Närpes gör en minusbudget för nästa år och utökar verksamheten med 1,4 procent.
I pengar betyder det att Närpes kommer att använda 1,3 miljoner euro mer nästa år än vad de har råd med.
Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Björklund säger att de vågar göra så här för att de har framtidstro.
- Om man tittar på näringslivet så går det bra i Närpes trots lågkonjunkturen. Många företag till och med nyanställer. Vi har stora satsningar på gång inom växthusnäringen och nu häromdagen mötte jag tre vingar och en rotor på väg till Svalskulla, där det blir vindparksinvignings den 1.10. Så det finns många positiva indikatorer.
Statandelsreformen slår hårt mot Närpes
Men inför 2015 har Närpes problem med budgeten. Det beror i huvudsak på statsandelsreformen och statens spartalko.
- Vi hade ingen aning om att reformen skulle behandla oss så orättvist som vi tycker att gen gör och nu är det omöjligt att balansera det på ett år.
En parlamentarisk kommitté har redan gjort ett jättejobb med ekonomin i Närpes och håller redan på att verkställa balanseringsåtgärder.
- Vi får ökade intäkter och vi effektiverar verksamheten på olika sätt för 600 000 euro. Så en hel del är redan gjort. Inför nästa år ska kunna hitta balanseringsåtgärder för ungefär samma summa. Men för att verksamheten inte ska lida måste vi göra en minusbudget.
Närpes höjer skatten med 0,5 procent nästa år. Utan den höjningen skulle minusbudgeten vara ännu större. Däremot har de valt bort alternativet permitteringar eller andra akuta åtgärder.
- Vi menar att de lösningar vi ska söka ska också hålla på lång sikt. Därför ska vi inte ta till engångslösningar, för de löser egentligen inte våra problem. I stället jobbar den vi vidare med att titta på olika lösningar.
Men det är klart att en ansvarsfull kommun inte kan redovisa minusresultat flera år i följd. Därför har också Närpes alternativ för att få balans i ekonomin för 2016.
Tvåspråkighet skulle ge två miljoner
- Då kan scenarierna se ganska olika ut. Om det blir möjligt att frivilligt ansöka om att bli tvåspråkig kommun. Då skulle det ge ungefär två miljoner till per år i vår kommunala kassa. Men om vi inte får den möjligheten eller inte vill ta den, måste vi hitta baslanseringsåtgärder för sammanlagt 1,8 miljoner för hela den ekonomiska perioden 2016-17, säger Björklund.
Närpes förlorar ungefär 1,2 miljoner euro i runda tal på statsandelsreformen och de nya bestämmelserna om språktillägg.
Reformen innebär att staten inte längre betalar språktillägg för enspråkigt svenska kommuner, medan tvåspråkiga kommuner får språktillägg för de extra administrativa kostnader det innebär att ha en tvåspråkig förvaltning.
- Tidigare har man fått medel för alla svenskspråkiga elever i grundläggande utbildning. Det är helt rimligt. Undervisningsmaterialet kostar mer och det är mindre undervisningsgrupper och så vidare. Det här omvandlas till ett tvåspråkighetstillägg och fördelas enbart på de kommuner som är officiellt tvåspråkiga. Det betyder att vi går miste om hela den potten på 600 000 euro per år. Vi tycker att det är galet eftersom vi faktiskt har de där utgifterna. I synnerhet i Närpes där vi behöver satsa på finskundervisningen så borde vi egentligen börja kapa i det om pengarna inte finns för det ändamålet.
Mikaela Björklund hoppas ändå att beslutsfattarna i Närpes inte går in och kapar i pengarna för finskundervisningen.
I dag är det inte känt om det kommer att blir möjligt att ansöka om frivillig tvåspråkighet. Frågan om tvåspråkigheten är en känslig och engagerande fråga i Närpes, säger Mikaela Björklund.
- Det man måste fundera på är dels vad det ger för ekonomisk nytta, dels vilken bild det skulle ge av Närpes och dels vad som händer med svenskan som förvaltningsspråk i Finland. Där är det ju helt klart så att om Närpes blir officiellt tvåspråkig så kan man tänka sig att den positionen försvagas ytterligare. Sedan måste jag som kommunal beslutsfattare fråga mig, om man från statligt håll tycker att det här har så liten betydelse så varför är det Närpesborna som ska betala det priset genom försämrade statsandelsintäkter?