Regionförvaltningsverket beviljar 295 000 euro för utveckling av motion och idrott för barn och unga. Bland mottagarna finns Karleby, Vasa och Malax.

Karleby stads projekt Eiku liikkumaan får 30 000 euro, Vasa stads Action power 15 000 och Malax kommuns barn- och unga i rörelse också 15 000.

Understöd söktes för totalt 28 utvecklingsprojekt och 24 projekt kunde beviljas understöd

Polisen skärper övervakningen av rattfylleri under nästa vecka. Alla polisinrättningar i Finland deltar i övervakningen.

På sommaren ökar antalet olyckor som beror på alkohol. Olyckorna sker främst på veckosluten och mellan klockan två på natten och sex på morgonen.

Trafiken till sommarstugorna har också kommit igång och är en bidragande orsak till att övervakningen skärps.

Under januari-april i år har det totala antalet rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom varit nästan oförändrat jämfört med förra året.

Övervakningsveckan är en del av det europeiska trafikpolisnätverkets övervakningsoperation i hela Europa.

Sista skolveckan före sommarlovet brukar bjuda på omväxlande program och utflykter.

I Kristinestad fick högstadieeleverna göra en lite längre utflykt, en tidsresa ända till 1700-talet, där de sprang ihop med bland andra prosten Gabriel Aspegren.

Annina Ylikoski i Österbottens barnkulturnätverk BARK ledde nedräkningen och höll i tidsresan. Temat var kyrkohistoria.

Gabriel Aspegren föddes i Kristinestad. Han blev dock inte profet i sin egen hemstad. Två gånger förbisågs Aspegren i valet av kyrkoherde i Lappfjärd trots att han fick flest röster.

Han förstod vinken och flyttade till Jakobstad, där han blev kyrkoherde och anlade en trädgård på Rosenlundbacken.

I Jakobstad har flera stöder skett under tiden 28-30.5 Bland annat en båt med motor stals från Björholmens hamn i Jakobstad.

Under tiden 29-30.5 har någon stulit en Kullabåt med utombordsmotor från Björholmens hamn i Jakobstad. Också i Pedersöre har en utombordsmotor stulits nångång under tiden 24-30.5.

I Jakobstad har också en gräsklippare och en grästrimmer stulits från gravgårdens verktygsförråd.

Den som vet något om stöldernas uppmanas kontakta polisen i Jakobstad på telefonnnummer 0295 415 809.

Den man som skottskadades på fredag kväll i Vasa avled på lördagen. En 53-årig man är misstänkt för dråp på 23-åringen.

Skottlossningen skedde vid 19-tiden på fredagen i en privat bostad vid Klemetsögatan.

Den 23-årige mannen fick en så allvarlig skada av skottlossningen att han avled på lördagen utan att återfå medvetandet.

Polisen grep en 53-årig man i närheten av platsen för skottlossningen. Mannen bar på skjutvapnet då polisen grep honom. Den misstänkte gärningsmannen saknade vapenlov och polisen utreder pistolens tillhörighet.

Polisen grep ytterligare två personer som misstänkts ha befunnit sig i bostaden då skottlossnignen inträffade. Polisen har förhört samtliga inblandade och utreder deras koppling till skottlossningen.

Från polisen meddelar man att precis innan skottlossningen har en bil kört in på fastighetens gård. Med i bilen fanns mannen som blev beskjuten, bostadens ägare, den man som misstänks ha skjutit och en fjärde person.

Gruppen befann sig i lägenhet en stund innan den 53-årige mannen drog fram en pistol och började skjuta mot offret. Polisen uppger att alkohol sannolikt finns inblandat i situationen.

Den 53-årige mannen är misstänkt för dråp och skjutvapenbrott.

Glädjeropen ljöd högt vid Korsholms gymnasium på lördagen. Över 60 studenter satte punkt för gymnasietiden och fick den vita mössan placerad på huvudet.

Glädjen och den förväntansfyllda stämningen är påtaglig vid Korsholms gymansium. Uppe på scenen sitter 62 nyblivna studenter med leenden på läpparna, den vita mössan på huvudet, och avgångsbetyget i famnen.

I slutet av studentdimissionen ljuder "Den blomstertid nu kommer" och då känns det definitivt - sommaren har äntligen anlänt på riktigt. I vimlet efter dimissionen finns några av årets studenter: Tobias Klemets, Ellinor Österåker och Emma Ruuhinen.

