I köket i Korsholms högstadium ger Matskolans ledare Kati Källman instruktioner om hur morgongröten ska kokas samtidigt som hon berättar om våra inhemska sädesslag. 4-Hs Matskola för barn mellan 8 och 12 år är fullsatt.

Rio Boussir förbereder morgongröten. Rio Boussir förbereder morgongröten. Bild: Yle/Anna Ruda

Ines Tuohimaa kokar gröt med sina kompisar. Ines Tuohimaa kokar gröt med sina kompisar. Bild: Yle/Anna Ruda

Annsofie Nygård dukar bordet. Annsofie Nygård dukar bordet. Bild: Yle/Anna Ruda

Kati Källman berättar att de vill lära barnen att smaka också på nya maträtter och att det är ganska enkelt att koka mat.

- När man har gnistan att göra lite enklare mat vågar man också prova på lite svårare recept, säger Kati Källman.

Annsofie Nygård har kommit till Matskolan för att hon tycker att det är roligt att koka. Ines Tuohimaa vill lära sig att göra fler rätter och samtidigt få nya kompisar.

- Det ska bli roligt att få åka till mjölkgården idag, säger Ines Tuohimaa.

Pensionärer ska få sitta med när beslut om pensioner tas. Det anser riksdagsledamot Lars-Erik Gästgivars (Sfp) som på onsdagen lämnade in en lagmotion om pensionärers rätt.

Initiativet har 120 riksdagsledamöter bakom sig.

Det handlar om att Gästgivars anser att pensionärer behöver ha egna företrädare i arbetspensionsbolagens förvaltningsråd.

- Den som hela sitt aktiva liv sparat en del av sin lön ska kunna delta och bevaka hur pensionsbesparingarna sköts, placeras och utfaller. För mig handlar detta om rättstänkande och öppenhet i vår finländska demokrati, säger Gästgivars i ett pressmeddelande.

Vad betyder egentligen Kantlax? Varifrån kommer namnet Pargas och hur gammalt är det? På onsdagen lanseras en nätversion av Lars Huldéns slutsålda bok Finlandssvenska bebyggelsenamn. Nättjänsten är öppen för alla.

Nätutgåvan av Finlandssvenska bebyggelsenamn består av närmare 3 000 ortnamn. Den upptar samtliga bynamn, kommun- och stadsnamn, historiska sockennamn och namn på landskap i svenskspråkiga och tvåspråkiga trakter samt ett urval svenska namn i finskspråkiga trakter.

Uppslagsverket är sammanställt av professor Lars Huldén och utgavs som tryckt bok av Svenska litteratursällskapet i Finland år 2001. Boken är slutsåld sedan länge och inför den digitala utgåvan har Huldén också uppdaterat verket.

Nättjänsten Finlandssvenska bebyggelsenamn är öppen för alla. Tjänsten är öppen för alla. Bild: Skärmdump från SLS sidor

Kartfunktionen är ny

För varje bebyggelsenamn kan man läsa en beskrivning med namnets etymologi, beskrivningar av de namnelement som ingår i ordet och äldre namnformer. Nätutgåvan är också kopplad till en kartfunktion så man kan se var orten ligger.

- Det nya med nättjänsten är att vi också har kartor med. Det ger en extra krydda. Det är också lättare att söka i nätupplagan tack vare databasen, säger Lindberg.

Dispositionen är i övrigt densamma som i boken.

- Det som också är nytt är att det finns en kommentarsfunktion på webben. Publiken får fortsätta arbetet och komma med kommentarer. Vi kommer att fortsätta att utöka och uppdatera samlingen, säger Johan Lindberg.

Nätupplagan av Finlandssvenska bebyggelsenamn hittar du här.

Kristinestad ordnar egen veckoslutsjour vid hälsocentralen, också efter att samjouren vid Vasa centralsjukhus inleds i oktober.

Orsaken är de långa avstånden.

- Det är långt till Vasa. Det vet man om man har ett litet öronbarn ett veckoslut och ska sitta och köa till jouren i Vasa. Vi kommer att ordna jouren själva under veckosluten året till slut, säger Åsa Blomstedt som är vård- och omsorgsnämndens ordförande i Krsitinestad.

