnyas helt och bara den operationen kostar 260 000 euro. Statsstöd har också sökts för Lövö, Sundby och Ytteresse. Här hoppas dock Hellund staten är mera givmild. Broarna är prioriterade hos trafikverket och Hellund hoppas Strömmen bro får statsstöd nästa år.

Utöver det väntar en besiktning av broar utan viktbegränsning. Ifjol höjdes tonnaget på vägarna från 60 till 76 ton och det är osäkert om alla broar klarar de tyngre transporterna. Händer det något, att en bro rasar, är det väglaget som är ansvarigt. Nu borde broarna besiktas för den högre vikten, men kostnaden är 3000 till 6000 euro per bro.

- Vem ska betala, kommunen eller väglaget, frågar sig Hellund.

Sett från ett riksperspektiv började försämringen av det finländska vägnätet 2011. De dåliga vägarna började öka i antal och i dag uppskattar man reparationsunderskottet till cirka 2,5 miljarder euro.

I juni besluter EU om Finland, som enda land i EU, får fortsätta att betala ut ersättningar som orsakas av att älgarna äter upp skogsplanteringar. I övriga Europa får skogsägarna ersättning endast för skador som fridlysta djur orsakar i skogen.

Skogsägare kräver att älgstammen måste minska om ersättningarna upphör.

Tomas Teir i Sideby är både skogsägare och jägare och han anser inte att det här är särskilt lyckat. Blir älgstammen för liten inverkar det på jaktintresset.

- Finns det en älg blir det alltid älgskador. Den måste äta någonting. Och ju större stam man har desto större andel älgskador, säger Teir.

Målet i dag är att det ska finnas tre till fyra älgar per 1000 hektar. EU-kommissionen har gett vissa signaler om att även Finland bör sluta betala ersättningar för älgskador.

Tomas Teir Tomas Teir med sonen Oskar. Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

I övriga EU betalas skadeersättningar endast för skador som fridlysta djur orsakar, inte jaktbara djur som älg och hjort. Där ska stammen regleras genom jakt.

Om den finska staten skulle sluta betala ersättningar för älgskador kommer påtryckningar från markägarna att älgstammen ska minska så att det får finnas i medeltal högst en till två älgar per 1000 hektar.

- När det blir så glest mellan älgarna så kan det i värsta fall leda till att jaktlaget har kontakt med en älg varannan helg under den tid jakten pågår.

Svalare intresse för jakt

- Ju mindre älgstam vi har, desto svårare blir det att få något byte. Om det blir så att ett älgjaktlag har licens på tre älgar som ska delas på 30 personer, betyder det att resultatet i frysboxen efter jaktens slut är några kilo kött, vilket också kan leda till att intresset minskar. Jag hoppas verkligen att det system vi har i dag med älgskador får fortsätta att vi kan ha en sådan älgstam som vi har i dag, åtminstone här i Kustösterbotten, säger Tomas Teir.

En logisk följd av ett svalare jaktintresse är förstås att älgstammen ökar igen, om ingen avskjutning sker. Vem annars ska reglera älgstammen, frågar sig Teir som ser att det i så fall måste till en lagändring.

Jordbrukskommissionär försvarar Finland

Stefan Thölix, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC) skogsutskott vill inte heller att systemet ska ändra. Han är glad över nyheten som han tog del av i början av maj i Maaseudu Tulevaisuus, som skriver att jordbrukskommissionär Dacian Ciolos tar det finländska systemet i försvar. Det kan betyda att det finns en chans att det får vara kvar.

- I annat fall kan man bli tvungen att överväga någon annan form av ersättning, till exempel försäkringar, säger han.

Stefan Thölix Stefan Thölix är jordbrukare i Tölby, Korsholm. Bild: YLE/Sonja Rundt

Vad händer med jaktlicenserna?

Älgskadeersättningarna till skogsägarna tas från de pengar som staten får in för jaktlicenserna.

Staten betalar årligen cirka 1,2 miljoner euro till skogsägare för skador som älgen ställer till med. Summan som uppbars som jaktlicenser i fjol är ungefär 3,2 miljoner euro.

