Kommunutredningen i Jakobstadsregionen är snart halvvägs. Men redan nu avfärdas arbetet av ledande politiker i Pedersöre och Nykarleby. I Larsmo anser man utredningen nödvändig.
I slutet av september presenteras en mellanrapport hur utredningen av kommunfusionen i Jakobstadsregionen artar sig. Fem arbetsgrupper utreder konsekvenserna av en fusion mellan Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Evijärvi.
Men redan nu säger stadsstyrelsens ordförande Jan-Erik Högdahl i Nykarleby att han inte alls tror på någon fusion.
- Regeringen verkar ju ha glömt det hela även om de ska ha in en rapport och utredningar av oss.
Nykarleby har inget intresse av att gå ihop med någon i dagens läge, slår Högdahl fast.
Ungefär likadant låter det i Pedersöre. Kommunstyrelsens ordförande Henrik Sandberg säger att man får studera mellanrapporten, men han antar de flesta i Pedersöre bara vill få utredningen ur världen så fort som möjligt.
- Sedan ska vi koncentrera oss på att sköta kommunen och göra annat än syssla med utredningar.
Jag tror vi mår bäst av att fortsätta och förvalta våra områden på egen hand, konstaterar Sandberg.
I Larsmo vill fullmäktiges ordförande Sven Grankulla vänta med kategoriska uttalanden.
- En utredning är nödvändig och vi ska se vad den visar innan vi tar ställning.
Sven Grankulla säger att han inte vill sia hur Larsmofullmäktige röstar när fusionsförslaget landar på fullmäktiges bord. I Nykarleby och Pedersöre förutspår Jan-Erik Högdahl och Henrik Sandberg att det blir ett nej till fusion.
Vilken inställning Kronoby och Evijärvi intar påverkas av förhandlingar som Kronoby har med Karleby samt Evijärvis diskussioner med Kauhava.
SFP:gruppens ordförande i Jakobstad Owe Sjölund kommenterar grannarnas uttalanden med att det återspeglar utredningsarbetet som pågår.
- Åtminstone i den arbetsgrupp jag sitter har vi jobbat fördomsfritt och med respekt för varandra.
Owe Sjölund är Jakobstads representant i ekonomi- och förvaltningsgruppen. Arbetet är ännu på hälft men i gruppen har Jakobstad fört fram att 10-15 högre tjänstemän blir överflödiga vid en fusion. Det kunde ge en inbesparing på 1-1,5 miljoner euro. Lägg till pensioneringar och andra omorganiseringar och summan kan växa betydligt. Svårigheten är bara att arbetsplatserna är fredade i fem år.
Mellanrapport på väg
I slutet av september ska fem arbetsgruppers rapporter sammanställas av den gemensamma styrgruppen. Då borde tvistefröna vara klarlagda och man kan ta beslut om vad som behöver utredas mera.
Problemen uppkommer om man betvivlar siffrorna. Redan nu sticker konsulten Eero Laesteräs siffror i ögonen. Det gäller till exempel Jakobstads allmänna förvaltning som uppvisar en kostnadsökning på drygt 40 procent mellan åren 2006-2012. Samtidigt kan grannkommunerna visa cirka 10 procents besparingar undantaget Kronoby som ökat med 5 procent.
Ska man tro Laesteräs siffror kostar den allmänna förvaltningen 241 euro per invånare i Jakobstad jämfört med den billigaste förvaltningen som kostar bara 135 euro per invånare i Pedersöre.
Lika förbryllande är nettokostnaderna för hälsovården. Efter sammanslagningen av social- och hälsovården minskade utgifterna i Jakobstad med utgifterna steg i de andra kommunerna.
Det är sådant man nu läser och granskar i kommunerna. Vem är primus i klassen och vem synes slarva med slantarna. Laesteräs rapport har tillsvidare bara nått kommundirektörerna och ledande politiker. Resten får läsa den digra rapporten i ett senare skede.
Kommundirektör Gun Kapténs i Larsmo varnar för siffrorna. Det är bara råmaterial och när man väl granskat vad som döljer sig bakom siffrorna kan bilden bli annorlunda, säger Kapténs. Till exempel kan den dyrare förvaltningen i Jakobstad förklaras av att staden tog över hela vårdsektorn och därmed försvann förvaltningskostnaderna från grannarna. Och de ökande hälso- och sjukvårdsvårdskostnaderna kan förklaras av tillfälliga fluktuationer år från år.
Siffrorna kommer att bearbetas och justeras, säger Kapténs.
Kommunerna äger mycket
När man räknat igenom vad kommunerna egentligen sysslar med visar det sig att den nya kommunen får en betydande koncernstruktur att bevaka. Hela 35 dotterbolag, av dessa är 23 fastighetsbolag, 10 kommunaltekniska bolag och 2 övriga.
Den nya kommunen blir också medlem i 15 samkommuner som i huvudsak sysslar med utbildning, social- och hälsovård samt intressebevakning.
Mot årsslutet ska ett samgångsavtal vara paketerat och sänds till respektive kommunfullmäktige för beslut. Men före det kommer en mellanrapport i slutet av september.