- Jag är jätteglad just nu och jag ser mycket fram emot att träffa släktingar och vänner hemma hos oss. Senare i kväll ska vi ut och äta med hela klassen på kvällen, säger Österåker.

Alla tre har redan funderingar kring framtiden. För även om studenten ska firas ordentligt följs det av en annan tid. Klemets säger att han snart ska göra sin militärtjänstgöring, och efter det fortsätter studierna är det tänkt.

- För min del är det scenkonst vid Novia som lockar. Jag tror att det passar mig bra och utbildningen skulle göra mig lycklig, säger Klemets.

Glädje och vemod

Studentmössan symboliserar även att gymnasietiden är förbi och där bland all glädje över studentexamen finns en gnutta vemod.

- Vännerna. Jag kommer absolut att sakna alla vänner. Vi har haft tre år tillsammans och en jättebra sammanhållning. Visst känns det lite sorgligt att jag inte får ha de här människorna runt mig, säger Emma Ruuhinen.

Nyblivna studenter är även till glädje för föräldrarna. I glädjeyran vid Korsholms gymnasium står Gunilla Nyman-Klavus - hennes dotter fick sin vita mössa i dag.

- Det känns väldigt roligt. Alla förberedelser har gått bra och vi har inte haft någon stress alls, säger Nyman-Klavus.

Hon blev student 1981 och minns det som en rolig dag då man hade hela livet framför sig.

Så hur lyder ditt råd till alla nyblivna studenter?

- Ta vara på studietiden för det är en rolig tid. Satsa på att studera det du vill studera, och det finns alltid möjlighet att byta om det inte känns rätt.

Hör ett inslag från studentdimissionen vid Korsholms gymnasium i God morgon Österbotten på måndag.

Studentdimisson vid Korsholms gymnasium

Korsholms gymnasium delade ut den vita mössan till 62 nyblivna studenter.

Jonathan Åstrand öppnade tävlingssäsongen med en fin tid. Han blev endast tio hundradelssekunder från Tommi Hartonens finska rekord på 100 meter i tyska Weinheim.

Åstrand klockades för 10,31 i A-finalen i en medvind på 1,5 m/s. Tiden underskrider kvalgränsen till friidrotts-EM i Zürich. Hans egna rekord på 100 meter är 10,26, vilket han löpte 2011 i Tammerfors.

Åstrand blev tvåa i Weinheim bakom tysken Christian Blum, som noterades för tiden 10,20.

På 200 meter löpte Jonathan Åstrand i mål på tiden 20,92 vilket är tre hundradelar under kvalgränsen till EM.

Även Hanna-Maari Latvala visade god form, då hon blev femma i A-finalen på damernas 100 meter. Hon sprang i mål på tiden 11,44. Latvala visade också riktigt fin form på 200 meter där hon sprang på 23,34. Hon underskred kvalgränsen till EM med hela 31 hundradelar.

Sandra Eriksson fullbordade den fina finländska friidrottsdagen med att vinna 1500-metersloppet i Belgien med nytt personligt rekord. Karin Storbacka blev nia.

Eriksson löpte i mål med tiden 4.15,75 och förbättrade därmed sitt personliga rekord med en dryg halv sekund.

Päivän yu-tykitys jatkuu vaan. Sandra Eriksson alimatkallaan 1500 metrillä ennätykseen 4.15,75. Juoksu kulkee. #yleisurheilu

— Jari Kupila (@JariKupila) May 31, 2014

Även Karin Storbacka deltog i tävlingen, men säsongsöppningen för hennes del var inte den bästa möjliga. Storbacka kom i mål som nionde dam och klockades för tiden 4.23,29.

Läs även: Åstrand underskred EM-kvalgränsen

Läs även: Kanervo orkar löpa också längre

Blänkta och nyputsade, men med bucklor lite här och var. Rallybilar och motorcyklar från flera årtionden står utställda i Vasa bil- och motormuseum.

Det doftar olja och gummi innanför dörren till Vasa bil- och motormuseum. I museets andra våning finns från och med 1.6 en helt ny utställning med gamla motorsportfordon. Dessa fordon har nött sina däck på rallybanor men blir nu museiobjekt.

