Quantcast
Channel: Österbotten - Nyheter, sport och aktuellt | Svenska Yle
Viewing all 37236 articles
Browse latest View live

Vasa satsar stort på musiken

$
0
0

En del av Wasa Station som byggs på gamla busstation i Vasa kommer att bestå av ett evenemangscenter för 51 miljoner med tillhörande konsertsal. Den tidigare tanken på ett musikhus nära stranden har man nu helt övergett. Men det gör inget, vi är nöjda, säger Vasa stadsorkester.

För några år sen var ett av förslagen att ett nytt musikhus skulle placeras på Vasa Elektriskas tomt vid Brändö bro. Det har nu begravts helt i och med att Wasa Station går vidare.

Bildningsdirektör Christina Knookala har inte märkt av någon bitterhet under planeringens gång.

- Jag tror att alla parter har insett att de olika delarna som kommer att finnas i Wasa Station behövs för att få det att fungera ekonomiskt. Vi talar om hotell, restauranger och idrottshall, säger Knookala.

Vasa stads bildningsdirektör Christina Knookala.
Christina Knookala. Vasa stads bildningsdirektör Christina Knookala. Bild: Yle/Joni Kyheröinen christina knookala

Nära till tåg och buss

Närheten till tåg- och busstransport är också en fördel. Inte att förglömma parkeringen, som nu ska byggas under jord. Nere vid vattnet vid Brändö bro fanns det inga sådana möjligheter.

- Jag hoppas att arkitekturen ändå ger en wow- effekt, trots att centret inte finns vid havet, säger Knookala.

Evenemangscenter för musik och idrott

Musik- och kongresscentret är egentligen en del av det som man valt att kalla evenemangscenter. Det här evenemangscentret består också av en multifunktionshall som finns vägg i vägg med konsertsalen.

Multifunktionshallen kommer att användas bland annat för bollsporter och annan idrott samt mässor. Musik- och kongresscentret å sin sida kommer att användas för konserter, opera, kongresser, möten och seminarium.

Planeringen är utmanande.

- Varje användargrupp vill säkerligen ha lite olika tekniska lösningar. Vi tänker oss "vanliga" konserter, stadsorkesterns konserter, opera, idrott och mässor, säger Christina Knookala.

Ännu före midsommar ska man hålla ytterligare ett möte med arkitekten och påtänkta användare.

Ställbar läktare

Musiksalen ska få en så kallad teleskopläktare, som man kan fälla ihop och få hela golvytan i användning. När hela golvytan är i användning ryms det kring 1600 personer i salen.

Scenens storlek kan också variera. En föreläsning kanske inte kräver en så stor scen, medan till exempel stadsorkestern behöver mer utrymme. Med scenens storlek varierar förstås hur mycket publik som ryms in.

Stadsorkesterns nya hem

Musik- och kongresscentret blir stadsorkesterns nya hem, komplett med övningsutrymmen och kontor. Orkestern blir centrets huvudsakliga användare.

- Sen hoppas vi förstås på andra slags konserter och kongresser. Att vi hittar partners att ordna dem med, säger Knookala.

Det är viktigt att de tänkta användarna så snabbt som möjligt får veta hur utrymmena kommer att se ut. Detta för att kunna planera verksamheten några år framåt.

- Vi vill att användarna ska känna att det här är deras utrymmen, säger Knookala.

Stadshuset är fint men omodernt

Stadsorkestern har tagit del av planeringen sen första början, berättar intendent Merja Tyynelä.

- Vi har också besökt Åbo och sett på deras utrymmen och tagit modell av dem, säger Tyynelä.

Så här långt är Tyynelä nöjd.

I dagsläget huserar man i stadshuset. Salen där är väldigt fin och får beröm av besökarna. Men huset är gammalt och utrymmena omoderna.

- Nog kan vi verka här i stadshuset. Men det finns vissa brister, säger Tyynelä.

Ur musikerns synvinkel är det viktigt med ändamålsenliga övningsutrymmen. Det har också utlovats i det nya musik- och kongresscentret. Dessutom måste givetvis akustiken vara i skick.

Merja Tyynelä, Vasa stadsorkesters intendent.
Merja Tyynelä. Merja Tyynelä, Vasa stadsorkesters intendent. Bild: Yle/Joni Kyheröinen merja tyynelä,vasa stadsorkester

Ingen bitterhet

Tyynelä är inte bitter över att det inte blev ett musikhus intill havet.

- Skulle man ha gått in för att placera det vid stranden skulle det enligt mig ha blivit ett för långt avstånd till centrum. Som det planeras nu ligger det så gott som i centrum och nära olika trafikförbindelser.

Festsalen i Vasa stadshus.
Festsalen i stadshuset. Festsalen i Vasa stadshus. Bild: Yle/Joni Kyheröinen festsalen i vasa stadshus,stadshuset i vasa,vasa stadshus,Vasa stadshus,vasa stadshus festsal

I användning 160 dagar per år

Fastighetsbolaget som äger evenemangscentret ägs av Vasa stad och Lemminkäinen. Utöver det ska man bilda ett bolag som driver verksamheten. Det bolaget ska enligt planerna ägas till 100 procent av staden.