Om staten slutar betala skadeersättningar för älgskador till skogsägarna, anser han att priset på jaktlicenserna också måste minska. I dag är licensen 100 euro för ett vuxet djur och ungefär hälften av det för en kalv.

- Den moraliska grunden att uppbära jaktlicens faller bort om staten slutar betala ersättning för älgskador, säger Tomas Teir.

I takt med att värmen kom har båtsäsongen nu kommit igång på allvar. Men för många båtfirmor börjar vintern bli en allt viktigare inkomstkälla.

Årets båtsäsong började tidigt på grund av den tidiga islossningen.

- Den nya generationens båtägare är vana med att köpa tjänster. Tidigare gjorde båtägarna det mesta själv, säger Mats Carlson på Hydrolink i Vasa.

Mats Carlson Mats Carlson Bild: Yle/Filip Sten

Förvaringen av båtarna under vintern är en annan orsak till att båtfirmorna går bra även under vintern

- Det är naturligtvis en kostnadsfråga. Men båten mår absolut bättre av att stå varmt och torrt under vintern, säger Carlson.

Det är sällan kylan i sig som är problemet för båtar som står utomhus, utan fukten.

- Både trä- och glasfiberbåtar mår bra av att få torka upp. Dessutom har moderna båtar mycket elektronik som inte heller tycker om vinterfukten, säger Carlson.

De senaste veckorna har vattenståndet varit väldigt lågt, men båtägarana verkar ha varit försiktiga.

- Säkert spelar vädret också in, det var ju ganska kallt när vattnet var som lägst, säger Mats Carlson.

Stadsstyrelsen i Uleåborg avgör i dag måndag om staden ska delta i Fennovoimas kärnkraftsinvestering. Det är fråga om 16 till 17 miljoner euro.

I Uleåborg hoppas man på 1000 nya arbetsplatser om det byggs ett kärnkraftverk i Pyhäjoki.

De Gröna och Centern har redan meddelat att man kommer att motsätta sig att staden deltar i kärnkraftssatsningen. Utanför stadshuset blir det också en demonstration där bland andra Greenpeace i Uleåborg deltar.

Än en gång diskuterade fullmäktige vid Vasa sjukvårdsdistrikt hjärtkirurgins framtid. Yle Österbotten följde med debatten, läs referatet från mötet.

Utlänningar bjuder på te i sina hem åt finländare som de aldrig träffat förut. Det är tanken bakom projektet Teatime som nu startats i Vasa.

Anas Ashfaq är en av hjärnorna bakom projektet. Han såg en reklamfilm på nätet om samma projekt i Oslo. Ashfaq kommer från Pakistan och har studerat i Vasa de senaste fyra åren.

- Alla jag pratat med har tyckt om idén. Vi har kontakt några personer att vara värdar för att få igång projektet. De var genast med på noterna.

Bjuder in till sitt hem

Shaima Majeed är en av de första värdarna att bjuda in finländare för en kopp te. Den här morgonen gästas hon av Ritva Mertaniemi. Majeed har även hon bott i Vasa de senaste fyra åren. Nu håller hon på med sin doktorsavhandling samtidigt som hon arbetar vid Apollo med mjukvara.

- Det är ett fint projekt för att få folk att träffas. Det här kommer att skapa en kontakt mellan mig och Ritva. Först välkomnar jag henne till mitt hem som redan det är ett tecken på tillit. Att jag bjuder in er får er att känna er välkomna och vi kan skapa en relation och bestämma att träffas igen.

Ritva Mertaniemi tycker att det är lite pirrigt att kliva in i någon annans hem på det här viset men idén är fantastisk tycker hon.

- Vi har ändå förutfattade meningar om varandra men genom konkreta möten lär vi känna varandra och ser att vi är väldigt lika sist och slutligen.

Mertaniemi vill rekommendera det varmt åt alla att gå med.

Inget bäst före datum

När projektet startades fanns inga fastslagna datum för när teatime-träffar ska ske.

- Det är ett pågående projekt och vem som helst får komma med. Om någon vill bjuda in eller besöka någon kan vi ordna det, säger Ashfaq.