Ett trettiotal olika fordon står på rad. Två av roadracing-föraren och världsmästaren Jarno Saarinens motorcyklar finns med i utställningen, fler olika Fiat Abarth och andra färggranna rallybilar.

Ordförande för Vasa veteranbilssällskap, Stefan Groop, har sin personliga favorit bland bilarna.

- Den vita Forden där borta från 1954 med självbyggd kaross. Så där såg rallybilarna ut på den tiden. Den fungerar än i dag, säger Groop.

Unik utställning

I två års tid har utställningen funnits i tankarna, säger Stefan Groop. Det hela började med en samling Fiat Abarth och samlingen utökades stadigt.

Föreningens medlemmar använde sig av hela sitt kontaktnät för att ihop fordon till en utställning.

- Rally och motorsport är en så stor den av bilismen och rally har alltid varit populärt. Det känns fint att vi kan ställa ut en del av rallyns historia här, säger Groop.

Utställningen Abarth & Motorsport pågår till 15.9 i Vasa bil- och motormuseum och är öppen dagligen klockan 11-16.

Utställning av rallybilar och motorcyklar vid Vasa bil- och motormuseum

Ett trettiotal olika rallyfordon ställs ut i Vasa bil- och motormuseum. En fin samling Fiat Abrath finns även utställd.

Temperaturen stiger från dag till dag från och med måndag, säger Yles meteorolog Toni Hellinen.

Ännu på söndag är det mulet på många håll, men det är ändå rätt varmt i största delen av landet.

Från och med måndag blir det soligt i hela landet med undantag för en del områden i Lappland. Det är som mest cirka 18 grader varmt i Helsingfors, Vasa och Uleåborg, 20 grader i Åbo, Lovisa och Tammerfors och 15 grader i Enare.

På tisdag är vädret mer ostadigt, men det är fortsatt varmt; i södra Finland är det allmänt över 20 grader.

På onsdag och torsdag är det ännu varmare, särskilt i östra Finland och Norra Österbotten. I Imatra utlovas 27 grader, i Villmanstrand 26 grader och i Jakobstad 22 grader.

Det kan också åska kraftigt på många håll.

Det blir Lemminkäinen Hus Ab som får bygga på det före detta busstationskvarteret i Vasa.

Vasa stadsstyrelse beslöt på måndag kväll att Lemminkäinen Hus Ab är den bästa kandidaten i utvecklandet av gamla busstationsområdet. Det vinnade förslaget kallas "Wasa Station".

Styrelsen anser att bolaget möter de kriterier som den tillsatta bedömningskommittén har satt upp. Bland annat är det vinnande förslaget miljöeffektivt.

De företag som lämnade in förslag på planer och idéer fick presentera dem för bedömningskommittén ledd av tekniska direktören Markku Järvelä.

Vart femte barn som föds på BB i Karleby kommer till världen med hjälp av igångsättning. Bonnie Kankkonen hade så högt blodtryck då hon väntade sina tvillingar att hon blev igångsatt.

- De var rädda att något skulle hända mig och barnen. Det var tungt för mig, så jag var riktigt glad då de sa att nu ska barnen komma ut, säger Bonnie Kankkonen.

Nu är tvillingarna Leah och Jacob sex veckor gamla och mår bra. Att mamman eller barnen inte mår bra är de vanligaste orsakerna till att en förlossning sätts igång på konstgjord väg. En växande grupp är mammorna som har graviditetsdiabetes. Också långa avstånd kan vara en orsak till att man väljer igångsättning. I synnerhet för omföderskor eftersom man ogärna vill att barnen föds på väg till BB.

Att mamman vill räcker inte

För att en förlossning ska sättas igång räcker det inte med att mamman tycker det skulle passa bäst så. Både i Vasa och Karleby ska det finnas en medicinsk orsak.

Bonnie Kankkonens barn kom på bara några timmar. Men det är sällan igångsatta förlossningar går så fort.

- Det är inte så lätt att man bara sätter igång och allt är bra. Vi har statistik som visar att det oftare blir sugklocka och kejsarsnitt, berättar biträdande överläkare Charlotta Frostdahl på BB i Karleby.

Frostdahl säger samtidigt att det är en riskgrupp som sätts igång, och man kan tänka sig att de skulle få problem också vid en helt naturlig förlossning.

Färre sätts igång i Vasa

I Karleby är det 22 procent av förlossningarna som sätts igång. I Vasa ligger man kring 14 procent.

