Fredrik Smulter tog sitt första guld i klassisk bänkpress då han lyfte 270 kg vid EM i Övertorneå. Tävlingen gick inte riktigt som Smulter ville och han säger att han inte har samma motivation längre.
Fredrik Smulter inledde tävlingen med att missa sina två första försök på 270 kg. I det sista klarade han och det räckte till guld på samma resultat som österrikaren Christian Wackernell.
Smulter fick guldet efter som det är lyftarnas vikt som avgör om två stannar på samma resultat. Här går den lättare före den tyngre.
– Det är nog skönt att vinna. Lite jobbigt är det då man inte har samma motivation längre. Det blev lite kniven mot strupen idag.
– Jag var slapp i lyftningen och först då det gällde så lyfte jag på en nivå som åtminstone är nära den kapacitet jag har.
Vad tänkte du inför sista lyftet?
– Jag tänkte inte så mycket, det bara blev. Jag var tvungen att vara rak i högerarmen så att lyftet inte skulle bli snett från början.
Domarna började diskutera ditt sista lyft, hur uppfattade du det?
– Det är lite byråkrati, det är en bedömningssport och sällan är alla lyft 100-procentiga. Det är en del av idrotten. Vissa gånger får man med sig domslutet och vissa gånger inte.
– Jag hade tur denna gång och roligt var det. Jag presterade ändå sämre än vad träningen visat.
Hur rankar du detta guld?
– Inte så högt. Det var ju första guldet i klassisk bänkpress men det var under min nivå så det blir inte så högt. Det jag tar med mig är att jag lyckades samla ihop mig mentalt inför sista lyftet annars var det pannkaka.
Var det här sista tävlingen i karriären?
– Det vill jag inte kommentera.
Ska du fira guldet på något speciellt sätt?
– Nej, barnen börjar skolan imorgon så vi firar med att köra hem till Malax.
På lördagkväll uppträdde en man hotfullt med yxa i en bostad i Jakobstad. Mannen hade börjat gräla med sin före detta sambo när han varit på besök och tog då fram en yxa. Mannen och yxan togs om hand av polisen och ärendet undersöks som grovt störande av hemfriden och olaga hot.
Körkort togs om hand av polisen
En man, född år 1993 körde med 148 km/h pä Kållbyvägen i Jakobstad där det är 80 km/h hastighetsbegränsning. Polisen tog hand om mannens körkort, han fick också körförbud. Ärendet undersöks som grovt äventyrande av trafiksäkerheten.
Stulen motorcykel
Tidigt på söndag morgon stals i Jakobstad en lätt motorcykel av märket KTM tidigt vid Rådhusgatan 25. På basen av tips från allmänheten kunde motorcykeln hittas i relativt gott skick vid lunchtid och en misstänkt skyldig man har efterlysts.
Misshandel utanför nattklubb
I centrum av Jakobstad inträffade på morgonnatten på söndagen en misshandel där två män misshandlale två andra personer som just kommit ut från en nattklubb. Målsägande fick bara lätta skador.
Skoleleverna borde börja läsa språk redan i ettan, anser Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson i en insändare till tidningen Pohjalainen.
Henriksson skriver att en jämlik skola gagnar hela samhället, men framför allt språkundervisningen splittrar samhället både geografiskt och socioekonomiskt.
Det sker redan i början av skoltiden, enligt Henriksson, som konstaterar att det är i huvudsak högutbildade föräldrars barn som läser flera språk i skolan.
"Uppfostrar blivande vuxna"
Förutom språkundervisningen, tar Henriksson upp digitaliseringen i skolan och sociala medier, samt de utmaningar som följer med.
För barnen är det också viktigt att mediefostran blir en väsentlig del av grundutbildningen.
Samtidigt måste man komma ihåg att baskunskaper som att kunna läsa, skriva och räkna är en central del av allmänbildningen trots att samhället förändras, skriver Henriksson vidare.
Elever jobbar vid sina pulpeter i klassrummet.Bild: MostphotosiPad,elever,skolelever,Klass,Skola (vattendrag)
Föräldrarna har en minst lika stor betydelse för barnens uppfostran som skolan har.
Henriksson vill se närvarande och stöttande föräldrar.
- Vi uppfostrar inte bara barn, utan också blivande vuxna.
Vare sig det är frågan om inlärningssvårigheter, nätmobbning eller andra problem, måste vi garantera det tryggaste, rättvisaste och bästa möjliga stödet och den bästa utbildningen, tillägger Henriksson.
Att Finland har den bästa skolan och den bästa skolmiljön i världen borde fortfarande vara målet.
Enligt Lokmannaförbundet är den finländska järnvägstrafiken helt i egen klass i Europa vad gäller förmånlighet.
Förbundet anser att regeringen nu vill skrota detta samtidigt som stora börsbolag får tillgång till marknaden utan att behöva investera i materiel.
Förbundet säger att börsbolagen bara är ute efter att maximera vinsten för sina aktieägare.
Försäljningen av elnätet till Caruna ges som exempel: Elpriserna steg och Caruna betalade bara 0,28 procent av sin vinst i form av skatt till Finland, skriver Lokmannaförbundet.