Du behöver inte gå vart som helst. I anmälningsblanketten fyller du i hur många ni är som vill gå, när ni har möjligt och om ni vill gå till en familj. Många fler alternativ finns.

- Du behöver inte vara rädd och det är ingen dejtingverksamhet. Det är ett enkelt koncept för att lära känna varandra, säger Ashfaq.

På Teatimes webbplats finns information om projektet och där finns också anmälningsblanketten.

Det var i morse polisen gick ut och efterlyste tips om en minnessjuk man som försvunnit från Vasa centralsjukhus. Mannen försvann utan lov från inremedicinska avdelningen.

Tack vare att man hade ett bra signalement att ge ut kunde mannen hittas tack vare inkomna tips från allmänheten. Polisen tackar för hjälpen och uppger att mannen återfanns i gott skick.

Karleby stad ska göra sig av med ungefär 150 byggnader. Bland annat skolbyggander, rådgivningar och byagårdar finns med på en lista över fastigheter som ska säljas eller rivas.

- Det som kommer att väcka mest diskussion är väl byagårdarna och skolorna, säger stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C).

Dåliga byggnader jämfört med andra städer

Målet med strategin är att minska kvadratmetrarna och spara pengar. I dag äger Karleby nästan 500 olika byggnader och lokaler.

- Fastighetsmassan är stor och i dåligt skick. Det här är en viktig del av stadens anpassningsprogram för ekonomin, säger Laitila.

Efter Helsingfors är Karleby den stad i Finland som har störst renoveringsbehov i sina fastigheter. Karleby borde sätta 200 euro per kvadratmeter på sina fastigheter för att få dem i skick. I Vasa är motsvarande siffra kring 100 euro.

Bygga nytt eller stänga skolor?

I fastighetsstrategin talar man bara om fastigheter, och strategin säger inget om vad som ska hända med till exempel skolorna som verkar i dem. Men också det kommer att klarna inom det här året.

- Ska man bygga nytt eller centralisera? Alternativen bereds nu inom skolsektorn och de kommer i snabb takt till beslut, säger Laitila.

Två rådgivningar kvar

Redan tidigare är det klart att antalet rådgivningar skärs ner från sju till två. De som blir kvar är den nya rådgivningen i Storby och en rådgivning i anslutning till huvudhälsocentralen på Mariegatan.

Föreningshusen som ska bort är bland annat Wisska gården i Kaustar och Knifsund gamla skola i Öja.

Fastighetsstrategin sträcker sig till år 2030. Då stadsstyrelsen godkänner den kommer tekniska verket att ta över processen med att riva eller sälja fastigheterna.

Organisationen Oikeutta elämille har igen smygfilmat på pälsdjursfarmer. Den här gången har organisationen filmat på en pälsdjursfarm i Pedersöre och visar skadade rävar på sin hemsida.

Enligt Oikeutta eläimille har man filmat på samma farm tidigare och bilderna visar att ingenting har blivit bättre.

På bild ser man bland annat en räv med ett öppet sår. Djuren har också ögoninflammation och det är brister i dricksvattensystemet och burarna. Farmen har anmälts till Evira och Oikeutta eläimille kräver att farmnäringen stoppas.

Videon från pälsfarmen ser man här.

Ann-Sofie Långvik livebloggade från Kristinestads stadsfullmäktigemöte. Fullmäktigemötet behandlade ett misstroende mot stadsstyrelsen.

I mitten av april lämnade Kristdemokraternas, Centerns, Sannfinländarnas och samlingspartiets ledamöter, undantaget Mikael Perjus, in en motion om misstroende mot stadsstyrelsen.

Anklagelser har riktats mot styrelseordförande Bernhard Utter (SFP) om att han bromsar upp utvecklingen i Kristinestad men Utter själv har hävdat att beredningen av ärenden är bristfälliga och därför tar det innan stadsstyrelsen kan fatta beslut.

Än en gång har fullmäktigeledamöterna vid Vasa sjukvådistrikt uttryckt viljan att hjärtkirurgin vid Vasa centralsjukhus ska få fortsätta. Vid måndagens fullmäktigemöte godkände fullmäktige enhälligt en klämtext som kräver en fortsättning på köpavtalet med de kirurger som hittills har utfört operationerna.