Samtidigt kommer Kristinestad att ingå också i samjouren med Vasa sjukvårdsdistrikt i Vasa. Samjouren omfattar Vasa, Laihela, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.

- Det kommer att innebära lite extra utgifter, säger Blomstedt.

Vård- och omsorgscheferna i Kristinestad och Närpes har förhandlat fram ett pris som innebär att förhållandet är 25-75, vilket betyder att 25 procent av kostnaderna baseras på befolkningsmängden och 75 procent på den faktiska användningen.

För tillfället är det ett läge när hela havet stormar inom andra stadiets utbildning. Optima i Jakobstad vill föra en diskussion om Optimas eventuella roll som anordnare av både yrkes-och gymnasieutbildning i Jakobstadsregionen.

Optimas styrelse har kallat samman ägarkommunernas representanter till ett möte den 16 juni på Optima . Avsikten med mötet är att diskutera organiseringen av andra stadiets utbildning i regionen i framtiden.

Det är inte bara gymnasieutbildningen som har krav på sig att organiseras inom större helheter,detsamma gäller yrkesutbildningen. Konkret innebär det här att Optima och Yrkesakademin eventuellt tvingas samman. Det är mot den här bakgrunden som Optimas initiativ till diskussioner skall ses.

Snäv tidtabell för diskussioner

Det reformerade andra stadiets utbildning skall verkställas från början av 2017 och ansökan om tillstånd för att upprätthålla utbildning skall vara klar i augusti 2015. Det är med andra ord bråttom och vill man åstadkomma något för en gemensam upprätthållare av både yrkes-och gymnasieutbildning i regionen bör det arbetet vara långt gånget under hösten 2014.

Ole Norrback utreder yrkesutbildningens framtid i Svenskfinland

Direktör Rabbe Ede vid Optima i Jakobstad räknar med att han ganska snart blir kontaktad av utredningsman Ole Norrback och då bör det helst finnas en klar linje i regionen om färdriktningen för andra stadiets utbildning i sin helhet.

Direktör Rabbe Ede vid Optima Direktör Rabbe Ede, Optima Bild: YLE/ Kjell Vikman

- Vi bör då ha en linje som vi diskuterat med ägarkommunerna och i vår egen styrelse, säger direktör Rabbe Ede. Vi bör ställa oss frågan hur vi skall ha det, tillägger Ede.

- Jag hoppas på en stark yrkesutbildning och en stark gymnasieutbildning, har vi inte samma ägarbas är det sannolikt att ministeriet ritar färre ringar runt yrkesutbildningen i Österbotten, säger Rabbe Ede.

Ägarkommunerna vill ha ett självständigt Optima

Från ägarna sida har budskapet också tidigare varit klart och entydigt, Optima bör förbli självständigt.

- Vi vill checka upp det här på nytt. Ser vi då en länk med gymnasierna kan det bli nåt vi jobbar för även om det inte är helt allmänt förhärskande från ministeriets håll att yrkesutbildningen och gymnasierna skall gå samman, säger Rabbe Ede.

- Vi ställer en del frågor men än så länge har vi inga svar, tillägger han.

Kronoby hälsocentraler fortsätter med läkare från Attendo.

På sikt är tanken att gå över till egna läkare, men ännu klarar man inte det. Därför går social- och hälsovårdsnämndens svenska sektion med på att förlänga kontraktet med Attendo Terveyspalvelut till slutet av 2015.

Enligt en undersökning i vår kostar läkarmottagningarna 184 euro per invånare i Kronoby, och 150 per invånare i Karleby. Via Attendo har mottagningarna i Kronoby ändå haft erfaren personal och få personalbyten.

Kronoby hvc har fungerat med köptjänster sedan hösten 2012. Ärendet går nu till social- och hälsovårdsnämnden i Karleby.