Charlotta Frostdahl Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Jag tycker det är helt okej då man har övervägt. Då undviker man många problem. Men det ska finnas en orsak.

Enligt Frostdahl finns det ett visst tryck från mammor som är trötta på att vara gravida och tycker det skulle vara skönt att föda lite i förtid. Men det går man ogärna med på.

Men de som är oroliga eller rädda inför förlossningen då?
- Den gruppen växer. Men hellre så att vi tar in dem och att de får vänta i ett familjerum här. Om förlossningen kommer igång kan de stanna, annars kanske de kan åka hem tryggt igen.

Siffrorna för hela landet ligger ungefär på samma nivå som i Karleby.

På Wendelins Café i Kristinestad får ungdomarna skapa sina egna sommarjobb som caféföretagare, eller förverkliga en egen affärsidé.

- Vi har ett café här just nu och vi kommer att ha det hela sommaren. Vi bakar allt själva, säger Nicolina Lindahl.

Intresset för att medverka i Wendelins café har varit stort och det är ingalunda bara de här tre flickorna som driver verksamheten ensamma.

- Vi är ganska många som är med, men vi turas om så att man inte behöver vara ensam eller jobba hela tiden, säger Ellen Granfors.

Initiativet till Wendelins Café på ungdomsgården kommer från Ida Haapamäki. Hon gav information på skolorna och intresserade fick anmäla sig till henne.

Jobbar som företagare

- Ungdomarna får ju en fin erfarenhet av att pröva på att vara företagare. Jag ville att de ska få en möjlighet till en bra och trevlig och rolig kontakt och erbjuda lite mångsidigare och roligare arbetsuppgifter, säger Ida Haapamäki.

Ungdomarna jobbar på företagarens villkor och är alltså inte anställda.

- Om det inte kommer några inkomster och kunder så kommer heller ingen lön. De måste satsa på marknadsföring och göra caféet känt för att folk ska komma. Annars kommer inga pengar in.

Ett visst grundskafferi fick de precis när de började, men nu när det börjat löpa är det meningen att det ska bära sig. Inkomsterna fördelas på de unga företagarna enligt hur mycket de jobbar.

Rättvis fördelning

De försöker också fördela arbetsturerna så rättvist som möjligt så att alla har en möjlighet att jobba under lukrativa veckoslut, till exempel då det är något evenemang på stan.

Från och med sommarlovets första dag kommer caféet att hålla öppet varje dag. Innan skolavslutningen höll de öppet endast på veckosluten.

Också 4H-företag är involverade i verksamheten.

- Jag har hand om arbetspoolen som 4H fick ta över efter Folkhälsans projekt. Det kallas Sydpoolen här i Sydösterbotten. Jag ville vidareutveckla idén kring att ungdomarna ska få lära sig om företagande och skaffa sig sitt eget sommarjobb.

Fler ryms med

Ida Haapamäki säger också att det ännu finns plats för intresserade och driftiga ungdomar att komma med.

-Vi tar gärna emot sådana som har egna företagsidéer och som är villiga att hitta på något roligt under sommaren. Vi har också färdiga företagsplaner och företagsidéer om man inte riktigt vet vad man vill syssla med, så har vi ett koncept klart om man vill komma med.

Anna-Kajsa Blomqvist tittar in på kaffepaus och noterar att de har inrett ungdomsgården väldigt fint och mysigt med trasmattor och nya möbler.

- Det är jättefint att ungdomarna skapar sina egna sommarjobb och visar eget initiativ. Det vill man gärna stöda, säger Anna-Kajsa Blomqvist.

De tecknar, målar och konstruerar med inspiration från legovärldens teman, färger och former.

- Vi har tagit fast på legovärlden och vi börjar med stora akrylmålningar där de får måla sig själva som legofigurer. Vi använder oss av klassiska konstmetoder men på barnens villkor, säger bildkonstlärare malin Simons.

Solen har hittat tillbaka lagom till kursstarten och hela trädgården är som en grön oas. Äppelträden är tunga av blommor.

-Vi är utomhus så ofta det bara går. Vi vill dra nytta av den här fina miljön och barnen ska känna att de har sommarlov, även om de är på kurs, säger Malin Simons.