- Klämtexten innehåller två viktiga punkter, dels hur vi ska lösa problemen på kort sikt och sedan hur vi ska lösa dem på lång sikt, säger Luther.

På kort sikt handlar det om att förlänga avtalet med de kirurger som hittills utfört operationerna. Kirurgerna från kuopioföretaget Satucon Oy kom aldrig med något erbjudande i den offertrunda som ordnades tidigare i år, eftersom de tyckte villkoren var omöjligt ställda.

- Vi vet att de är intresserade av att fortsätta operera hos oss på samma villkor som hittills, och vi vill därför att styrelsen jobbar för att sluta ett avtal enligt de premisserna, säger Luther.

Lyckas man nå ett avtal är operationsverksamheten tryggad också efter den 30 juni när nuvarande avtal löper ut.

- Säkert blir det någon form av sommarpaus, men jag tror att vi kunde få en bra lösning på detta vis, säger Luther, som konsekvent har jobbat för ett bevarande av hjärtkirurgin.

Klämtexten godkändes enhälligt av fullmäktige. Någon omröstning blev det aldrig i frågan, som inte ens diskuterades under en egen paragraf utan klubbades igenom i samband med att man godkände bokslutet, utvärderingsberättelsen och revisionsberättelsen för år 2013. Här ansåg ledamoten Mikael Perjus (Saml.) från Kristinestad att man begick ett formellt fel.

- Bara för att hjärtkirurgin nämns i utvärderingsberättelsen betyder det inte att den här klämtexten platsar här, säger Perjus.

Att alla styrelseledamöter inte tycker lika om hjärtkirurgin märktes ändå inte lika tydligt som under mötet i februari då rösterna föll 117-34 för att bevara kirurgin. Greta Näs (Sfp) var en av få som den här gången ställde sig i talarstolen för att uttrycka missnöje.

- Jag kan visserligen ställa mig bakom klämtexten, men nog är det märkligt att den här frågan får fortsätta att fullständigt dominera vår agenda. Sjukhusets hela verksamhet har ju mer eller mindre lamslagits av den här debatten, som handlar om att bevara en verksamhet som överhuvudtaget inte hör hemma på ett centralsjukhus, säger Näs.

På lång sikt

Det som gjorde att Greta Näs och andra som delar hennes åsikt ändå kunde tänka sig att godkänna klämtexten från Sfp var textens förslag på hur man skall lösa problemen på längre sikt. Här slår texten fast att man ska tillsätta en arbetsgrupp som ska jobba för att räta ut de frågetcken som kvarstår.

- Redan tidigare har vi i fullmäktige önskat oss en arbetsgrupp som skulle titta närmare på frågan så att det nu blir av kan jag ställa mig bakom, säger Näs.

Näs är nöjd med att arbetsgruppen ska innehålla såväl politiker som sjukhusets egna experter, men att det är styrelsen som utser medlemmarna i gruppen.

- Då blir det kanske inte ytterligare ännu en prestigefråga där vi fullmäktigeledamöter mäter våra krafter mot varandra, säger Näs, som hoppas att arbetsgruppen ska förmå se på saken ur ett helhetsperspektiv.

Michael Luther hoppas för sin del av arbetsgruppen ska hitta vägar runt eller över de hinder som nu står i vägen, framför allt handlar det om att öka patientmängderna och att vaska fram en egen kirurg.

- Om ett år hoppas jag att vi har hittat en egen kirurg som kan ansvara för verksamheten och utveckla den och kanske att vi har fått med Seinäjoki och Karleby på kärran, så att också Regionförvaltningsverket kan ge hjärtkirurgin sin välsignelse, säger Luther.

Mycket hänger nu på vad Regionförvaltningsverket kommer med för besked efter den 15 juni. Myndigheten har kristiserat det man anser vara för små patientmängder och bristen på en egen kirurg med ansvar för verksamheten.

- Så mycket kan jag säga att vi har diskuterat den här klämtexten med chefen för Regionförvaltningsverket, säger Michael Luther, som ändå inte vågar sia om vad myndigheten kommer att säga i sitt utlåtande.

