I juni besluter EU om Finland, som enda land i EU, får fortsätta att betala ut ersättningar som orsakas av att älgarna äter upp skogsplanteringar. I övriga Europa får skogsägarna ersättning endast för skador som fridlysta djur orsakar i skogen.
Skogsägare kräver att älgstammen måste minska om ersättningarna upphör.
Tomas Teir i Sideby är både skogsägare och jägare och han anser inte att det här är särskilt lyckat. Blir älgstammen för liten inverkar det på jaktintresset.
- Finns det en älg blir det alltid älgskador. Den måste äta någonting. Och ju större stam man har desto större andel älgskador, säger Teir.
Målet i dag är att det ska finnas tre till fyra älgar per 1000 hektar. EU-kommissionen har gett vissa signaler om att även Finland bör sluta betala ersättningar för älgskador.
I övriga EU betalas skadeersättningar endast för skador som fridlysta djur orsakar, inte jaktbara djur som älg och hjort. Där ska stammen regleras genom jakt.
Om den finska staten skulle sluta betala ersättningar för älgskador kommer påtryckningar från markägarna att älgstammen ska minska så att det får finnas i medeltal högst en till två älgar per 1000 hektar.
- När det blir så glest mellan älgarna så kan det i värsta fall leda till att jaktlaget har kontakt med en älg varannan helg under den tid jakten pågår.
Svalare intresse för jakt
- Ju mindre älgstam vi har, desto svårare blir det att få något byte. Om det blir så att ett älgjaktlag har licens på tre älgar som ska delas på 30 personer, betyder det att resultatet i frysboxen efter jaktens slut är några kilo kött, vilket också kan leda till att intresset minskar. Jag hoppas verkligen att det system vi har i dag med älgskador får fortsätta att vi kan ha en sådan älgstam som vi har i dag, åtminstone här i Kustösterbotten, säger Tomas Teir.
En logisk följd av ett svalare jaktintresse är förstås att älgstammen ökar igen, om ingen avskjutning sker. Vem annars ska reglera älgstammen, frågar sig Teir som ser att det i så fall måste till en lagändring.
Jordbrukskommissionär försvarar Finland
Stefan Thölix, ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds (SLC) skogsutskott vill inte heller att systemet ska ändra. Han är glad över nyheten som han tog del av i början av maj i Maaseudu Tulevaisuus, som skriver att jordbrukskommissionär Dacian Ciolos tar det finländska systemet i försvar. Det kan betyda att det finns en chans att det får vara kvar.
- I annat fall kan man bli tvungen att överväga någon annan form av ersättning, till exempel försäkringar, säger han.
Vad händer med jaktlicenserna?
Älgskadeersättningarna till skogsägarna tas från de pengar som staten får in för jaktlicenserna.
Staten betalar årligen cirka 1,2 miljoner euro till skogsägare för skador som älgen ställer till med. Summan som uppbars som jaktlicenser i fjol är ungefär 3,2 miljoner euro.
Om staten slutar betala skadeersättningar för älgskador till skogsägarna, anser han att priset på jaktlicenserna också måste minska. I dag är licensen 100 euro för ett vuxet djur och ungefär hälften av det för en kalv.
- Den moraliska grunden att uppbära jaktlicens faller bort om staten slutar betala ersättning för älgskador, säger Tomas Teir.