Bildkonstlärare Malin Simons handleder de unga konstnärerna. Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

Stora, färgglada målningar växer fram. Todde Friberg har målat av sig själv som en legogubbe. Han valde en lego-polis. Hans syster Tyra har i stället valt en figur med vingar och trollspö, den tyckte hon var finast.

Barnen är överens om att det är roligt att gå på konstkurs. Och det är mysigt att äta lunch ute i trädgården. Många har tidigare deltagit i Balatakos kurser och de är vana vid att teckna och måla.

-Det är bra att barnen får göra något med sina händer. I dag tar barn emot många intryck via dator och telefon och det här är en bra motvikt. Jag är glad för att så många barn och deras familjer är intresserad av konst som hobby. Här får barnen själva vara kreativa, att skapa bilder är också en form av lek, säger Malin Simons.

Tre kurser ordnas i sommar i Aspegrens trädgård och totalt deltar 45 barn. Två kurser för tonåringar hålls samtidigt på Campus Allegro, Summer art och Summer film.

Kulturpersonligheter, politiker, affärsmän, världsmästare och akademiker – det är igen en salig blandning profiler från landets alla hörn som sommarpratar.

I årets berättelser åker vi från efterfester i Hollywood till sjuttiotalets militärkupp i Chile. Vi blickar ut över åkrar i Palvis och rymmer från barnhem i Sibbo.

Dome Karukoski sommarpratar den 14 augusti. Filmregissören Dome Karukoski, en av vegas sommarpratare 2014 har en vit papegoja på axeln. I solglasögonen speglas fotografen och en vän. Det är sommar Bild: Privat/Dome Karukoski

Mark Levengood som har sommarpratat för Sveriges Radio fem gånger, tar sig äntligen an hemmapubliken – fast vad är egentligen hemma för Mark?

Lyssnarnas sommarpratare Anne Bjaerre bjuder på en personlig upplevelse som ändå vem som helst kan identifiera sig med – om att förälska sig i en kriminell.

Ulrika Bengts bjuder in till sin tidsmaskin: ”Kromen och lacken, doften av bensin, den klibbiga känslan av baksätets gallonklädsel – att vara på väg: vem vet vart?” Och före detta chefredaktören Torbjörn Kevin skickar brev till sin morfar, som såldes på offentlig auktion som fattighjon i Pargas.

Lasse "Redrama" Mellberg sommarpratar den 11 augusti Redrama Bild: Sony Music

- I år har vi flera riktigt starka namn med på listan och den regionala spridningen är också större än tidigare. Vi fortsätter också att publicera musiklistor på webben, något vi fick god respons på i fjol, säger Heidi Grandell-Sonck, projektledare för sommarprat.

- Du som lyssnar bjuds på både gripande och mer lättsamma berättelser. Många av pratarna fångar just den där ärligt varma och nära känslan som ett bra sommarprat byggs upp av.

Mia Ehrnrooth sommarpratar den 9 juli. Mia Ehrnrooth ler mot kameran, en av vegas sommarpratare 2014 Bild: Privat/Tesian

Vegas sommarpratare sänds i Yle Radio Vega alla vardagar klockan 10:05 och klockan 18:03 med start måndag 23.6.
Du kan också lyssna via arenan till morgonkaffet redan klockan sju, eller ladda ner en musikfri podcast till kvällstéet.

Sändningsdatum:

23.6 Elisabeth Rehn, hedersdoktor och tidigare försvarsminister
24.6 Christoffer Strandberg, komiker och skådespelare
25.6 Fredrik Smulter, världsmästare i bänkpress
26.6 Jeanette Grönfors, projektkoordinator på Röda Korset
27.6 Niklas Rosström, nöjesproducent och musiker

Hjallis Harkimo sommarpratar den 6 augusti. hjallis harkimo Bild: Yle / Eva Pursiainen

30.6 Mirjam Kalland, generalsekreterare för Mannerheims barnskyddsförbund
1.7 Oscar Ohlis, politiker, ordförande för Regnbågsankan
2.7 Annica Cleo, musiker och producent, röstbrukare
3.7 Andreas Romar, utförsåkare
4.7 Herman Lindqvist, populärhistoriker, författare, journalist

Mathias Rosenlund sommarpratar den 22 juli. Mathias Rosenlund Bild: Mary Saaritsa