Jarkko Laasanen i Jakobstad har i två månader bott på Mikevas stödboende för alkoholister i Jakobstad. Han hoppas på att få rätsida på sitt liv och få en nystart efter år av alkoholberonde.
Mikevas rehabiliteringsenhet och stödboende för alkoholister i Jakobstad har verkat i nya utrymmen i ett års tid. Mikevas internationella ägare håller som bäst på att sälja verksamheten till ett ännu större börsbolag i branschen, Attendo, men verksamheten fortsätter som tidigare enligt planerna.
Stödboendet ger stadga i livet åt Jarkko
Jarkko Laasanen har år av missbruk bakom sig och ett havererat samboförhållande och två barn. Barnen är en viktig drivkraft för Jarkko att komma tillbaks till ett ordnat liv
För tillfället har Jarkko ett gott förhållande till barnen, men han är medveten om att han måste hålla sig nykter om det skall förbli på det viset.
Han har bott två månader på stödboendet. Jarkko räknar med att det kanske tar ett par år innan han vågar och kan ta steget tillbaks till ett självständigt boende och arbete.
- Det känns bra, det här är som ett nytt hem. Jag har försökt nyktra till på egen hand, jag har försökt med Minnesota metoden i Lappo och misslyckats. Jag trodde jag försökte för min egen skull men det var för andras skull. Nu är det för min egen skull, säger Jarkko Laasanen.
- Nu kan jag sova, inga störande grannar, mat på bestämda tider.
- Jag är här så länge det behövs, kanske ett par år. Jag vill få chaufförsjobb sedan, det ger en morot att hålla mig nykter.
Torra och våta sidan
Det finns ingen tillnyktringsstation i Jakobstad och det betyder att Jakobin Tupa är en plats dit man kan komma alkoholpåverkad men man får naturligtvis inte ha alkohol med sig och störa övriga boende.
I stödboendet intill, där Jarkko Laasanen bor, gäller nykterhetskrav. I annat fall blir det flyttning till den så kallade våta sidan.
Jakobin Tupa.Jaakon Tupa i Jakobstadmissbrukarvård,Jakobstad,Jaakon Tupa
- Det är bra att det finns övervakning, man får inte dricka på området. Alla är säkert inte lika nöjda som jag, många godkänner inte att de är alkoholister.
- Jag har säkert druckit upp ett egnahemshus, alla egna pengar plus stulna har gått till alkohol.
Egen vårdplan
Mikeva är ett stort bolag som verkar på många orter i Finland och har flera tusen anställda. I Jakobstad finns förutom Jakobin Tupa också ett demensboende på en annan adress.
- Vi har ett system där vi gör en individuell vårdplan för varje missbrukarklient, grundförutsättningen är att det finns ett förtroende och vilka målsättningar klienten är villig att förbinda sig till, säger Riku Laukkonen som är platschef i Jakobstad.
- Vi har utbildad personal och trots att det finns en tanke kring rehabiliteringen är det inget vi pressar på med, det viktigaste är att hitta den egna viljan och den stöder vi.
Riku Laukkonen och Ari Vaaranmaa.Platschef Riku Laukkonen vid Jaakon Tupa och regionchef Ari Vaaranmaa vid Mikevamissbrukarvård,Jakobstad,Ari Vaaranmaa
På Jakobin Tupa blir grundbehoven tillgodosedda, tak över huvudet, ett rum på 25 kvadratmeter, regelbundna måltider och en livsrytm där man sover på natten och är vaken på dagen.
- Det är ett stort mål att uppnå och det har tagits positivt emot.
Nyktert stödboende
Det finns totalt 24 platser på Mikevas missbrukarenhet, varav sju platser gäller stödboendet.
På stödboendet har klienterna kommit ifrån sitt missbruk och håller sig nyktra. De får det stöd de behöver med mat och medicinering och kan utnyttja den service som finns i Jakobin Tupa.
- Ifall det blir återfall får man fundera om det går att fortsätta på stödboendet, det avgörs från fall till fall, säger Riku Laukkonen.
Allrum i Jakobin Tupa.Allrummet i Jaakon Tupamissbrukarvård,Jakobstad,Jaakon Tupa
Mikeva tog över efter Frälsningsarmén
Staden Jakobstad byggde nya utrymmen för den finskspråkiga alkoholistvården och de togs i bruk hösten 2016. Frälsningsarmén hade i många decennier skött den här verksamheten i undermåliga utrymmen och var intresserat av att fortsätta arbetet i de nya utrymmena.
I upphandlingen förlorade Frälsningsarmén till Mikeva som för tillfället ägs av ett kapitalplaceringsbolag med bas i London. Mikeva är i sin tur på väg att köpas upp av ett ännu större bolag, det svenska börsbolaget Attendo.
Den här affären skall ännu godkännas av konkurrensmyndigheter i Finland och läget klarnar slutligt någon gång under hösten.
