Inte heller de österbottniska riksdagsledamöterna ställer sig oreserverat bakom förslaget om strama åt statsekonomin med ytterligare tre miljarder euro. Frågan, som delar regeringen, delar även riksdagsledamöterna invalda från Vasa valkrets, visar en enkät som Yle Nyheter Österbotten gjort. De flesta av dem som svarat anser ändå att någon form av åtgärder är nödvändiga.
- Vi måste se den bistra sanningen i vitögat och konstatera att i den här situationen är vi i Finland idag, säger Ulla-Maj Wideroos (SFP).
Enligt Wideroos behövs ett sparpaket på tre miljarder om staten ska kunna bryta trenden med en växande skuldsättning, men enligt henne kan åtgärderna inte genomföras på bara ett år utan snarare behövs två-tre års arbete.
- Det här kommer att bli plågsamt och tyvärr måste alla bidra, den enda grupp som bör skonas är de som har det allra sämst ställt i samhället, säger Wideroos.
Med denna grupp anser Wideroos arbetslösa, ensamförsörjare och de med verkligt låga inkomster.
- Alla andra måste vara beredda på skattehöjningar. Samtidigt måste vi se över all statlig verksamhet och där ska det skäras inte tiotals miljoner utan hundratals miljoner. Vi ser också att kommunerna måste göra mer, för statsandelarna kommer inte att höjas, säger Wideroos.
På samma linje som Wideroos är ändå rätt få av de österbottniska riksdagsledamöterna. Wideroos partikamrat Lars-Erik Gästgivars ställer sig bakom sparkravet och detsamma gör även sannfinländaren Vesa-Matti Saarakkala.
- Men detta får inte bli ett ok som kommunerna ska dra, utan regering och riksdag ska se till att det blir gjort, säger Saarakkala.
Gästgivars menar däremot att ingen del av den offentliga sektorn kan gå fri från nedskärningar.
- Det är i strukturerna vi måste skära, både statens och kommunernas. I den offentliga sektorn åstadkommer vi ingenting genom exempelvis permitteringar, efteråt är ju samma struktur kvar, säger Gästgivars.
Oppositionen på annan linje
Sparkravet på tre miljarder euro, som bygger på beräkningar från finansministeriet, får alltså tydligt stöd av tre österbottniska riksdagsledamöter. De som motsätter sig ett tre miljarders sparpaket och de som är osäkra på var de står är ungefär lika stora grupper. Enkäten visar att det är främst inom oppositionspartierna som motståndet finns.
- Jag kan inte godkänna att regeringen med några månaders mellanrum meddelar om nya sparprogram, i slutet av förra året försäkrade man oss om att de åtgärder man redan har vidtagit kommer att balansera statens ekonomi men nu ser det åter en gång annorlunda ut, säger Tuomo Puumala (C) som hellre ser åtgärder som skapar nya arbetsplatser och tillväxt.
En handfull ledamöter är på samma linje som Puumala, nämligen Lasse Hautala (C), Reijo Hongisto (Sannf), Mika Lintilä (C), Mikko Savola(C) och Maria Tolppanen (Sannf).
- Summan tre miljarder är helt enkelt alldeles för stor, säger Maria Tolppanen.
Även skattehöjningar splittrar
Även om gruppen av österbottniska riksdagsledamöter är väldigt splittrad inför frågan om storleken på sparkravet medger de flesta ändå att någon form av sparprogram kommer att bli nödvändigt och det senast under nästa valperiod. På frågan om sparandet ska ske genom nedskärningar, genom skattehöjningar eller genom en kombination av dessa två så röstar de flesta för en kombination. Åtta ledamöter stödde en kombinationsmodell.
- Vi behöver definitivt skattehöjningar och nu är det dags att ta i bruk en femte skatteklass för de finländare som förtjänar allra mest, de rika måste betala mer, säger Maria Tolppanen (Sannf).
Andra tycker rakt tvärtom.