7.7 Amanda Sundell, företagare
8.7 Kjell Westö, prisbelönt författare (samproduktion med SR)
9.7 Mia Ehrnrooth, skådespelare, modell, bloggerska
10.7 Mark Levengood, programledare och journalist, jubilar
11.7 Marja Rak, designer

Heidi Hautala sommarpratar den 5 augusti. Heidi Hautala. Bild: Heikki Tuuli 2014

14.7 Jeanette Björkqvist, journalist på Hufvudstadsbladet, författare
15.7 Jan Sundberg, professor i allmän statslära
16.7 Mari Koli, förlagschef på Schildts och Söderströms
17.7 Wille Wilenius, företagare inom kommunikation
18.7 Ulrika Bengts, oscarsnominerad film- och teaterregissör

Sophia Jansson sommarpratar den 8 augusti. Sophia Jansson Bild: Erja Sandell

21.7 Anne Bjaerre, familjearbetare, lyssnarnas sommarpratare 2014
22.7 Mathias Rosenlund, författare
23.7 Mia Hafrén, sångartist, skådespelare
24.7 Mikael Backman, tidigare VD för Viking Line
25.7 Kerstin Kronvall, journalist, rysslandskorrespondent

28.7 Marcus Birro, författare, poet, skribent, bloggare, kolumnist
29.7 Katarina Rejman, Doktor i pedagogik vid Åbo Akademi
30.7 Torbjörn Kevin, tidigare chefredaktör på ÅU
31.7 Wivan Nygård-Fagerudd, mezzosopran
1.8 Philip Teir, författare, tidigare kulturchef på Hbl

4.8 Axel Åhman, komiker
5.8 Heidi Hautala, politiker
6.8 Hjallis Harkimo, affärsman
7.8 Linda Lampenius, violinist
8.8 Sophia Jansson, affärskvinna

11.8 Lasse Redrama Mellberg, rapartist
12.8 Tove Appelgren, författare
13.8 Tapani Brotherus, f.d. ambassadör i Chile
14.8 Dome Karukoski, filmregissör
15.8 Tiina Rosenberg, genusvetare, rektor för konstuniversitetet i Helsingfors

Läs också:
Anne Bjaerre är lyssnarnas sommarpratare
Fem frågor om lyssnarnas sommarpratare
Nalle Wahlroos sommarpratar i Sveriges Radio

Solf är en attraktiv boendemiljö. Här finns basservice, miljön är lantlig och folk hälsar fortfarande på varandra, säger forskare Kjell Herberts.
Närheten till Vasa möjliggör att man kan bo här men jobba på annan ort.

-Naturligtvis finns det utmaningar, t.ex hur mycket Solf ska växa, säger Herberts

-Det finns ju utrymme att växa, men frågan är hur man ska växa, säger Kenth Nedergård från byautvecklingsgruppen. Ska vi ha egnahemshus eller kanske höghus? Är det centrum eller de perifera områdena som skall byggas ut?
-Huvudsaken att vi får något att hända.

Enligt undersökningen vill Solfborna gärna hålla det småskaligt, helst inga höghus. De anser också att centrum är bra som det är och att Solf gärna får vara lite utspritt.

En annan stor utmaning är att gå från en svenskspråkig bygd till en tvåspråkig. Många finskspråkiga tycker att det finns ett rikt föreningsliv, men inte på finska.

Beträffande skolgången skjutsas de finskspråkiga barnen till Toby.
- Från kommunens sida försöker vi arrangera det lika bra för bägge språkgrupperna. Men det är inte så lätta att få skolfrågorna organiserade på svenska så det är heller inte så lätt på finska sidan, säger Nedergård.

Gamla skolan

När Solfborna fick tycka till om vad som ska hända med gamla skolan utkristalliserades tre grupper.
-En tredjedel sa ”riv rubbet”, en tredjedel tyckte man skulle sanera och återstoden ansåg att man sku riva den mögliga delen och sanera den del som kan användas, säger Kjell Herberts.

Bibliotek, hälsostation och eftermiddagsverksamhet var förslag på hur man kunde återanvända skolan.

Invånarenkäten besvarades av ca. hälften av hushållen i Solf. Resultatet presenteras för allmänheten tisdagen 3 juni kl. 19.30 vid Solf UF

Tiotusen besökare väntas till Finska missionssällskapets tvåspråkiga missionsfest i Vasa på veckoslutet. Kyrkoherde Tor-Erik Store säger att Vasa kommer att få en ännu mer internationell prägel under några dagar. Sven Lindholm är en av de sjuhundra frivilliga som ställer upp.