Det är bättre att ordna äldreomsorgen i egen regi. Det tyckte vård och omsorgsnämnden i Kristinestad när de i går tog ställning till hur de ska lösa problemet med de långa köerna till demensvården.

Alternativet var att någon privat aktör bygger och staden köper tjänsterna. Även de privata presenterade mycket goda alternativ, men efter omröstning beslöt nämnden förespråka ett eget bygge i anslutning till Kristinahemmet.

- Den gamla delen på Kristinahemmet är utdömd och ska rivas. Vi ska bygga till tre flyglar på Kristinahemmet, säger vård och omsorgsnämndens ordförande Åsa Blomstedt.

Det ger 14 nya platser. Under byggnadsskedet kommer klienterna flyttas till bäddavdelningen på hälsovårdscentralen.

Nästan 40 demenspatienter i kö

Nästan 40 personer är i dag i kö till demensvården. I dag löser man problemet genom tätare hembesök, men om någon klient bli sämre i skick försöker man ordna plats på någon av de befintliga, redan fullsatta instanserna.

Flera privata aktörer har lämnat in förslag på hur äldreomsorgen kunde utvecklas i Kristinestad. Bland annat Folkhälsan hade planer på äldrevård, seniorbostäder och daghem under samma tak.

Även lokala politiker, samlingspartisterna Jaakko Nummela och Kennet Kangas, hade lämnat in förslag på ett nybygge som skulle ge 30 vårdplatser för äldre i ett effektiverat serviceboende.

Även om det fanns många väldigt goda idéer till lösningar bland de privata aktörernas förslag, kan staden inte binda sig till någon enskild utan att konkurrensutsätta, resonerade nämnden.

Privata välkomna på egen risk

- Men finns det någon privat aktör som på egen risk kommer hit och bygger och känner på sig att de får sina klienter, så är de naturligtvis välkomna hit, säger Blomstedt.

Att ordna äldreomsorgen i egen regi ger större frihet till att anpassa vården efter behovet på ett sätt som inte lika lätt låter sig göras om man köper tjänster av en privat.

- Märker vi att det blir ett ökat tryck på minnessjukdomssidan, medan intervallvården kanske minskar, så kan man med enkla grepp göra förändringar och i viss mån byta personal och fixa om de här enheterna. Det ser jag som en fördel om man har det i egen regi, säger Blomstedt.

Tjänstledige kyrkoherden i Jakobstad, Bo-Göran Åstrand, överväger att kandidera i riksdagsvalet 2015 men har inte ännu bestämt sig.

-EU valet var tänkt som en engångsföreteelseför mig , säger Bo-Göran Åstrand (Sfp) som fått flera förfrågningar om en kandidatur också i riksdagsvalet.

Förfrågningarna har för Åstrands del lett till att han skall fundera på saken men han har inte slagit fast någon tidpunkt när han bestämmer sig hur det skall bli.

Sfp:s kandidatnomineringsgrupp och kretsstyrelsen sammanträder på onsdag kväll för att gå igenom kandidatläget och ge rekommendationer för det extra insatta kretsmötet på fredag kväll.
Nomineringsgruppens ordförande Carl-Gustav Mangs räknar med att cirka hälften av de 17 kandidater som Sfp kan ställa upp i valet skall klarna på fredag kväll.

Det blir inget moduldaghem i Kristinestad. Vård- och omsorgsnämnden gick i stället in för att svenska lågstadiet görs om till daghem. Radhuset på sjukhusbacken används som daghem tills vidare.

På måndagen besluter fullmäktige om ett planeringsanslag om 100 000 euro för svenska högstadiet med sikte på att skapa ett campus för årskurserna 1-9, antingen genom renovering eller nybygge.

Svenska lågstadiets direktion har också lämnat in ett initiativ om att svenska lågstadiet ska införlivas med finska lågstadiet.

Eftersom bägge alternativen leder till att lågstadiebyggnaden blir tom kan den göras om till daghem, ansåg nämnden efter omröstning, som slutade 6-5.

Vård och omsorgsnämndens ordförande Åsa Blomstedt motiverar beslutet med att ett modulhus skulle innebära att staden förbinder sig till hyresutgifter i sju års tid.

