Varggrottan i Kristinestad har varit boplats för Neandertalare, den saken slår arkeologen Hans-Peter Schulz fast. De nyaste forskningsresultaten visar att fynd som gjorts på platsen inte kan ha formats av naturen.
- Det här har nu säkerställts säger Hans-Peter Schulz, som ledde utgrävningsarbetet vid Varggrottan i början av 2000-talet.
Det man nu har velat utreda är om det finns risk för att det man trott varit gjort av människor egentligen har varit format av naturen. Schulz har tillsammans med arkeologer från Polen, Tjeckien och Tyskland sett bland annat på hurudana spår vattnets rörelser gör på strandstenar och ställt det i relation till de stenfynd man hittat i Varggrottan.
- Det som formats av naturen är ändå helt annorlunda, även om det kan se ut som om det blivit tillverkat av människor, säger Schulz.
Populärt besöksmål
Just nu är forskarteamet nöjda med de resultat de kommit till redan tidigare som tyder på att Varggrottan skulle ha varit en mänsklig boplats, och det stöd som de fick för teorierna genom den senaste forskningen. Några vidare utgrävningar kommer det inte att bli i Varggrottan. Det finns inte heller pengar för det. Däremot kommer forskningen kring naturens inverkan på materialet att fortsätta, om än långsamt då forskarteamet måste bekosta allt själva.
Varggrottan har varit ett populärt besöksmål, även om man inte ser annat än själva öppningen i berget. Grottan får man inte gå in i, av säkerhetsskäl. Därför tycker Schulz att det gärna kunde få finnas en förklarande utställning över grottan och dess historia.
- Det finns ingen motsvarighet i hela Norden till Varggrottan, men det borde finnas också något annat att titta på än grottans öppning.
Ingen utställning
Den utställning som fanns på Bötombergen är nu nedmonterad och magasinerad. Huruvida den byggs upp igen är i dag osäkert.
Tanken var att Kristinestad och Bötom kommuner kunde göra en gemensam utställning, men sedan idén presenterades av en arbetsgrupp i höstas har inget hänt i den riktingen.
Peter Grannas är fritidsnämndens ordförande i Kristinestad och även historielärare, tycker att man åtminstone bör utreda saken.
- Om man verkligen har kommit fram till att föremålen inte har varit formade av naturen är det en sensation i Finland och Norden. Och kanske i ännu större perspektiv om det dessutom visar sig att de är tillverkade före istiden, säger Peter Grannas.
Forskningen har daterat spåren och fynden i Varggrottan till 75 000-120 000 år gamla.