I väntan på besked från Regionförvaltningsverket har nu sjukvårdsdistriktets styrelse i uppdrag att jobba vidare enligt fullmäktiges vilja. Styrelseordförande Hans Frantz är inte helt obekymrad.

- Vi har ju redan länge försökt locka egna hjärtkirurger till vårt sjukhus, men utan att lyckas och varifrån vi ska få fler patienter att operera är heller ingen lätt fråga. Vi ska naturligtvis jobba enligt den vilja som politikerna nu har gett uttryck för, säger Hans Frantz.

Läs referatet från fullmäktiges möte:
Fullmäktige vill bevara hjärtkirurgin

Polisen i Österbotten har undersökt de tips som har kommit in om de personer som försvann under veckolutet.

Letandet efter Elli Eklund som försvann i Korsnäs fortsätter. Polisen har fått in ett tips om att en kvinna som stämmer in på Eklunds signalement skulle ha rört sig på cykel norrut längs Strandvägen i lördags på eftermiddagen. Polisen ber att den som kan ha sett något hör av sig eftersom man tror att Eklund har rört sig med cykel och tagit sig ganska långt från sitt hem i Taklax. Polisen undersöker också stränderna vid Hinjärvträsket där Eklund senast sågs. Polisen har också undersökt småvägarna kring Strandvägen i Korsnäs.

Elli Eklund Elli Eklund försvann i Taklax 7.6.2014 Bild: Camilla Winberg

Polisen ber att den som kan ha sett något hör av sig på telefonnummer: 0295-440513.

Läs också:
Tre saknade personer efterspanas

Stadsstyrelsen och stadsstyrelsens ordförande i Kristinestad har fullmäktiges förtroende. Henrik Antfolk (SFP) föreslog att initiativet inte föranleder några åtgärder. Femton ledamöter höll med honom, elva ville tillsätta ett utskott för att utreda om förtroende finns. Antfolk tycker att omröstningen visade klara siffror på att det finns förtroende.

Peter Nygård (C) är en av dem som anser att stadsstyrelsens ordförande Bernhard Utter inte har tillräckligt stort förtroende för att vara kvar som ordförande. Nygård ville att en kommitté ska utreda förtroendefrågan.

Anna-Kajsa Blomqvist (SFP) var först av den åsikten att det kunde vara bra med en kommitté, men hon ändrade åsikt. Processen har dragit ut på tiden och ny styrelse kommer ändå att väljas nästa år och därför är det inte mödan värt.

Anklagelser har riktats mot styrelseordförande Bernhard Utter (SFP) om att han bromsar upp utvecklingen i Kristinestad men Utter själv har hävdat att beredningen av ärenden är bristfälliga och därför tar det tid innan stadsstyrelsen kan fatta beslut.

I mitten av april lämnade Kristdemokraternas, Centerns, Sannfinländarnas och Samlingspartiets ledamöter, undantaget Mikael Perjus, in en motion om misstroende mot stadsstyrelsen. I måndagens omröstning avstod Perjus från att rösta i det här ärendet.

Också andra ärenden diskuterades på fullmäktiges möte. Bland annat välkomnade även fullmäktige företaget Riitan Herkku till Dagsmark genom att godkänna ett köp av industrihall, som hyrs ut för safttillverkning.

En del debattinlägg kan du läsa i bloggen.
Kristinestads stadsstyrelse har fullmäktiges förtroende

Stadsstyrelsen i Karleby tog på måndagen ställning till lärarnas rättelseyrkan om att det inte finns motiveringar till permitteringar av lärarna. Med rösterna 7-4 förkastades rättelseyrkan.

- Det finns inga juridiska grunder för att vi skulle inte skulle kunna permittera lärarna, säger stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C).

Därmed står beslutet fast att grundskolans lärare ska permitteras i fem dagar. Lärarna hade lämnat in en rättelseyrkan eftersom de anser att eftersom staden gjorde ett plus på mer än tre miljoner euro i fjol finns inte längre någon orsak att permittera personalen. Dessutom anser lärarna att permitteringar det leder till olagliga situationer.

Socialdemokraterna, Vänsterförbundet och Sannfinländarna ansåg att lärarnas rättelseyrkan skulle godkännas.