- Modulhus är inte gratis. Hyran för ett modulhus skulle bli en, till en och en halv miljon euro under de sju åren.

Den summan skulle dessutom belasta utbildningsnämnden, eftersom dagvården kommer att flyttas över till utbildningssektorn från och med 1.8.2014.

Daghemsfrågan ska ännu till stadsstyrelsen för beslut.

De två män som fann den svarta låda som tillhörde det andra störtade Hawk planet i flygolyckan i Salamajärvi i Perho har belönats med en militär förtjänstmedalj.

Det var halsuabon Petri Tikkakoski och kaustbybon Soini Hotakainen som fann den svarta lådan på en halvmeters djup efter veckor av letande i den mosse där planet störtade.
Männen hade skaffat en metalldetektor för ändamålet och letade igenom tiotals hektar av mossen innan sökandet gav resultat.

I Finland finns i dag en enda bil som går på vätgas. Men det är framtidens melodi, tror man på gastillverkaren Woikoski. På deras fabrik i Karleby börjar man nu ta tillvara vätgas som räcker till 15 000 bilar.

Avgasen som kommer från vätgasbilar är vanligt vatten.

- Det är destillerat vatten, man kan dricka det, säger Woikoskis styrelseordförande Clas Palmberg.

Vätgas tillverkas genom att spjälka vatten med hjälp av elektricitet. I Karleby kommer Woikoski dels att tillverka vätgas, dels ta tillvara vätgas som uppstår som en biprodukt då fabriken tillverkar andra gaser.

- Annars så släpper man bara ut vätgasen i atmosfären. Men den kunde driva mellan 10 000 och 15 000 bilar, säger Palmberg.

Varning för explosion

Vätgasfabriken på storindustriområdet ska ha sprängsäkra väggar. 100-procentig vätgas exploderar inte, men det kan den göra om koncentrationen är lägre.

När fabriken tas i bruk i sommar ska man producera 1800 kubikmeter gas per timme. Det mesta kommer att gå till den närliggande industrin där den används för att framställa kobolt och andra metaller.

Men en del ska ut till de två tankstationer som i dag finns i Finland, och nätet av tankstationer ska bli tätare i takt med att vätgasbilarna blir fler.

Vätgasbil på 30-talet

Clas Palmbergs vision är att det finns tusentals bilar som drivs med vätgas i Finland. Woikoski äger den enda vätgasbil som i dag finns i landet.

- Men redan på 1930-talet hade vi (Woikoski) en bil med vanlig motor men som kördes med vätgas. Det fungerade alldeles utmärkt, men problemet var att man bara kunde köra några tiotals kilometer.

I dag kommer man upp i ungefär 600 kilometer.

Vätgasbil Den enda vätgasbilen som i dag finns i Finland (2014) Bild: Oy Woikoski Ab

Dyra och få bilar i dag

I dag finns ingen serietillverkning av vätgasbilar. En enda tillverkare, Hyundai, gör vätgasbilar i liten skala. Men Palmberg räknar med att det inom ett år kommer att finnas fler tillverkare.

Enligt honom har EU som mål att man ska kunna köra vätgasbil genom hela Europa, och bland annat Tyskland satsar nu 450 miljoner euro på vätgasbilar.

- I Danmark har man fem vätgasbilar i dag. Och om en tid kommer man att ha 15 bilar. Bland annat Köpenhamn vill vara en föregångare och har beställt sådana bilar.

I dag är vätgasbilarna väldigt dyra, men Palmberg räknar med att priset snabbt kommer ner då fler tillverkare kommer med i leken.

Rent alternativ?

Om vätgasbilarna körs på gas som är en biprodukt så är koldioxidutsläppet noll. Om bilarna körs på gas som tillverkas med el blir det en del utsläpp, men enligt Palmberg handlar det om små mängder.

- Då kommer man kanske upp till fem gram koldioxid per hundra kilometer. I dagens läge produceras ett hundratal gram per hundra kilometer.