Finlands största årligen återkommande kyrkliga evenemang för internationellt arbete kommer till Vasa på veckoslutet. Förberedelserna har pågått i tre års tid och nu börjar allt vara under kontroll.

Totalt sjutton olika arbetsgrupper har jobbat inför festen. Den största av dem är bespisningen. där församlingarna fått hjälp av Vasa stad.

Massajer på besök

Besökarna kommer från ett tiotal olika länder. Bland dem kan nämnas massajerna från Maragoro i Tanzania, där Vasaförsamlingarna har sina vänförsamlingar. Massajkören Loruvani uppträder både torsdag och fredag. Och massajbiskop Jacob Moreto är en av huvudtalarna på missionsfesten.

Temat för festen är Vägar till vattnet, vilket också syns i de dekorationer som snart byggs upp i Hansa-campus i Vasa vuxeninstitut och i Vasa ishall, där de flesta tillställningarna hålls. Sven Lindholm för dit en ådrad gammal eka och över trehundra ormbunkar och vita krysantemer har beställts. En oas byggs på scenen.

På programmet står mycket musik och möten för alla åldrar. De funktionshindrades situation i u-länderna lyfts fram speciellt i olika programpunkter. På svenskt håll räknar man med ungefär tusen besökare.

Länk till missionsfestens webbsida.

Finlands svenska folkdansring ordnar sin årliga folkdansstämma den 6-8.6. 200 deltagare väntas till Solf i Korsholm.

Under tre dagar kommer stora och små folkdansare att dansa tillsammans på samkväm och torg. Stämman kulminerar i söndagens festuppvisning på Stundars, kl.14.30.

På lördagen visar folkdansarna upp sig i det glada festtåget som går runt Vasa torg klockan 10.30, följt av ett dansfyrverkeri.

Se också: webbplatsen för Finlands svenska folkdansring r.f.

Med en viss risk för att läsarna kanske börjar uppfatta grälen och debatten kring långköraren torghuset i Jakobstad som ett uttjatat tema som det är bäst att lämna så fort som möjligt, tänker jag ända ta upp den här tråden.

Det vill säga, förena dagens diskussion kring torgets utseende i Jakobstad och vad som är rätt och riktigt att bygga invid torget och den slående lika diskussion som fördes kring Rådhusbygget vid torget som förverkligades 1875. I båda fallen handlar det om projekt som dragits i långbänk.

Debatten om ett rådhus i Jakobstad börjar

Rådhusbygget i Jakobstad startade 1854 mitt under brinnande Krimkrig, ritningarna i senempirestil gjordes av länsarkitekt Setterberg. Sockeln påbörjades som ett nödhjälpsarbete men sedan tog pengarna slut. Det dröjde ända till år 1873 innan senaten i Helsingfors slutligen gav tillstånd till ett förverkligande av planen.

Nu börjar problemen på allvar.

Ritningarna till rådhuset gjordes i Helsingfors av en arkitektbyrå kallad "Kontoret för Arkitektur och Praktisk Byggnadskonst" . John Blomström, sjökapten och medlem i den medborgarkommitte som valts för rådhusprojektet i Jakobstad, kritiserade de nya ritningarna.

Setterbergs smakfulla tornbyggnad hade ändrats och det gillade inte Blomström.

- Det var inte bara placerat på takåsen, tornet var dessutom fult, ansåg John Blomström.

Trots sina invändningar föreslog han ett godkännande av ritningarna men sen blev det stopp hos senaten som inte godkände de nya ritningarna. Nu fick arkitektbyrån i uppdrag att ändra ritningarna så att de skulle motsvara Setterbergs ritningar.

Rådhuset i Jakobstad från 1890 innan det byggdes om Rådhuset i Jakobstad före ombyggnaden, cirka 1890 Bild: YLE/ Jakobstads museum

Mera problem tillstöter. Nu vägrar arkitektbyrån att ändra i sina ritningar, länsarkitekt Setterberg vägrar också ändra i sina ritningar.

Nu krävs utomstående medlarkrafter i Jakobstad, borgmästare Pentzin i Jakobstad anlitar en ny arkitekt i Helsingfors, Carl Wilenius, en sorts konsult kan man säga även om ordet inte var uppfunnet då. Carl Wilenius gör ytterligare nya ritningar.