Läs mer:
Karlebylärare vill häva beslut om permitteringar

Jakobstads budgetramar för år 2015 visar just nu ett underskott på 1.9 miljoner euro. Stadsstyrelsen ger nu nämnderna i uppdrag att föreslå hur man ska kunna få ner kostnaderna.

Social- och hälsovårdsnämnden föreslås få en noll-budget och personalutgifterna ska skäras ner med 1.5 procent.

- Budgeten måste ju vara realistisk samtidigt som vi måste hålla kvar kärnan i våra tjänster. Vi måste hitta nya sätt att jobba på, säger stadsdirektör Mikael jakobsson.

Jakobstads hamn och energiverk ska bolagiseras och staden kommer att ställa krav på avkastningen, men bolagiseringen gör att staden inte kan räkna med vinsten på samma sätt som förr.

Det nuvarande daghemmet och förskolan i Öja i Karleby har problem med inomhusluften men problemen är inte så akuta att en flytt måste ske omedelbart. Förra sommaren installerades en förbättrad ventilation och tomten dränerades.

Staden Karleby kommer i varje fall inte att satsa några stora summor på en renovering av den nuvarande daghemsfastigheten.

- En flytt kommer, det är mycket sannolikt. Tidtabellen däremot klarnar i samband med planeringsprocessen, säger Kaj Kytölaakso som är chef på servicen för småbarnsfostran i Karleby.

Annika Pekkarinen säger att personalen tillsagts att de ska vara kvar i ett år i nuvarande lokal Ansvarsperson Annika Pekkarinen vid Öja daghem Bild: Yle/Kjell Vikman

Flytten sker under hösten - eller jullovet

Daghemmet flyttar eventuellt in till byacentret i Öja. Enligt Kaj Kytölaakso är det inga stora förändringar som behöver göras i byacentret för att göra lokalen lämplig för daghem och förskola. Det handlar om WC stolar och lavoarer och liknande.

Föräldern Benny Tjäru är oroad att byacentrets lokaler kan vara för små Föräldern Benny Tjäru i Öja Bild: Yle/Kjell Vikman

Han räknar dessutom med att lokalen ska räcka till i byacentret där staden redan hyr gymnastiksal och matsal av byaföreningen.

- Ifall det visar sig att det krävs större satsningar och mer budgetmedel kommer flytten att senareläggas, säger Kaj Kytölaakso

Föräldrarna har många frågetecken

Vårdnadshavarna har inte informerats om planerna ännu, det kommer att ske först efter semestrarna när utredningarna visar hur snabbt en flytt kan ske.

- Som jag ser det kan det bli utrymmesbrist i byacentret och frågan är om lokalen är ändamålsenlig säger föräldern Benny Tjäru.

Personalen på daghemmet känner inte heller desto närmare till planerna.

- Det som sagts åt oss är att vi åtminstone skall vara ett år på nuvarande ställe, vi har inte fått några tidtabeller, säger ansvarspersonen Annika Pekkarinen vid daghemmet i Öja.

Byggbolaget Lemminkäinen lägger ner sitt kontor i Karleby.

Som ett resultat av samarbetsförhandlingar minskar Lemminkäinen sin personal med totalt 265 personer i Finland.

Då byggbolaget lägger ner i Karleby innebär det samtidigt att det som en gång var Byggnads-Forsström inte längre existerar. Lemminkäinen köpte upp Forsström och tog över deras kontor för några år sedan.

Kristinestad stad köper en industrifastighet i Dagsmark för Korsholmsföretaget Riitan Herkku. Företaget vill börja tillverka saft i Kristinestad. Det beslöt fullmäktige i Kristinestad på måndagkväll.

Staden köper industrifastigheten för Riitan Herkkus dotterbolag Dagsfood Oy, som först hyr, sedan köper fastigheten av staden.

Hjärtkiurgin vid Vasa centralsjukhus ska bevaras, det slog ledamöterna i sjukvårdsdistriktets fullmäktige fast vid sitt möte på måndagen. Men utmaningarna är många. Dels gäller det att vaska fram ett köpavtal så att hjärtoperationerna kan fortsätta efter sommarpausen och dels gäller det att hitta en lösning som fungerar på längre sikt.