- Inga beslut är ännu gjorda, i slutet av oktober hörs det mera från Konkurrens- och konsumentverket om deras inställning till den planerade affären, säger Ari Vaaranmaa som är Mikevas regionchef för Västra Finland.
- Det blir nog inga större förändringar i de enskilda enheterna efter ett ägarbyte, jag har varit med om flera företagsaffärer och verksamheten har fortsatt i samma stil.
Polisen skärper övervakningen av trafiken den här veckan då skolorna börjar och tusentals barn rör sig längs vägarna.
I Österbotten intensifierar polisen trafikövervakningen vid övergångsställen och i närheten av skolor. Man fäster också uppmärksamhet vid trafikljus i korsningar och lättrafikleder.
Dessutom kontrollerar polisen användningen av mobiltelefon och annat som kan störa uppmärksamheten extra noggrannt.
I höst får eleverna i ett par finskspråkiga lågstadier i Vasa lära sig svenska redan i årskurs ett.
Länsimetsän koulu i Gerby är er av dem - och där är intresset för tidig språkundervisning stort både bland föräldrar och personal.
Skolan har redan språkbadsundervisning, men i höst får alla elever lära sig svenska från ettan. Det här är möjligt tack vare pengar från utbildningsstyrelsen.
- Det här är viktigt för det är en jämnställdhetsfråga, säger språkbadslärare Lotta Sundell.
Intresset för att satsa på språkundervining kommer såväl från föräldrarna som personalen.
- Intresset för svenskan är stor i Gerby och projektet har väckt enbart positiva reaktioner bland föräldrarna, säger rektor Matti Autio.
Fyra miljoner på språkundervisning
Utbildningsstyrelsen delar ut över fyra miljoner för att stöda en tidigarelagd språkundervisning i kommunerna. Bland de som satsar på språk finns utöver Vasa även Vörå, Nykarleby och Karleby.
I Vörå vill man satsa sitt bidrag, 30.000 euro på att få in finskan redan i förskoleundervisningen.
Enligt bildningschef Helena Emaus kommer de stora riktlinjerna att dras upp i slutet av augusti. Kommunen har redan nu tagit tvåspråkigheten i beaktande vid nyanställningar.
På måndagen var det skolstart i de flesta kommuner i Österbotten. Många barn rör sig i trafiken och bilisterna manas därför till aktsamhet.
I Sundom i Vasa var det en spännande dag för Jakob Stenvall. Han är en av de nya förstaklassisterna i skolan.
- Det är spännande, säger Jakob som bland annat ser fram emot att få börja med slöjd.
Jakob har två storasyskon, så mamma Jenny Stenvall har vanan inne att skjutsa barn. Storabror som går på femman cyklar till skolan.
- Vi har ju lyckan att ha cykelväg ut till Näset, så för vår del är det en trygg skolväg, säger Jenny. Man är ju nog lite rädd, för det är livlig trafik genom byn och bilarna kör hårt.
Där hemma har man nog pratat trafiksäkerhet, så Jakob är förberedd.
- Speciellt med de större barnen har vi pratat om att hålla mobiltelefonen i fickan eller väskan, håller i styret och har hjälmen på huvudet.
De vuxnas skyldighet att hålla koll på barnen
Juha Hartvik är ordförande för den lokala Hem och skola-föreningen. Han säger att trafikarrangemangen överlag fungerar bra vid skolan i Sundom.
- En stor del av eleverna cyklar eller går till skolan, men en del kommer med sina föräldrar eller med skolskjuts.
Barnen lämnas av på hållplatsen invud Sundomvägen, eller så kör föräldrarna in på skolgården. Det är mycket rörelse på området, så det gäller att hålla ögonen öppna.
- Ettorna, som är mest ivriga, finns lite överallt i dag, så man ska se upp, säger Juha.
Juha HartvikJuha Hartvik på skolgården vid Sundom skolaBild: Yle/Roger Källmanjuha hartvik
Då det gäller den lätta trafiken i Sundom så säger Juha att det finns cykel- och gångbana längs Sundomvägen och numera också längs Näsvägen. Vid Näsvägens korsning finns också farthinder som gör att bilarna saktar in.
- Det som jag personligen ännu saknar är farthinder vid butiken för att markera att det gäller att ta det försiktigt.
Kameraskåpet som finns invid Sundomvägen gör också det att trafiken sänker farten. Juha Hartvik känner ändå inte till om någon faktiskt har fastnat i fartkameran.
Gnistan finns inte längre där. Det sade Fredrik Smulter redan efter att ha vunnit EM-guld i klassisk bänkpress för Yle Sporten och på måndagen kom det slutliga beskedet: Tjuren från Malax lägger av med styrkelyftstävlingarna.
Smulter berättar om sitt beslut i ett långt inlägg på Facebook. Orsaken? Motivationen har försvunnit.
– Redan 2015 då jag steg av scenen i Sundsvall med mitt fjärde VM guld kände jag att motivationen för att tävla är slut. Jag har fortsatt att tävla om även i mindre skala i över två år enbart för att jag fortfarande njuter av att träna och vara stark i gymmet, skriver Smulter.