Nu krävs det torgmöten

Liksom i Jakobstad 2013 och 2014 då två allmänna torgmöten kring den nu aktuella torghusplaneringen ordnades, så ordnades inför startandet av nybygget med Rådhuset 1875 också ett torgmöte. Det gällde att välja vilka ritningar man skulle följa.

Folket skulle få säga sitt i båda fallen om planerna och ge sina synpunkter. En väsentlig skilnad fanns det dock 1875 jämfört med situationen idag, folket fick avgöra frågan direkt när det gällde Rådhusbygget.

Mötet på torget 1875 hade sammankallats genom ringning i kyrkklockor och ringning i alla gathörn.

Alla de närvarande fick vara med och bestämma om vilka ritningar som skulle godkännas. I Jakobstads historik beskrivs det här mötet som det sista mötet kring ett större kommunalt ärende som avgjordes på det här uråldriga sättet.

I dagens läge i Jakobstad har det förts en livlig polemik på Facebook kring torghusplaneringen. Det är väl kanske den moderna mötesplatsen för åsikter.

Alla de närvarande på mötet 1875 var nöjda med Helsingforsarkitekten Carl Wilenius ritningar som ansågs som "vackra och funktionella" och de sändes iväg till guvernören.

I rådhuset fanns plats för stadens förvaltning och en festsal liksom också för polis, frivilliga brandkåren och akut sinnessjuka som det hette på den tiden

Carl Wilenius rådhus representerade stilmässigt empiren men längre än 14 år fick inte huset vara ifred. Huset saknade träpanel, det vara bara bilade stockar, tornets former kritiserades än en gång. 1890 byggdes rådhuset om i nyrenässansstil och fick samtidigt en ny tornkonstruktion. Det är det rådhus med de yttre former vi har i Jakobstad idag även om verksamheten i huset ändrats radikalt sedan dess.

Upprepar sig historien eller är det bara jag som fått någonting om bakfoten?

På tisdagen (3.5) utropar sig stadsdelen Brändö i Vasa självständigt. De ska ha en borgmästare, en egen flagga och en självständnighetsfest. Vi frågade Linn Jung, som bor på Brändö vad det är som händer. Är man välkommen innanför självständiga Brändös gränser om man inte bor där?

Snart startar Brändökarnevalen i Vasa. Det är en tre dagar lång karneval som ska stärka gemenskapen och sammanhållningen i stadsdelen. Det är Finlands Setlementförbund som har varit med i ett femårigt pilotprojekt som heter Det nya lokalsamhället som står bakom arrangemangen. Karnevalen startar ikväll (3.6) med en självständighetsfest. Vi bad brändöbon Linn Jung berätta mer om det som kommer att hända på karnevalen.

- Ikväll utses Brändös egen borgmästare och en egen flagga hissas. Borgmästaren kommer att läsa en självständighetsdeklaration under högtidliga former. Det är ju roligt att tänka att det är på fullt allvar men tyvärr är det ju bara på skoj.

Vad innebär en stor karneval och självständighet i tre dagar i praktiken?

- Varje dag ordnas några små programpunkter och invånarna har uppmanats att hitta på egna program.Vem som helst får hitta på egna grejer som till exempel loppisar, restauranger eller caféer. Allt kulminerar i en torgkväll på torsdag.

Pop up café

Linn Jung Bild: YLE/Ann-Catrin Granroth

Linn har givetvis fixat eget program till festivalen. I morgon (onsdag) blir det nämligen pop up café i hennes lummiga trädgård. Kommer hon att bjuda på nationalistiska bakverk som reflekterar över Brändös självständighet?

- Nej det gör vi nog inte. Det blir mera som lugnt after work-häng med kaffe, te, rabarbersaft och bakverk. Alla är välkomna, så väl gammal som ung.

Öppna gränser?

Hur öppna är Brändös gränser för oss som inte bor där?

- Gränserna är öppna för alla. Ni är välkomna att se hur bra vi har det här! Man kanske lockas av tanken att flytta hit.

En grej finns det ändå som oroar Linn lite. De har nämligen utlovats åska och störtregn. Vi får hålla tummarna för att vädergudarna inte motsätter sig Brändös självständighet.

Läs mer om Brändökarnevalen och om pop up caféet #brändöromantikerna.