Läs också: Ny fabrik i Karleby ger 15 nya jobb

Ett aktivt lokalsamhälle gynnar både individen och gruppen, säger Peter Ehrström, stadsforskare vid Åbo akademi. Känslan av att kunna påverka din omgivning stärker identiteten.

Ett aktivt lokalsamhälle är mycket viktigt. Det leder till bättre trivsel och en ökad delaktighet.

Peter Ehrström Peter Ehrström i Hovrättsparken. Bild: Yle/Kati Enkvist

- Utmaningen är att få folk motiverade. Förut i det gamla industrisamhället var det enklare. Då var man van vid att hjälpa varandra. Samhörigheten har minskat i och med en mera individualistisk utveckling.

Men det är inte alltid lätt att få allmänheten att aktiveras.

- Det är ofta samma människor som är aktiva, och de är ofta väldigt aktiva. Utmaningen ligger i att försöka få med den stora massan. Sedan när man en gång får folk med bäddar det inför nya projekt i framtiden.

Den pågående Brändökarnevalen är ett led i projektet Det nya lokalsamhället. Ehrström har själv suttit med i projektets styrgrupp.

- Alla platser är olika och därför får man också gå tillväga på lite olika sätt för att inspirera invånarna. Här i Brändö är hjärtefrågorna Smulterö- och Brändö sundsplaneringen. Därför har det ordnats diskussionstillfällen, utvecklingspromenader med beslutsfattare och aktiviteter för både yngre och äldre, säger Ehrström.

Identiteten är starkast bland de små

I byar och gamla arbetarstadsdelar är identiteten starkast. Det beror på behovet av en stark känsla av sammanhållning.

- I invandrartäta stadsdelar ser man ofta en stark anda av identitet. Man försvarar sig mot eventuella fördomar och det stärker det inre lokalsamhället.

Ett aktivt lokalsamhälle leder till delaktighet.

- Invånarna är experter på sin egen stadsdel och det ska man ta vara på vid till exempel planering. Man kan undvika besvärsprocesser om man redan i ett tidigt skede har funderat tillsammans. Och känner man sig delaktig i sitt område känner du ett större ansvar för din omgivning och tar bättre hand om den, säger Ehrström.

Brändökarnevalen avslutas på torsdag med en torgkväll på Brändö torg där det bjuds på musik, program och loppmarknad.

Genom att anlita 4 H:s arbetspool Nordpolen får den som bor i Pedersöre, Jakobstad och Larsmo på ett enkelt sätt hjälp i hushållet. Samtidigt får ungdomar sysselsättning och inkomst.

Ungdomarna som är med i arbetspoolen är 14 år eller äldre och de hjälper gärna till med fönstertvätt, trädgårdsarbete, gräsklippning, målning eller återkommande veckostädning. Man kan också få hjälp med flyttning, vindsröjning eller servering vid kalas.

Eerika Ittonen som är verksamhetsledare för 4H i Pedersöre är den som tar emot beställarens samtal.

- Jag tar emot samtal på måndag och torsdag förmiddag. I detta nu har vi 12 ungdomar i Pedersöre och några i Jakobstad som tar sig an uppdragen. Vem som sköter ett uppdrag beror på vilka kurser det gått och var de bor, säger Ittonen.

De ungdomar som deltar i verksamheten har alla gått en grundkurs med information om arbetarens rättigheter och skyldigheter, skattekort och löner och hur man beter sig i arbetslivet.

Ungdomarna har sen kunnat bygga på med kurser i exempelvis hushållsarbete eller barnpassning.

Sommarjobbar gärna

En av de som åtar sig arbetsuppdrag är Madelein Sandström från Kållby. Den här veckan hjälper hon till med att rensa ogräs hos en familj i Larsmo.

- Det är kul och jag ville gärna sommarjobba. Eftersom jag är 14 år hade jag knappast fått något sommarjobb om det inte var för Nordpolen, säger Madelein Sandström.

Hon har gått kurser i trädgårdsskötsel, hushållsarbete och barnvaktning och flera uppdrag väntar henne.

