Omkring 3 000 hundar samlas i helgen för den internationella hundutställningen i Botniahallen i Korsholm.
Klasserna är många och likaså finns det flera delar i själva utställningen. Hundarna ska gå fint, stå fint och acceptera att bli inspekterade ut i spetsarna av domarna.
Botniahallen är indelad i flera kvadratiska rutor där utställningarna eller tävlingarna i de olika klasserna pågår samtidigt. Vid en av de inringade områden står Anders Stens och väntar på sin hund Pumbas tur.
- Pumba är en shetland sheepdog som är en liten vallhund. Det är första gången vi ställer ut Pumba. Vi håller annars på med Agilitiy och vi behöver utställningspoäng för att Pumba ska bli Agility champion, säger Stens.
Hur mycket träning är det inför en stor utställning?
- Det beror på hur högt man siktar, vi har inte tränat så mycket men vi har tagit råd av uppfödare.
Tävlar tio gånger om året
Genom folk- och hundvimlet en bit från Anders Stens kommer Camilla Grönvik ut från tävlingsområdet. Hon har hållit på med hundutställningar i tjugo år.
- Det blir ett tiotal tävlingar per år. Nu har jag just varit inne i ringen med Sune som kom på andra plats.
Sune är en papillon som Grönvik tävlar med just den här gången men det är inte Grönviks egen hund. Sune bor egentligen i Sverige och hans matte är och hälsar på Camilla Grönvik och hennes hundar över helgen.
- Idag tävlar jag också med två egna hundar men sammanlagt har jag sex stycken - och de är alla papillon.
Varför brinner du för det här?
- Det är den sociala biten som är viktigast för mig. Genom det här har jag skapat vänner från hela världen och det här vid de här utställningarna som vi träffas, säger Grönvik och sneglar in mot ringen där vännen Malin från Skåne just då tävlar.
För Grönvik är det inte viktigast att hennes hundar vinner så mycket som möjligt.
- Jag är inte desperat efter vinster. Mina hundar är alltid glada när de får komma med på utställning, eller så är de bara glada för att de får vara med mig.