– Men någon gång måste jag börja väga in de hälsorisker som plus 150 kilogram i kroppsvikt ger. Så nu har jag med 34 år i mätaren valt att hoppa av, tillägger han.
Smulter lyfter fram flera av sina fantastiska erkännanden från den långa karriären. Bland dem världsrekordet som han lade beslag på åren 2014-15 och att han var den första lyftaren att nå 400 kilogram med utrustning.
– Mitt bästa minne!
"Tänker fortsätta träna"
”Superhurrin” lyfter också fram den språkliga aspekten.
– Jag blev som finlandssvensk känd och rent av uppskattad i de mer robusta finskspråkiga miljöerna, skriver Smulter.
Lyftaren avslutar sin text med att tacka sina nära och kära för allt stöd han fått under sin framgångsrika karriär. Framtidsplanerna är också redan klara.
– Framtiden ser ut som sådan att jag tänker ta bort 25-30 kilogram i kroppsvikt. Men jag fortsätter och träna även om träningen kommer bli mer mångsidig. Jag har min familj att sköta om. En köksrenovering står på tur. Jag har mitt mighty MIF att förvalta, skriver Smulter.
– Vad som kommer de kommande 18 åren vet jag inte men jag är redo för att ”grind and shine”!
Smulter ville inte kommentera beslutet ytterligare för Yle Sporten på måndagen.
Bygget av det andra Powergate två huset i Runsor inleddes i juli. Den så kallade B-byggnaden ska inhysa personal från Wärtsilä och den södra väggen kommer att täckas av solpaneler.
Solpanelerna planeras i samarbete med vasaföretag inom energiteknologibranschen så att Wärtsilä han dra nytta av utvecklingsarbetet i sina kontorsutrymmen.
Powergate två på Bodgränden består i det här skedet av två byggnader på sammanlagt drygt 12 000 kvadratmeter. Byggprojektet beräknas kosta ungefär 18 miljoner euro och är en del av EnergyVasa. I planerna finns också en gångbro mellan byggnaderna och en mindre C-byggnad som eventuellt färdigställs i ett senare skede.
Halvårsrapporten visar att Viria gjorde en rörelsevinst på nästan 1,6 miljoner euro utan goodwillavskrivningar. Lönsamheten blir bättre, spår Virias vd Mika Vihervuori.
Virias omsättning det första halvåret 2017 var knappt 37,4 miljoner euro. Siffrorna går inte att jämföra med tidigare år efter att Elisa köpte kärnverksamheten.
Under det första halvåret har Viria gjort flera företagsaffärer och i ett pressmeddelande skriver Virias vd Mika Vihervuori att bolaget satsar på tre kärnområden. De är säkerhetslösningar, företagsnät samt informationshantering.
Stort inom säkerhet
Genom Viria Securi och Tansec har Viria blivit ett av landets största företag med säkerhetslösningar. På det här området har Viria expanderat till 19 orter.
Mera långväga hittar man rikssvenska Sappa som växt genom köpet av Hastemans Förvaltnings ab vilket gav ytterligare 5 000 hushåll anslutna till kabel-TV och bredband.
Omsättningen under det första halvåret var 37,4 miljoner euro. Omsättningen kommer att öka i fortsättningen och lönsamheten blir bättre jämfört med fjolåret.
Malax vatten uppmanar invånarna i Norra Pörtom, Snickaris, Murtois, Yttermalax, Övermalax och Norrvägen i Petalax att koka sitt dricksvatten på grund av att vattnet eventuellt innehåller koliforma bakterier.
Idag inleder vattenverket klorering av dricksvattnet i Långåminne vattenverk eftersom man misstänker att dricksvattnet innehåller koliforma bakterier. På tisdag 15 augusti får man svar på de vattenprover som tagits.
Vattenverket uppmanar invånarna att koka sitt dricksvatten för säkerhets skull tills närmare information ges.
Hinderlöparen Camilla Richardsson skadade vristen i London. Hon tvingas stå över universidadstävlingarna i Taiwan men siktar på att vara tillbaka till Sverigekampen.
– Det är konstaterat att där fanns mjukvävnadsskador och möjligtvis benblåmärken. Jag har nu rådfrågat min läkare här och han har sagt att det inte borde vara någon fara med vristen, sade Vasalöparen till Yle Sporten.
– Blir den bra snabbt får man börja på igen men jag försöker att ta det lugnt i början.
Siktet är inställt på Sverigekampen som ordnas den 2 och 3 september i Stockholm.
– Skadan har blivit bättre för varje dag. Dessutom finns det Elittävlingar kvar.
VM-hinderlöparen Camilla Richardsson har under sommaren fått motta meddelanden som aggressivt kritiserat hennes kunskaper i finska. Såklart är det onödigt och störande men man ska inte lägga energi på det. Det är så många fler som stöder en, sade hon till Yle Sporten.
Iltalehti skrev den 8 augusti att en finländsk man flera gånger under sommaren skickat otrevliga meddelanden till Richardsson och hinderkollegan Sandra Eriksson.