Michael Luther (Sfp) i Korsholm, är en av de fullmäktigeledamöter som varit med och arbetat för att hjärtkirurgin vid Vasa centralsjukhus ska få en fortsättning. Han tror att det ska gå tämligen smärtfritt att skriva ett nytt avtal med de hyreskirurger från Kuopio som hittills har utfört hjärtoperationerna i Vasa.

- Kirurgerna från Satucon har själva har meddelat att de gärna fortsätter på gamla villkor. Då är verksamheten tryggad på kort sikt, efter sommarpausen då nuvarande köpavtal löper ut efter sista juni, säger Michael Luther.

Men Luther är mer bekymrad över verksamhetens framtid på lång sikt. Han befarar att de besluten sist och slutligen kanske fattas av någon annan än regionens egna politiker.

- Visst, vi vill hålla hjärtkirurgin kvar i Vasa och vi vill utveckla den, men en hel del av de här besluten ligger på en rikspolitisk nivå och det här gör att vi får leva med en viss osäkerhet, säger Luther.

Luther avser inte minst den stora statliga vårdreformen, eller SOTE-reformen, enligt vilken Vasa sjukvårdsdistrikt framöver kommer att lyda under miljonområdet i Åbo.

- Allt hänger på hur sjukvårdsstrukturerna kommer att se ut framöver här hos oss, om det vet vi just nu alltför lite, säger Luther.

Kostymen för dyr

Även bland ledamöterna i sjukvårdsdistriktets styrelse bekymrar läget där alltför många beslut fattas utan insikt i vad som komma skall framöver. Styrelseordförande Hans Frantz (Sfp) misstänker att det blir storleken på börsen som avgör många frågor.

- Styrelsens uppdrag är att jobba enligt fullmäktiges vilja och nu vill fullmäktige att vi ska jobba för att bevara hjärtkirurgin både på kort och lång sikt, då ska vi göra det, säger Frantz. Men tittar man på vårt bokslut ser man stora kostnadsökningar som blir ohållbara i längden.

Bokslutet för år 2013 godkändes på måndagens möte av fullmäktige och i många sifferspalter lyste det rött.

- Det finns två saker som bekymrar. Det ena är den vård som vi köper från universitetssjukhusen som ständigt blir dyrare och vi tycks inte kunna rå på den kostnadsökningen. Det andra är det har visat sig, då vi analyserar våra egna kostnader, att vår egen kostym är för dyr, säger Frantz.

Enligt Hans Frantz är fler sparkrav inom sjukvårdsdistriktet därför mycket sannolikt på kommande och det redan i höst då något i den dyra kostymen måste skäras bort.

Ursprungligen var det ett sparkrav från kommunerna i sjukvårdsdistriktet som startade nedläggningsdebatten kring hjärtkirurgin hösten 2013, och man kan kanske anta att de gamla argumenten väcks till liv då de nya ekonomiska frågetecken landar på fullmäktiges bord någon gång före jul.

En fråga som flitigt debatterats är nämligen om det skulle bli billigare att skicka de österbottniska hjärtpatienterna för operation till ett annat sjukhus än att ha kvar hjärtkirurgin i egen regi.

Läs också: Fullmäktige vill bevara hjärtkirurgin

Sandra Eriksson blev trea på 3000 meter hinder i ett internationellt lopp i nordtyska Rehlingen på goda tiden 9.51,84. Förutom att tiden var inhemskt årsbästa innebar den också att Eriksson klarade kvalgränsen för sommarens EM-tävlingar i Zürich.

IK Falkenlöparen Sandra Eriksson klarade EM-gränsen galant eftersom en tid under 9.55,00 hade räckt. Loppet var den 25-åriga Erikssons första 3000 meters hinderlopp i år.
Tävlingen vanns av tyskan Antje Möldner-Schmidt på tiden 9.38,30, som är endast åtta hundradelar snabbare än finska rekordtiden som innehas av just Eriksson. Möldner-Schmidt vann brons i EM i Helsingfors för två år sedan.

EM ordnas på Letzigrundstadion i Zürich den 12–17 augusti 2014.