Lärarfacket ogillar de planerade permitteringarna av lärarna i Karleby . Lärare kan permitteras men följderna av permitteringarna kan leda till olagliga situationer, säger förtroendeman.
Beslutet om permitteringarna av stadens personal och hur de fördelas mellan olika personalgrupper togs på måndag kväll i stadsstyrelsen i Karleby. En vecka tidigare hade själva principbeslutet om permitteringarna fattats efter omröstning. En del av personalen omfattas inte alls av permitteringarna, det gäller främst personal inom vård och omsorg i dygnet-runt-vård, de längsta permitteringarna är 14 dagar.
Lärarfacket motsätter sig köpslående
Lärarfacket i Karleby kommer att ordna ett möte för lärarna så fort som möjligt där representanter för OAJ och FSL är närvarande och kan svara på medlemmarnas frågor. Lärarna i den grundläggande utbildningen permitteras i fem dagar och gymnasielärarna i 14 dagar. Den här skillnaden är i sig ett problem eftersom många lärare i gymnasiet också har timmar i de lägre årskurserna.
- Den fackliga linjen är att vi inte skall gå med på något köpslående varje lärare för sig utan vi skall ha en gemensam linje men jag vet inte om det går att nå en linje, säger Bengt Huhta som är förtroendeman för de svenskspråkiga lärarna i Karleby. Han syftar på stadens lockbete att de anställda som frivilligt tar tjänstledigt i 14 dagar bara mister lön för nio dagar. Det är enligt Bengt Huhta också möjligt att lärarna kommer att lämna in en rättelseyrkan om stadens beslut att permittera personalen.
Självstudier i gymnasiet till hösten
Lärarnas fortbildningsdagar brukar vara populära objekt i de kommuner där man gått in för att permittera personalen, också lärarna, för att spara pengar men undvika direkta följder för undervisningen. Rektor Bernt Klockars vid gymnasiet i Karleby hoppas att man kan undvika den situationen nu eftersom utbildningsbehovet är speciellt stort nästa läsår.
- Digitaliseringen av studentskrivningarna är på gång och arbetet med den nya läroplanen väntar kalenderåret 2015, säger Bernt Klockars.
De tekniska procedurerna kring permitteringarna av personalen tar tid och för lärarnas del betyder det att ingenting kan hända före nästa läsår. I gymnasiet går det inte heller att inleda läsåret med permitteringar och det betyder att permitteringar skjuts fram till tiden efter höstlovet men före jullovet, tror Klockars.
- Det bästa för oss vore att dela in permitteringarna i två olika delar, fördelade på två olika perioder för att drabba undervisningen i olika ämnen så jämnt som möjligt, säger Bernt Klockars. Starten kunde ske vecka 42 efter höstlovet och en fortsättning i medlet av november, säger Klockars.