– Jag kan ju finska, men inte helt flytande. Så då får jag kommentarer som att: "du borde kanske tävla för Sverige om du inte kan finska", sade Richardsson till den svenska tidningen.
För Yle Sporten berättar Vasalöparen om bakgrunden.
– Det blev kanske en lite större grej än vad det var. Det var Expressen som kom till mig, inte jag som berättade åt dem om det. Det var den vägen.
Hon menar att hon får ta emot liknande meddelande sporadiskt.
– Man får sådana meddelanden nu som då. Såklart är det onödigt och störande men man ska inte lägga energi på det. Det är så många fler som stöder en, det är där man borde lägga energin.
Så småningom börjar 23-åringen blicka vidare. Om ett år arrangeras friidrotts-EM i Berlin.
– Man visste att man borde göra helt sjuka resultat för att placera sig bra på VM. Nästa år är det ju EM. Egentligen är nästa år viktigare för mig. Där har man på riktigt jättebra chanser att placera sig bra. Det är helt klart EM i Berlin som är nästa mål.
"Bara ett sämre år"
Där tror Richardsson att Finland presterar bättre än i VM där landets enda egentliga medaljhopp hette Tero Pitkämäki som slutade femma.
Richardsson menar att idrottarna har diskuterat finsk friidrott men att hon inte riktigt har ett svar på varför såväl bredden som spetsen saknas.
– Det är en bra fråga. Det var ett jättelitet lag i London. Jag tror inte att det är så katastrofalt som det verkar. Jag tror att det här bara var ett sämre år.
Att så många idrottare som möjligt kan ställa sig på startstrecket menar hon att vore en bra början.
– Tittar man på långdistans så är det så många som har allvarliga idrottsskador. Idrottare som får ansträngningsfrakturer. Därifrån borde man börja jobba så att de är kapabla att tävla
Förbjud vindkraftsparker i Nykarleby föreslog Jan-Erik Frostdahl i en motion. Det åtgår bara resurser till att utreda, bereda beslut och behandla besvär. Och några vindkraftsparker har inte byggts, skriver Frostdahl.
Det är ett enormt slöseri med resurser, och därtill kostar vindkraften skattebetalarna flera miljarder euro i subventioner, skriver Frostdahl.
Stadsstyrelsen var inte på samma linje, säger stadsdirektör Gösta Willman. Staden strävar till att behandla alla branscher lika och nya företagsetableringar är alltid välkomna till Nykarleby.
70 miljoner i Storbrötet
På samma möte som Frostdahls motion avslogs diskuterade stadsstyrelsen besvär som lämnats in mot generalplanen för Storbrötets vindkraftsområde. Det är fråga om 21 vindkraftverk och en investering på cirka 70 miljoner euro.
- Pensalaborna har varit för satsningen, och en så stor investering vill staden inte avstå från, säger Willman.
Men ett besvär till Vasa förvaltningsdomstol har fått hela processen att stanna upp. Besväret handlade om en markägares intressejäv i beslutsgången.
Nya beslut väntar
På fullmäktiges begäran avbröts behandlingen av besväret i domstolen och de formella besluten måste tas på nytt för att bedöma om jäv haft betydelse när delgeneralplanen godkändes.
Nu har både tekniska nämnden och stadsstyrelsen kommit fram till att innehållsmässigt har beredningsprocessen inte påverkats av jäv.
Den här gången var man noga med att kontrollera eventuella jävssituationer. Vid behandlingen i såväl nämnden som stadsstyrelsen tvingades flera ledamöter stiga ut på grund av jäv. De var antingen markägare eller släkt med markägare på området.
Nästa steg blir att delvis ta om en del av besluten beträffande delgeneralplanen för Storbrötet. Nybehandlingen startar från att man gör ett nytt planutkast som kan kompletteras med tilläggsutredningar.
Potentiella hyresgäster finns, men på grund av semestrar har några beslut inte fattats, säger Lemminkäinens regiondirektör Mikael Snellman. Närmast har man förhandlat om att hyra ut hotell- och köpcenteravdelningar.
Både ritning och planering pågår för fullt. Målet är att allt ska vara klart för att söka byggnadslov före årsskiftet.
- Vi söker nu kundanpassade lösningar.
Snellman är optimist beträffande Wasa station. Det blir regionens största projekt med över 80 000 bruttokvadratmeter. Snellman räknar med tre års byggtid.
- Wasa station kommer att ge 2 500 jobb i byggnadsskedet och 400 bestående arbetsplatser.
Stadsstyrelsen i Vasa skulle måndag kväll utse en kommitté för att säkra den politiska styrningen.
Stadsstyrelsen skulle få fyra ledamöter i kommittén, men alla namn var inte klara och beslutet sköts upp med ett par veckor, säger stadsstyrelsens ordförande Kim Berg.
RoPS skrällde och vann över HJK med 1–0. I Tammerfors räckte tre gjorda mål inte till poäng för HIFK, utan Ilves vann och avancerade till tredje plats i serietabellen. Efter åtta raka matcher utan vinst fick IFK Mariehamn jubla på Åland.