- Tyvärr finns det inte längre områden där staten kunde ta in nya, stora summor genom beskattning, Finland är redan nu ett strängt beskattat land, säger Mika Lintilä (C).
Social- och hälsovården måste bli bättre
På frågan om vilka egna konkreta sparmöjligheter riksdagsledamöterna ser kom många olika typer av förslag. Många ledamöter hoppas ändå att den strukturomvandling som är på gång inom social- och hälsovårdssektorn ska visa sig effektiv.
- Vi talar om en sektor som slukar över hälften av de offentliga medlen, om vi lyckas skapa en smidig helhet av bashälsovården och specialsjukvården så vinner vi mycket ekonomiskt samtidigt som finländarna får bättre vård, säger Tuomo Puumala (C).
Andra vill se mer drastiska åtgärder.
- Slopa det statliga biståndet eller utvecklingssamarbetet, det sparar genast en miljard, säger Vesa-Matti Saarakkala (Sannf) som föreslår att finländarna på sitt skattekort istället ges en möjlighet att betala ett frivilligt bidrag till bistånd.
Beslut fattas senare i vår
Inga beslut har ännu fattats i frågan om sparkravet. Regeringen ska diskutera frågan och ett beslut fattas först senare i vår. Men även finansminister Jutta Urpilainen är tveksam till om massiva nedskärningar är rätt väg att gå, det medgav hon i Yles Morgon-tv förra veckan.
- Vi är i en mycket besvärlig situation, eftersom staten fortsätter att skuldsätta sig, och också kommunerna. Det är klart att vi måste bryta skuldsättningen. Samtidigt måste vi se till att vi inte med egna åtgärder försämrar det ekonomiska läget, sade Urpilainen under intervjun.
Fakta om undersökningen:
- 12 av 17 riksdagsledamöter invalda från Vasa valkrets svarade på enkäten.
- De som inte svarade är Markku Mäntymaa (Saml, sjukskriven), Anna-Maja Henriksson (SFP, bortrest), Jutta Urpilainen (SDP, finansminister), Mats Nylund (SFP, kunde ej nås), Paula Risikko (Saml, kunde ej nås)
- Vi ställde tre frågor:
1) Stöder du ett sparpaket på tre miljarder euro, och är summan hög/låg/lagom?
2) Borde sparmålet nås genom nedskärningar, skattehöjningar eller genom en kombination av dessa?
3) Vilka konkreta sparåtgärder föreslår du?
Tabell över svar på fråga ett och två, det vill säga "Stöder du ett sparpaket på tre miljarder euro, och borde sparmålet nås genom nedskärningar, skattehöjningar eller genom en kombination av dessa?"
Lars-Erik Gästgivars (SFP): Ja. En kombination.
Lasse Hautala (C): Nej. Ett eventuellt sparpaket genomförs bäst genom en kombination.
Reijo Hongisto (Sannf): Nej. Ett eventuellt sparpaket genomförs bäst genom nedskärningar inom exempelvis biståndet.
Miapetra Kumpula-Natri (SDP): Kan ej säga. Ett eventuellt sparpaket genomförs bäst genom en kombination.
Mika Lintilä (C): Nej, snarare två miljarder. Tyngdpunkten på nedskärningar.
Tuomo Puumala (C): Nej. Tror varken på skattehöjningar eller nedskärningar.
Vesa-Matti Saarakkala (Sannf): Ja. Föreslår andra åtgärder.
Janne Sankelo (Saml): Kan ej säga. Ett eventuellt sparpaket genomförs bäst genom en kombination.
Mikko Savola (C): Kan ej säga. Föreslår andra åtgärder.
Maria Tolppanen (Sannf): Nej. Föreslår andra åtgärder.
Ulla-Maj Wideroos (SFP): Ja. Genom en kombination av nedskärningar och skattehöjningar.
Peter Östman (KD): För tidigt att säga. Ett eventuellt sparpaket genomförs bäst genom en kombination.