På finska klarar var tionde förstahandssökande klasslärarutbildningens hårda antagning. På svenska kommer var fjärde in. Där är den största utmaningen en muntlig intervju.
En av Fixa högskolans tipsare undrar hur det är med antagningen till lärarutbildningar på finskt och svensk håll. Skillnaden är omfattande. Vid Åbo Akademi går antagningen ut på en individuell intervju och ett språktest; utöver det får man också poäng för studentbetyget. På finskt håll har högskolorna istället ett gemensamt prov som går under namnet Vakava. Tom Wikman, lektor i pedagogik vid Åbo Akademi, är ändå inte övertygad om att det gemensamma provet är rätt instrument.
-Vakava är ett teoretiskt, kognitivt instrument som mäter sådant som man borde lära sig under utbildningen. Då jag sökte in till lärarutbildningen hade vi ett praktiskt test där man fick undervisa en grupp elever. Det här motsvarar enligt mig bättre läraryrkets karaktär. Vakava är en praktisk åtgärd då det finns så många sökande på den finska sidan, säger han.
Med Vakava går det att söka till 39 olika utbildningar vid sju olika universitet. Personerna som deltar i provet söker i snitt till 2,8 utbildningar. Det gemensamma provet fungerar som en första sållning; efter det har universiteten ännu egna antagningsprocesser.
Hård konkurrens på finska ingen överraskning
Det känns litet orättvist för finskspråkiga som vill bli lärareI korridorerna på pedagogiska fakulteten i Vasa är studerande inte särskilt överraskade över den stora skillnaden i antagna till finsk- respektive svenskspråkig klasslärarutbildning.
- Jag har vetat att det är svårare att komma in på de finskspråkiga utbildningarna. Det känns litet orättvist för finskspråkiga som vill bli lärare, säger Johanna Simonen.
- Å andra sidan betyder det väl att bara de bästa blir antagna till den finska lärarutbildningen, fortsätter hon.
Johanna Simonen och Johanna Myllymäki studerar båda på klasslärarlinjen för tredje året. Deras inträdesprov som endast bestod av en intervju, eller också ett språkprov beroende på studentvitsordet i svenska, är de inte särskilt nöjda med.
- Jag undrar hur väl man verkligen kan bedöma en persons egenskaper på basis av bara en intervju, säger Myllymäki.
- Jag blev inte antagen på mitt första försök. Andra gången lyckades jag dämpa min nervositet och då gick det bättre, säger Simonen.
En av tio kommer in på finskt håll
Det är mer status i läraryrket på finska och klart att antagningen spelar en roll därPå finskt håll sökte 8 345 personer i första hand in till en klasslärarutbildning i år. De tävlade om 818 platser, vilket innebär att bara en av tio ryms in. Vid Åbo Akademi var det 248 förstahandssökande som tävlade om 64 platser. Där fick en av fyra en studieplats.
- Det är mer status i läraryrket på finska och klart att antagningen spelar en roll där, säger Hem och skolas förbundsordförande Corinna Tammenmaa.
Bland de finska utbildningarna finns det också en viss spridning gällande hur populära utbildningarna är. Tammerfors är mest selektivt med 16,9 förstahandssökande per startplats. Lägst är intresset för klasslärarutbildningen vid Östra Finlands universitets Nyslott-campus. Där är det 4,3 förstahandssökande per startplats, det vill säga rätt nära situationen på Åbo Akademi.
- I egenskap av förälder börjar man nog fundera på de här uppgifterna om lättare antagning och sämre PISA-resultat. Det är svårt att bedöma hur antagningen inverkar men klart att det säger mycket att det är lättare att komma in på svenska, säger Tammenmaa.
ÅA lockar också tvåspråkiga
Johanna Simonen som är tvåspråkig och hemma från Borgå övervägde att söka in till en motsvarande finskspråkig lärarutbildning i Helsingfors.
- Jag sökte mig ändå till Peffan för att det finns ett behov av svenskspråkiga lärare och för att det är lättare att bli antagen.
Simonen och Myllymäki hoppas att lärarutbildningens kvalitet på pedagogiska fakulteten uppväger en enklare intagning jämfört med finskspråkiga utbildningar. De är annars mycket nöjda med undervisningen.
Mera teori på kommande
Fixa högskolan
- Det görs reklam och så har man Nylandsturnéer, säger han.
Från och med nästa år sker det ändringar med antagningen till pedagogiska fakulteten. Intervjudelen blir då möjlig att avlägga också i Helsingfors. Längre framöver kommer inträdesprovet dessutom att formas om.
- Vi har planer att införa ett teoretiskt test om två år. Vi försöker anta studerande på så lika villkor som möjligt som på finska sidan, säger Wikman.
Enligt Tammenmaa är ändå utbildningens placering fortsättningsvis ett problem.
- Klart att det spelar in att lärarutbildningen finns i Österbotten. Vi vet att människor söker till högskolor lokalt. Om alla potentiellt bra lärare i södra Finland skulle söka in till lärarutbildningen skulle vi ha bättre resultat. Det gäller förstås inte bara ena vägen, säger Tammenmaa.
Att samma utbildning ordnas på flera ställen inom Svenskfinland behöver ändå inte vara någon patentlösning. Enligt Wikman kan det å sin sida påverka antagningen.
- Det finns till exempel tre handelshögskolor som utbildar tolv procent av Finlands ekonomer och då är vi bara kring sex procent av populationen. Så har vi tre professurer i statskunskap på olika orter samt allmän- och vuxenpedagogik i både Helsingfors och Vasa. Jag misstänker att söktrycket också därför är mindre än på finska sidan.
Läs också:
- Se årets Vakava-prov (pdf, på finska)