Eerika Ittonen säger att Nordpolen är ett mycket enkelt och bekvämt sätt att få hjälp i hemmet.

- Ungdomen kommer som avtalat och utför arbetet. Den som beställt uppdraget fyller bara i timlistan tillsammans med ungdomen. Sen skickar vi faktura och man får hushållsavdrag för de här tjänsterna. Det är mycket enkelt och bekymmersfritt, säger Eerika Ittonen.

Går det att ordna en fest utan förberedelser? Fungerar talkoandan i regionerna? Kan vi fixa en rolig kväll med gemensamma krafter? Vi tror att vi kan, därför lanserar vi #x3mfest!

Under sommaren och tidiga hösten kommer vi att åka runt i Svenskfinland och fixa fester för just dig. Två redaktörer får i uppgift att under en eftermiddag fixa allt som hör ett riktigt bra party till, det kan vara frågan om dj, ljudsystem, godis, clowner eller ballonger. Vi behöver ett ställe att vara på, kanske är det en park, kanske en ungdomsförening. Vi vet inte ännu!

För att fixa det här kommer vi att behöva din hjälp, inte bara med förberedelserna utan också som deltagare till själva festen.

Dina bästa tips

Den här sommaren kommer vi att ordna fester på fyra orter, Ekenäs, Purmo, Lappträsk och Malax. Vi börjar med Ekenäs den 27 juni. Vi kommer med mera information när det närmar sig.

Hur vill du att festen ska se ut? Vem vill du se på plats? Ge våra redaktörer tips på vad som lönar sig att göra när de anländer till platsen!

Det hela kommer naturligtvis att dokumenteras och finnas på webben i efterhand. Vi ger också direktrapporter i radio om hur förberedelserna går och ber om hjälp av er när det behövs.

Hur ser din bästa fest ut?

Vasaregionen klarar sig bra i en jämförelse mellan olika regioners livskraft i Finland. Karleby och Jakobstad kommer på plats 14 och 15 i jämförelsen.

Analysen har gjorts av politices doktor Timo Aro. Han har jämfört 25 regioners livskraft via bland annat sysselsättning, näringsliv, flyttrörelser, tillgång till service, strategier och beslut.

Vasaregionen kommer på en andra plats och är alltså den mest konkurrenskraftiga regionen efter huvudstadsregionen. Vasa har också legat bra till i liknande jämförelser tidigare. År 2008 kom Vasa på tredje plats, staden kom på sjätte plats år 2000.

Karleby och Jakobstad lika?

I den här jämföreslen får Karleby och Jakobstad ungefär lika många poäng var och lägger sig på plats 14 och 15. Karleby har i tidigare jämförelser placerat sig på 13:e och 19:e plats. Jakobstad har också tidigare hållit sig på 15:e eller 16:e plats.

Regionerna har rangordnats utgående från förändrings- och tillväxtprocent under åren 2000-2012.

Österbotten tredje bäst

Enligt analysen är Österbotten det tredje konkurrenskraftigaste landskapet efter Nyland och Birkaland. Vasaregionens goda placering beror till stor del på befolkningsökning och förbättrad sysselsättningsgrad. Också bruttonationalprodukten i Vasaregionen ökade under åren 2000-2011.

Länk till undersökningen

En kollision mellan två bilar inträffade i vid Riksväg 8 i Nykarleby på onsdag kväll. Två personer fördes till sjukhus.

Det var vid 19:30-tiden som en personbil skulle korsa Riksväg 8 vid Jussilavägen. Bilen stannade inte vid stopskylten utan körde rakt in i sidan på en annan bil.

Båda bilarna åkte i diket. Chauffören och en passagerar i bilen som blev påkörd fördes till sjukhus för kontroll.

Fotografen Benjamin Suomela från Vasa var den första att besöka den mest avlägsna byn i centrala Kalimantan på indonesiska ön Borneo. En psykiskt tung resa till en fjärmad by blir nu fotoutställning.