HJK hade bara förlorat en ligamatch i år. Den 6 maj hemmabesegrade VPS HJK med 2–1. På måndagskvällen kom säsongens andra förlust och första hemmaförlust i ligan.
Eze gav RoPS ledningen med en knapp halvtimme kvar på klockan och ett överraskande håglöst HJK lyckades aldrig med målskyttet. RoPS vann med 1–0 inför hela 9427 ögonpar.
Ett år sedan förra hemmaförlusten
Det rörde sig om en rejäl skräll. Efter sex raka förluster vann RoPS sin andra match i rad. I torsdags vann RoPS över IFK Mariehamn med 3–0.
Inför matchen betalade en RoPS-bortaseger runt 20 gånger pengarna hos olika spelbolag.
För HJK:s del var den föregående hemmaförlusten nästan ett år gammal. Den 12 september 2016 tog FC Lahti en förkrossande 4–1-seger i Helsingfors.
Målfest i Tammerfors
I Tammerfors vann Ilves över HIFK med hela 4–3. Fem av de sju målen gjordes i andra halvlek.
HIFK ledde med både 1–0 och 2–1 men tre hemmamål på en kvart innebar att Ilves vände till 4–2. 3–4-reduceringen av Juho Mäkelä på stopptid var av akademisk karaktär.
4–3-segern innebär att Ilves kliver upp två placeringar, från femma till ny trea. HIFK är fortfarande på kvalplats, fem poäng före JJK som är sist och sju poäng upp till PS Kemi på torr mark.
VPS förlorade
I Vasa stod viktiga poäng på spel. En seger skulle ha tagit upp VPS på andra plats i ligan. Det var ändå FC Lahti som vann med 2–0, vilket innebär att laget är ny tvåa, åtta poäng bakom ledande HJK och fem poäng före femman VPS.
Lahtislaget tog poäng för 15:e gången i rad. I midsomras var lagets saldo 3–8–2. Efter det är saldot imponerande: 6–3–0.
På söndag står viktiga poäng på spel i Vasa då Ilves gästar VPS.
IFK Mariehamn bröt förlustsvit
IFK Mariehamn bröt sin smått mardrömslika segerfria svit. Efter sex ligamatcher och två Champions League-kvalmatcher utan seger vann ålänningarna hemma över KuPS med 2–1.
Ilves – HIFK 4–3 (1–1)
08. 0–1 Pekka Sihvola
09. 1–1 Xhevdet Gela
60. 1–2 Thomas Agyiri
68. 2–2 Marius Noubissi
76. 3–2 Tuco
84. 4–2 Marius Noubissi
90+3. 4–3 Juho Mäkelä
Publik: 3620
VPS – FC Lahti 0–2 (0–1)
38. 0–1 Stenio
55. 0–2 Fareed Sadat
Antalet ekofrisörer blir fler och fler i Österbotten. I våras utexaminerades de första i Vasa vid Yrkesakademin i Österbotten och det finns nu över 300 ekofrisörer i Finland. Också i Jakobstad finns det en svag positiv trend om man ser tillbaka på de fem senaste åren.
Peter Bergfeldt, som driver Salon Peter & Jina, var en av deltagarna i den nya tilläggsutbildningen för ekofrisörer vid Yrkesakademin (YA) i Österbotten och kan nu titulera sig ekofrisör. Han har jobbat som frisör i 33 år och blev nyfiken på vad en ekofrisörutbildning kunde erbjuda.
- Det här är ju en bransch som utvecklas hela tiden och när jag fick höra att det skulle börja en utbildning inom ekologisk hårvård så tyckte jag att det efter 30 år skulle vara roligt att sätta sig på skolbänken igen och lära sig någonting helt nytt.
Bergfeldt har märkt att speciellt unga efterfrågar mer ekologiska metoder, men även kunderna vid deras salong, som har en något högre medelålder, har öppnat upp ögonen för ekologisk hårvård.
- Med åren har man nog märkt på kunderna att folk blir mer och mer känsliga mot de här syntetiska färgerna och folk klagar på att det har kliat i hårbotten och de har haft problem.
- Så jag tycker ju att det här är helt toppen att kunna ha och erbjuda ekologisk hårvård som ett alternativ och ha det som en service på salongen. Det är nog nästan varje vecka någon som kommer in och vill ha en ekologisk behandling hos oss.
Olika växtfärger som används inom ekologisk hårvård.ett utbud av växtfärger som används inom ekologisk hårvårdBild: Yle/Jasmine NedergårdHenna,lera,Indigo,växtfärger,växtfärgning,havsalger,peter bergfeldt
Bara tio procent av salongerna är helt ekologiska
Av dem som utbildar sig till ekofrisörer jobbar majoriteten fortfarande som vanliga frisörer men väljer att erbjuda ekologisk hårvård som en extra service. Det är ett koncept som också fungerar bäst vid peters salong.
- Det finns många kunder som aldrig testat ekologisk hårvård tidigare men som blivit jätteintresserade när man berättat om det.
