Ett aktivt lokalsamhälle gynnar både individen och gruppen, säger Peter Ehrström, stadsforskare vid Åbo akademi. Känslan av att kunna påverka din omgivning stärker identiteten.
Ett aktivt lokalsamhälle är mycket viktigt. Det leder till bättre trivsel och en ökad delaktighet. 
- Utmaningen är att få folk motiverade. Förut i det gamla industrisamhället var det enklare. Då var man van vid att hjälpa varandra. Samhörigheten har minskat i och med en mera individualistisk utveckling.
Men det är inte alltid lätt att få allmänheten att aktiveras.
- Det är ofta samma människor som är aktiva, och de är ofta väldigt aktiva. Utmaningen ligger i att försöka få med den stora massan. Sedan när man en gång får folk med bäddar det inför nya projekt i framtiden.
Den pågående Brändökarnevalen är ett led i projektet Det nya lokalsamhället. Ehrström har själv suttit med i projektets styrgrupp.
- Alla platser är olika och därför får man också gå tillväga på lite olika sätt för att inspirera invånarna. Här i Brändö är hjärtefrågorna Smulterö- och Brändö sundsplaneringen. Därför har det ordnats diskussionstillfällen, utvecklingspromenader med beslutsfattare och aktiviteter för både yngre och äldre, säger Ehrström.
Identiteten är starkast bland de små
I byar och gamla arbetarstadsdelar är identiteten starkast. Det beror på behovet av en stark känsla av sammanhållning.
- I invandrartäta stadsdelar ser man ofta en stark anda av identitet. Man försvarar sig mot eventuella fördomar och det stärker det inre lokalsamhället.
Ett aktivt lokalsamhälle leder till delaktighet.
- Invånarna är experter på sin egen stadsdel och det ska man ta vara på vid till exempel planering. Man kan undvika besvärsprocesser om man redan i ett tidigt skede har funderat tillsammans. Och känner man sig delaktig i sitt område känner du ett större ansvar för din omgivning och tar bättre hand om den, säger Ehrström.
Brändökarnevalen avslutas på torsdag med en torgkväll på Brändö torg där det bjuds på musik, program och loppmarknad.