Användarna hyr utrymmena av bolaget som driver verksamheten.

- För att få centret att gå runt behövs det hyresgäster minst 160 dagar i året. Det ska vara realistiskt om utrymmena som planerat kan användas av alla typer av aktörer, säger Christina Knookala.

Knookala syftar här på musik- och kongressalen.

Staden går i borgen för 22 miljoner

Evenemangscentret beräknas kosta 51 miljoner. Om inget ändras från de nuvarande planerna kommer staden att äga 60 procent och Lemminkäinen 40 procent av fastighetsbolaget. Kostnaderna fördelas alltså mellan staden och Lemminkäinen.

Staden satsar 13,2 miljoner. I den summan ingår pengarna som man får in av att Lemminkäinen köper kvarteret (9,5 miljoner) och de pengar som i tiderna skulle investeras i en bollhall i samband med att man byggde en ny fotbollsstadion (3,7 miljoner).

Man hoppas på och räknar med statsstöd och annat stöd på 6,25 miljoner.

Utöver det ska fastighetsbolaget låna nästan 22 miljoner euro för ändamålet. Ansvaret där faller i praktiken på Vasa stad, eftersom det är staden som går i borgen för lånet.

Kostnaderna för kommunaltekniken väntas ligga mellan 3 och 4 miljoner. Dessutom ska staden stå för 100 parkeringsplatser och det väntas kosta mellan 2,5 och 3 miljoner.

Mer skatteintäkter

Hur ska det betala tillbaka sig, kan man undra.

- Vi räknar med en ökning av skatteintäkter på upp till 1,5 miljoner på årsnivå tack vare Wasa Station. Via dessa intäkter betalar Wasa Station för centret, säger Knookala.

Hit räknar man arbetstillfällen under byggskedet (kring 2400 personer) och sen när verksamheten är igång (kring 400 personer). Plus fastighetsskatt och samfundsskatt.

- Lägg då till vad Wasa Station kommer att betyda för stadens tillväxt och dragningskraft, säger Knookala.


Wasa station: Detta har hänt

$
0
0

Den 15 maj beslöt Vasa stadsfullmäktige att staden går vidare med Wasa Station. Men hur det faktiskt går med att locka företag till området är svårt att säga. Mikael Snellman på Lemminkäinen är fåordig.

Startskottet för Wasa Station gick i början av juni 2014. Då vann Lemminkäinen tävlingen om vem som skulle få bygga på det gamla busstationsområdet i Vasa.

Då hette det att kvarteret skulle få musik och kongresscenter, idrottsarenor, ett öppet torg, restauranger, affärscentrum, hotell och bostäder.

Hotellet och bostäderna skulle placeras i ett 25-våningar högt hus. Byggstart skulle det bli om ett par år.

Så blev det inte (byggstart), kanske delvis på grund av ett besvär som lämnades in över områdets detaljplan under 2016, först till Vasa förvaltningsdomstol och sen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Enligt den som lämnade in besväret passar inte ett hus på 25 våningar in på området.

Besväret förkastades och planeringen kunde fortsätta. Men det har också trögt att locka klädaffärer till Wasa Station.

Tillräcklig köpkraft?

Frågor höjdes rätt snabbt angående köpkraften. Är den tillräcklig med tanke på affärerna i centrum och de i Stenhaga?

Såväl Vasa stads tekniska direktör Markku Järvelä, som Lemminkäinens regiondirektör Mikael Snellman, försäkrar att köpkraften räcker till.

- Vasa växer framförallt med bostäder. Invånarantalet ökar och kraven på servicen ökar. Vi vet att Stenhaga har växt mycket bra, men centrum bör också växa. Och det här är en del av centrum. Jag ser förhoppningsfullt på framtiden, säger Snellman.

- Jag tror köpkraften räcker till. Vi försöker få centrumområdet tätare. Man måste också komma ihåg att Wasa station innebär mera händelser här i området, säger Järvelä.

Mikael Snellman på Lemminkäinen. Om några år kan gamla busstationen bakom honom se väldigt annorlunda ut.
Mikael Snellman. Mikael Snellman på Lemminkäinen. Om några år kan gamla busstationen bakom honom se väldigt annorlunda ut. Bild: Yle/Joni Kyheröinen lemminkäinen,Lemminkäinen,mikael snellman,wasa station

Inget besked om hur många företag

När man i dag frågar Mikael Snellman om hur många företag man lyckats binda till Wasa Station, får man till svar att marknadsföringen fortgår.

Vad gäller hotellet säger han att förhandlingar förs.

Totalkostnaden för hela kvarteret är beräknat till 200 miljoner och klart ska allting vara år 2021.