Vägen till den avlägsna byn i centrala Kalimantan på ön Borneo i Indonesien är allt annat än lätt. När fotografen Benjamin Suomela gjorde sin andra fotoresa till Indonesien var det regnperiod. Floden som skulle ta honom till byn Terenoi strömmar kraftigt under regnperioden, och det var nära ögat för resesällskapet.

Benjamin Suomela Benjamin Suomela ställer ut fotografier från Borneo Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Motorn hade problem och stannade flera gånger. Flodströmmen är så kraftig att man riskerar störta in i stenar och träd om man inte har kontroll över båten, säger Suomela.

Men det gick bra den gången. En lång resa in i djungeln för att fotografera ursprungsbefolkningen Dayak Punan. Det här var Suomelas andra besök till samma by.

- Första gången var det spänt. Jag var den första västerländska människan som någonsin besökt dem. Vi hade välkomstceremoni och efter kände jag mig välkommen. Under mitt andra besök blev jag jättebra bemött av byborna.

Suomela berättar att han till en början möttes av både rädsla och nyfikenhet bland byborna över att en fotograf bodde hos dem.

Utställning i Vasa

Fotografier från Benjamin Suomelas resor till Indonesien ställts ut i galleri Ibis i Vasa under tiden 6.6-18.8. Bilderna återspeglar ursprungsbefolkningens vardag - ett jägarfolk som lever primitivt även om deras levnadsförhållanden blir bättre.

- Deras liv förändras. Mycket på grund av skogsskövling. Det påverkar deras liv. Men det blir också bättre. Då jag åkte dit 2013 hade de inte elektricitet men nu den här våren har el kommit till byn, säger Suomela.

Suomela håller upp sin favoritbild bland de som han ställer ut. Han begrundar den länge. På bilden sitter Suomelas vän Kawi i sin fiskebåt. En enkel båt byggd i trä. Floden ligger spegelblank och bakom Kawi tornar sig djungelns mäktiga träd.

- Jag lärde mig att ha tålamod och hur vi människor påverkar varandra. Om jag är ledsen, trött eller sur så ska jag inte visa det åt andra. Dålig energi smittar av sig men det gör även bra energi.

Benjamin Suomela är uppvuxen i Vasa, men är numer bosatt i Helsingfors och arbetar som frilansfotograf. Suomelas mamma är ursprungligen från Kalimantan i Indonesien.

Har ni någonsin funderat över vilka kommuner som skulle vara vilka hus i Game of Thrones? Det har vi. Möt Svenskfinlands Starks och Lannisters.

Ibland är det riktigt skrämmande hur lik vår värld är den i Game of Thrones. Vi har kommuner (houses) och vi har egenskaper som alla passar in på de olika sidorna. Här är den finlandssvenska versionen av tv-serien.

Sibbo = House Stark

Sibbo = House Stark

Precis som huset Stark försvagas Sibbo år för år. Vargen vakar ändå stolt över folket.

Motto: Helsinki is Coming

Grankulla = House Lannister

Grankulla = House Lannister

Vad har Lannisters? Pengar. Vad har Grankulla? Pengar. Massor av pengar.

Motto: A Granibo Always Pays his Debts samt Hear me Score

Larsmo = House Greyjoy

Larsmo = House Greyjoy

Det stolta sjöfararfolket åker långa vägar med sin bastubåt. Fastän andra kommuner vill komma med i det skojiga vill de klara sig själva.

Motto: We Do Not Ho’

Närpes = House Bolton

Närpes = House Bolton

Närpesborna är precis som Boltons ett släkte som gillar hårda tag. Huruvida de går så långt som till att skära av pitten på folk vet vi ändå inte. Förhoppningsvis nöjer de sig med tomatkastning.

Motto: Our Tomatoblades are Sharpe samt A Flayed Tomato Holds No Secrets

Åbo = House Targaryen

Åbo = House Targaryen

Precis som släkten Targaryen var Åbo jättestort, för jättelängesen.

Motto: Fire (of 1827) and Blood

Pedersöre (Purmo) = House Baratheon

Pedersöre = House Baratheon

Här har vi skäggiga karlar som jagar vildsvin i fyllan. Sedan blir de religiösa och dyrkar konstiga gudar. (De insatta kan se att detta inte påminner om Pedersöres vapen. Det beror på att det är Purmos gamla vapen. Purmo är nu en del av Pedersöre).