- Ifall de vill testa att färga håret med växtfärg brukar jag säga att man ju kan pröva det en eller två gånger och ifall man inte är nöjd kan man återgå till den vanliga färgen senare.
Skiftningar i grönt var en utmaning i början
Hårfärgning med ekologiska växtfärger är den vanligaste behandlingen en ekofrisör gör, åtminstone hos Bergfeldts salong. Men i början fanns det många utmaningar med växtfärgerna.
- Med vanliga syntetiska växtfärger kan man ta fram en färgkarta och tillsammans med frisören fundera exakt vilken färg man vill ha.
- Men med växtfärg blir resultatet ofta en överraskning både för kunden och frisören. Man kan veta färgen ditåt, men allt beror på hårets tidigare egenskaper.
Grått hår, berättar Bergfeldt, har en tendens att i början skifta i grönt vid en ekologisk hårfärgning eftersom det oxideras ännu några dagar efter färgningen. För Bergfelt kändes det i början hemskt att ta betalt av en kund då man som frisör inte såg det slutgiltiga resultatet.
- De första gångerna jag färgade med växtfärg sa jag åt kunderna att de skulle vara snälla och komma in efter två dagar så jag skulle få se hur det såg ut. Men alla gånger har det varit perfekt.
Ett utbud av ekologiska hårfärger.ett utbud av ekologiska hårfärger som används inom ekologisk hårvårdBild: Yle/Jasmine Nedergårdekofrisör
Växtfärg fungerar också för gravida
Bergfelt berättar att eftersom växtfärger är mycket vänligare för både hår och hud är det också ett bra alternativ för de som är lite känsligare, har allergier eller bara vill ha en jämnare utväxt, vilket växtfärger erbjuder. Också gravida kan färga håret med växtfärg.
- Förra veckan hade jag en kund som ville boka tid och frågade ifall hon vågar sätta färg i håret då hon är gravid. Och jag svarade att det absolut är möjligt och 100 procent säkert. Hon blev jätteglad och bokade en tid för det. Det blir då första gången hon provar växtfärg.
Första gången ekofrisörer utbildats i Vasa
Förra hösten startade den första utbildningen av ekofrisörer i Vasa. Då var det Mona Mether som höll i trådarna och utbildningen var ett samarbete med yrkesinstitutet Practicum i Helsingfors.
Det var meningen att ungefär tolv personer skulle få plats, men det blev 15 stycken som till slut utexaminerades. Chatrine Antell var själv med på utbildningen och är den som i höst kommer att hålla i trådarna för ett nytt gäng blivande ekofrisörer.
Ekofrisörutbildare vid YA i Österbotten, Chatrine Antell.ekofrisörutbildare chatrine antell står vid yrkesakademin i österbottenBild: Yle/Jasmine Nedergårdfrisör,frisörutbildare
Vad var orsaken till att ni valde att starta en ekofrisörutbildning i Vasa?
- Först och främst har frisörer tidigare rest ända till Helsingfors om de velat utbilda sig till ekofrisörer. Här vid YA har vi ju ändå ett stort campus med bra möjligheter och i Österbotten finns många frisörer och egenföretagare. Det var klart att vi då också måste ta steget till att utbilda svenskspråkiga ekofrisörer.
Vad var orsaken till att folk sökte till utbildningen?
- Många frisörer är allergiska och märker att de inte kommer att kunna jobba med de här kemikalierna [i syntetiska hårfärger, red.anm.]. Det leder till att de kanske måste byta jobb eller bara göra klippningar.
Genom att utbilda sig till ekofrisör så kan man i så fall fortsätta som frisör, menar Antell.
- Allt går egentligen att göra också som ekofrisör, förutom permanent.
YA fortsätter med en ny utbildning i höst
Ännu några veckor, fram till den 28 augusti, kan man anmäla sig till ekofrisörutbildningen vid YA i Österbotten. Antells utvecklingsarbete under förra kursen gick ut på att planera årets nya kurs och hon är tacksam över den respons hon fick av deltagarna.
- Planen är nog att utbildningens innehåll kommer se ut ungefär som tidigare enligt den respons jag fått.
Antell säger att planen inte är att hålla ekofrisörutbildningen varje år vid YA, men att man också kunde tänka sig att i framtiden ordna kurser för redan utbildade ekofrisörer.
- Responsen var jättepositiv för den här kursen som varit och många ville inte heller avsluta den efter de här nio månaderna. Genom att ordna vidare kurser så finns det ju också ett utbud för dem som redan blivit ekofrisörer så det finns nog som förslag hos oss.
Heidi Stenberg blandar till hårfärg av växter, örter och te.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénekologisk hårvård
Fler ekofrisörer i Österbotten
Vid Vasek i Vasa säger företagsrådgivare Sari Saarikoski att utbudet av ekologisk hårvård ökat i Vasaregionen och att den nya utbildningen troligtvis kommer leda till att utbudet ökar ytterligare inom de närmaste åren.
Vid Concordia i Jakobstad säger vd Jarl Sunqvist att det nog finns ett bättre utbud av ekofrisörer än för fem år sedan, även om det inte är någon stor ökning.
