Ämneslärarstuderande på Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi är nöjdare med sin utbildning än studerande på motsvarande finskspråkiga utbildningar.
Fixahögskolan frågar med anledning av en del tips om ämneslärarutbildningen vid Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi vad som görs för att utvärdera och utveckla kvaliteten på utbildningen.
På Pedagogiska fakulteten (PF) har varje studieinriktning en ledningsgrupp som håller i trådarna för de här sakerna. Kaj Sjöholm är ordförande för ledningsgruppen för ämneslärarutbildningen och Lars Burman är vice ordförande.
Varje år görs en utvärdering av ämneslärarutbildningen med hjälp av en enkät till alla studerande.
– Enkäten är utformad på samma sätt i hela landet så vi kan jämföra oss med andra ämneslärarutbildningar, säger Kaj Sjöholm.
Resultaten av enkäten visar att ämneslärarstuderande på PF överlag är nöjda med sin utbildning, och till och med nöjdare än på finskt håll.
För ledningsgruppen är studerandenas synpunkter viktiga signaler.
– Är det någonting som efterfrågas extra mycket så försöker vi anpassa utbildningen. Vi försöker på det här viset ta in det som händer i tiden. Vi kan till exempel ta in mera om invandrare eller mobbning om det framgår att det behövs, säger Kaj Sjöholm.
Förutom enkäten ordnas olika utvärderingstillfällen med lärarstuderande och lärarutbildare. Vid PF forskas dessutom i hur utbildningen svarar mot yrkeslivets krav.
Reflekterande praktiker
En del tipsare till Fixahögskolan önskar mera teori i utbildningen och andra önskar mera praktik.
Balansgången mellan teori och praktik är en bekant diskussion i ledningsgruppen och här görs prioriteringen enligt logiken att det som de blivande lärarna inte får på fältet ska de få i utbildningen.
– Vi strävar efter att ge de nyblivna lärarna en förmåga att utveckla sig själva, och som klarar sig genom sitt yrkesverksamma liv tack vare verktygen de fått i undervisningen. Vi brukar säga att vi ska utbilda reflekterande praktiker, säger Lars Burman.
Linda Niemi som gått ämneslärarutbildningen för några år sedan har efterlyst en annorlunda prioritering av pedagogikstudierna i Vasa och önskar mindre teori och mera praktisk diskussion.
– Det är en åsikt men det finns femton andra som säger femton andra saker när de möter sin verklighet i skolorna. Vi försöker ge en generell utbildning som gäller för alla och en av huvudpunkterna för oss är att man måste se djupare än att bara ge färdigheter som gör att man kan möta de första situationerna i arbetslivet, säger Lars Burman.
– Vissa saker ryms inte med i utbildningen i någon större utsträckning, som till exempel det som gäller administrativa uppgifter. Vissa saker hör snarare till fortbildningen och andra saker är mera lokala som man därför kan lära sig först på själva skolorna, säger Kaj Sjöholm.
En termin på PF
En ämneslärare i Finland ska avlägga 60 studiepoäng pedagogik. För att studera på svenska är det Åbo Akademi i Vasa som gäller. Av dessa är 25 studiepoäng ”grundstudier i pedagogik” som kan avläggas delvis virtualiserade enligt Åbo Akademis kursfordringar eller någon annanstans enligt andra universitets kursfordingar. Fixa högskolan
De resterande 35 studiepoängen är ”ämnesstudier i pedagogik” och avläggs som närstudier i Vasa (PF och Vasa Övningsskola). Det betyder att många av ämneslärarna studerar bara en termin i Vasa.
– Många av de praktiska aspekterna kommer fram i grundstudierna. Men de kan vi inte alltid påverka eftersom studerande rätt ofta avlägger dem enligt något annat universitets kursfodringar, säger Kaj Sjöholm.
Allt ryms inte med
Både Sjöholm och Burman låter förstå att en diskussion om kvaliteten på ämneslärarutbildningen kunde utvidgas till frågan om det borde ingå fler studiepoäng i den pedagogiska kappsäcken.
– Det finns ett problem med effektivitetstänkandet. Högskolorna klarar inte av att utexaminera alla på tre år och ytterligare två år för magistrarna, men om de klarar av det så får de mera pengar. Samtidigt kan det drabba kvaliteten eftersom lärarblivandet är en mognadsprocess, säger Kaj Sjöholm.
– Jag har förståelse för att man som färdig ämneslärare kan uppleva att man hade uppskattat mera pedagogikstudier. Men det blir då en diskussion om den finska ämneslärarexamen behöver fler än 60 studiepoäng i pedagogik, säger Lars Burman.