Färsk sparris smakar bättre än på burk. Det säger potatisodlaren Tommy Häggstrand i Jeppo. 1000 äppelträd är nästa projekt på gården. Sparris odlas på en halv hektar.
Det var på potatis- och frilandsmässan i Örebro som potatisodlaren Tommy Häggstrand för några år sedan fick idén att odla sparris. Sagt och gjort. I Jeppo hade han ett lagom lämpligt sandigt skifte och nu är han leverantör till bland andra Restaurang Seglis i Vasa.
- Färsk sparris smakar så mycket bättre än på burk, säger Häggstrand.
Det kom fram i vid besöket i Örebro när Österlens sparris förevisade plantor. Då var det just ingen som odlade sparris i Österbotten. Nu väntar han igen på att vårens första knoppar ska börja sticka upp.
- De första kan skördas i mitten på maj, säger Häggstrand.
Nu odlar han sparris på en halv hektar, men betecknar ändå odlingen mest som en hobby och ett försök. Det är potatisskörden som ger inkomsten. Inhemsk sparris blir dyrare än den importerade och då är det inte inte lätt att övertyga restaurangerna att satsa på kvalité än billigt inköpspris.
- Man behöver inte göra som alla andra och jag ville pröva på något nytt, säger Häggstrand.
Om det vittnar också 130 små äppelträd framför gården. Nya plantor väntar på att sättas ut på närliggande marker. Det blir väl 1 000 äppelträd så småningom, tror Häggstrand.
- Äppelmust blir kanske slutresultatet, men det är inte bestämt ännu, säger Häggstrand.
Att det kan behövas lite experimentlust och nya försök visar det bekymmersamma läge som många potatisodlare kan hamna i i år. Potatismarknaden till Ryssland är stängd och odlarpriset blir därefter när kilona ska ut på den inhemska marknaden.
- Sparrisodlingen blev ingen guldgruva utan det går ganska jämt ut, säger Häggstrand.
Men något nytt ska man ju försöka sig på, säger Häggstrand. Och ekonomin i äppelodlingen, den klarnar först om åtskilliga år.