Motto: Ours is the Fur samt Ours is the Föusi

Åland = House Dorne

Åland = House Martell

Åland kör sitt eget race, är solbrända och pratar konstigt.

Motto: Bowed, Bent, Broken (but Autonom!)

Har ni fler förslag på kommuner som kunde vara med så kommentera gärna. Vem hör till "the wildlings"? och vem kommer från soliga Braavos? Är det kanske Hangö?

Finlands svenska lärarförbund (FSL) har fått en ny ordförande. Christer Holmlund tar över ordförandeklubban efter Dan Johansson som inte ställde upp för omval efter 16 år som ordförande.

Ordförandevalet stod mellan Nina Eriksson-Holmström från Helsingfors och Christer Holmlund från Esbo. Holmlund fick 84 röster och Eriksson-Holmström fick 30 röster. 114 rektorer och lärare röstade på förbundskongressen i Helsingfors på torsdagen.

"FSL har en viktig uppgift"

Christer Holmlund anställdes som ombudsman vid FSL:s kansli för sex år sedan och blev för ett par år sedan förbundssekreterare. Han har också varit ersättare för förbundsordförande på förbundskansliet och sekreterare i FSL:s styrelse. Till utbildningen är han pedagogie magister.

Christer Holmlund gratuleras av Dan Johansson. Dan Johansson gratulerar sin efterträdare som FSL:s ordförande, Christer Holmlund Bild: Yle/Daniel Donner

- Vi måste fortsätta vara aktiva speciellt inom utbildningspolitiken. Men vi får inte vara alltför snävsynta och fokusera endast på Svenskfinland, utan också synas och höras när det gäller de nationella utbildningspolitiska besluten, säger Holmlund till Läraren.

På Lärarens fråga om Helsingfors behöver en svensk klasslärarutbildning svarar Holmlund:

- Speciellt i huvudstadsregionen finns en lärarbrist på svenskt håll, så jag kan tänka mig att det finns ett behov av lärarutbildning också i Helsingfors. Min syn är att Åbo Akademi alltjämt ska ha huvudansvaret för den svenska lärarutbildningen. ÅA och Helsingfors universitet måste tillsammans finna sätt att samarbeta kring en tillfällig svensk lärarutbildning i Helsingfors.

Holmlund är född och uppvuxen i Hangö men bor sedan 20 år i Esbo. Han är 45 år gammal, är gift och har två barn.

Ordförandevalet har engagerat

Fullmäktigeledamot Camilla Forsberg säger att ordförandevalet har engagerat lärarna på fältet.

- Det här är en värdefull post i Svenskfinland, säger Forsberg.

Läs också:
”Det kommer att bli ett otroligt jämnt val”

Vasa picnic ordnas i år för tredje gången i rad. Varje sommartorsdag bjuder på sång, dans och många andra aktiviteter.

Allt startade med arrangörernas önskan om att ha någonstans att uppträda.

Sarah Bergkulla och Pia Leinonen är fulla med förväntan. Tidigare år har Vasa picninc varit en hit och nu hoppas man att traditionen ska fortsätta. På kasernområdet kan man njuta av uppträdanden av olika slag.

- Allt började med att vi själva ville ha någonstans att uppträda. Men sedan växte idéen och vi började fundera på hur vi kunde locka andra artister och besökare, säger Sarah Bergkulla.

Vasa Picninc äger rum varje torsdag mellan 11 och 13 och pågår varje vecka ända fram till 7 augusti.

- Till först var vi nog oroliga över att folk skulle ha allt för bråttom för att ta sig picnic-området. Men samtidigt är det ett ypperligt ställe och perfekt tid att avnjuta sin lunch på, säger Pia Leinonen.

Under sommaren utlovas ett digert program. Det blir sång, dansskola och gitarrspel. Idag på premiärdagen uppträder gruppen Timshel.