I Närpes berättar VD Håkan Westermark vid Dynamo att man inte sett någon märkbar ökning av ekofrisörer.
- Trenden har nog ännu inte kommit till Närpes, men det brukar ju komma hitåt också med några års fördröjning.
Ekofrisörutbildare Mona Mether.ekofrisörutbildaren mona mether står vid havet lutad mot ett brostaket med vass i bakgrunden i en grön skarf och svart klänningBild: Jeanette Harffrisör,frisörutbildare
År 2003 började första ekofrisörsutbildningen i Finland
Det var över tio år sedan, år 2001, som Mona Mether åkte till Sverige för att gå en ekofrisörsutbildning. Då jobbade hon vid Practicum som hon ännu jobbar vid och eftersom hon fick stöd via dem började hon också efter utbildningen planera en ekofrisörutbildning i Finland via Practicum.
Två år senare, 2003, startades den första ekofrisörsutbildningen i Helsingfors i hennes ledning och i dagens läge finns det över 300 utbildade ekofrisörer i Finland och årligen examineras ungefär 50 stycken nya ekofrisörer.
Enligt Mether har intresset för att bli ekofrisör ökat enormt.
- När vi började fick vi just och just ihop en grupp på tolv personer i Helsingfors. Då började vi sedan med en ny grupp vartannat år.
- Idag har vi två grupper per år, en som startas i augusti och en i januari. I Kuopio och Tammerfors startar de årligen en grupp och i Vasa hade vi just en ny utbildning. I Lappland finns det också intresse och även nere i Estland har vi fått förfrågningar.
Det är medvetenheten bland människorna som har ökat enligt Mether, som också själv jobbar som ekofrisör några gånger i veckan.
- Ungdomar idag är jättemedvetna och funderar och frågar mycket. Det börjar vanligen med vad du sätter i munnen, sedan vad du sätter på kroppen och sedan vad du sätter i håret.
Växter och örter istället för kemikalier hos ekofrisören.Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldénhårfärgning,örter
"Ekologisk hårvård är inte för alla"
Mether vill betona att inte alla frisörer vill bli ekofrisörer och att det också behöver vara okej.
- En del tycker inte om att jobba såhär med lera, torv och växtfärger. Det är lite flottigare och man måste tänka på ett annorlunda sätt. Man kan till exempel inte få en exakt hårfärg som man kanske önskar och det krävs att man är lite öppnare.
Men framtiden för ekologisk hårvård ser ljus ut enligt Mether.
- Jag tror att det i framtiden kommer fram en blandning av mer ekofrisörer och bättre tankesätt hur vi kan jobba tryggare som frisörer genom att kunna undvika de starka kemikalierna och kunna skydda frisörer redan i förebyggande syfte.
Ny specialutbildning diskuteras
Ekofrisörutbildningen är än så länge enbart en tilläggsutbildning för färdiga frisörer, men Mether säger att hon har hört att det kan vara på kommande en förändring.
- I fem år har vi jobbat för att göra ekofrisörsutbildningen till en helt egen examensdel. Nu har jag sett att det finns som förslag till en specialexamen, så vi får hoppas på det bästa. Det skulle säkert leda till ett ännu större intresse.
Den färska familje- och omsorgsministern Annika Saarikko (C) är oroad för att allt fler barn inte vaccineras mot farliga epidemisjukdomar vid rådgivningarna. Vaccinationsfientligheten måste få ett slut, säger hon.
- Jag är framför allt oroad över att en del av dem som jobbar inom hälsovården är kritiska till vacciner, säger Saarikko i en intervju till Helsingin Sanomat.
Rådgivningens signal till familjerna är avgörande, då de överväger om de ska ta emot vaccinet.― Annika Saarikko
MPR-täckningen för låg till och med i stora städer
Ministern kräver att de anställda vid rådgivningarna bär sitt ansvar i de områden där vaccinationstäckningen redan har sjunkit under de kritiska gränserna.
Till exempel är målsättningen att MPR-vaccinet ska ha en täckning på 95 procent.
Täckningen har ändå sjunkit under den gränsen redan i 60 kommuner, däribland Helsingfors, Tammerfors och Åbo.
I till exempel Korsholm och Jakobstad är täckningen redan långt under 90 procent
MPR-vaccinet ger ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund.
Inget vaccin, inget barnbidrag?
Annika Saarikko säger att hon har diskuterat tvångsåtgärder med sina tjänstemän, men att hon inte vill ta till sådana eftersom grundlagen garanterar alla självbestämmanderätt.
Familje- och omsorgsminister Annika SaarikkoAnnika Saarikko (C)Bild: LehtikuvaAnnika Saarikko
Tvång kan alltid ge en motreaktion, enligt Saarikko, som tror mera på upplysning än tvångsåtgärder.
Vaccinationstvång råder i till exempel Italien och Tyskland, och i Tyskland kan den som underlåter att vaccinera sitt barn få böter.
I Finland har ett förslag varit att barn som inte är vaccinerade inte skulle ha rätt till barnbidrag.