Håller det?

- För tillfället ser det bra ut, säger Snellman.

När blir det då byggstart?

- Byggstarten är helt kopplad till att marknadsföringen och försäljningen ger resultat, säger Snellman.

På staden säger Markku Järvelä att man nu genomför det man kallar för projektets utvecklingsskede.

- Det betyder planering tillsammans med Lemminkäinen, säger Järvelä.

Markku Järvelä
Markku Järvelä. Markku Järvelä Bild: YLE/ Marcus Lillkvist järvelä,markku järvelä,teknisk direktör,vasa,österbotten

Smarta energilösningar

Vasa och Wasa Station hade hoppats på att RAY skulle välja Vasa som etableringsort för landets andra kasino. Det blev inte så men man hoppas fortfarande på ett kasino i mindre tappning, en så kallad Feel Vegas-klubb.

Projektet har beviljats statligt stöd på ett par miljoner euro tack vare energismarta lösningar. Kvarteret kommer att värmas med bergvärme med 460 borrhål och dessutom solenergi för både värme och elektricitet.

Men det stora enligt Mikael Snellman är ändå att hela kvarteret kommer att samarbeta kring energin.

- Vi syr ihop alla fastigheter. Vi får alltså ett energibolag i kvarteret. Det är nytt i Finland. I första hand optimerar vi den förbrukade energin så att grannen kan ta tillvara det som man inte själv behöver, säger Snellman.

Affärer, gym, restauranger...

Vägg i vägg med musik- och kongresscentret kommer det att byggas en 3 500 kvadratmeter stor multifunktionshall för idrott. Men den kan också användas till exempel för mässor.

I tredje våningen av shoppingcentret kommer man att ha en friskvårdsavdelning som innehåller gym, konditionstestning, fysioterapi och massage. Allt i privat regi.

De två första våningarna är tänkta för shopping och där finns ännu plats för fler företag.

Vad gäller restauranger sa Mikael Snellman förra hösten att intresset att få en plats i köpcentrum runt om i Finland är stort.

- Bara vi får fastslaget var väggarna ska placeras så har vi fem-sex restauranger som vi får bokade.

Svårt för hotellet?

Hotellföretagaren Lars-Erik Gästgivars, också kommunstyrelsens ordförande i Korsholm, tror inte att det blir lätt för byggherren Lemminkäinen att hitta en hyresgäst för hotellet.

- Det finns ingen hotellföretagare som betalar den hyra som rimligen krävs. Det går inte att få hotellet lönsamt då, säger Gästgivars.

Och det är här som Gästgivars menar att risken finns att man hyr ut hotellet för billigt och i stället tar ut större hyra på de utrymmen som staden har.

200 miljoner

Senare har projektet utkristalliserats enligt följande: Projektet förverkligas som ett samprojekt mellan byggföretaget Lemminkäinen Hus och Vasa stad.

Totalkostnaden beräknas ligga kring 200 miljoner och i satsningen ingår hotell, bostäder, restauranger, shoppingcenter, konsertsal/kongressutrymmen, idrottsarenor och underjordisk parkering.

Staden satsar stort

Vasa stads andel i projektet är 60 procent av det bolag som ska bygga det så kallade evenemangscentret (musik- och kongresscentret + multifunktionshallen). Det beräknas kosta kring 51 miljoner euro. Kostnaderna fördelas mellan staden och Lemminkäinen.

Staden satsar 13,2 miljoner. I den summan ingår pengarna som man får in av att Lemminkäinen köper kvarteret (9,5 miljoner) och de pengar som i tiderna skulle investeras i en bollhall i samband med att man byggde en ny fotbollsstadion (3,7 miljoner).

Utöver det ska fastighetsbolaget låna nästan 22 miljoner euro för ändamålet. Ansvaret där faller i praktiken på Vasa stad, eftersom det är staden som går i borgen för lånet.

För stort?

När projektet klubbades vidare i fullmäktige (med rösterna 60-6) den 15 maj i år höjdes kritiska röster om att det är för mycket pengar. Kai Luoma (Saml) föreslog att ärendet skulle förkastas. Luomas förslag stöddes av partikamraten Leena Tulimaa.

Även Sture Ericksson (SFP) önskade en tydligare beredning över bland annat de kommunaltekniska kostnaderna som projektet medför. Eriksson befarade att Wasa Station kan driva in staden i en skuldspiral, något han inte vill medverka till.

Kostnaderna för kommunaltekniken väntas ligga mellan 3 och 4 miljoner. Dessutom ska staden stå för 100 parkeringsplatser och det väntas kosta mellan 2,5 och 3 miljoner.

- Det är ju klart att det kostar lite, men i det här skedet är riskerna så små att det inte finns någon orsak att inte gå vidare, sa dåvarande styrelseordförande Seppo Rapo (Saml).

Under byggnadstiden beräknas projektet sammanlagt sysselsätta 2400 personer och Wasa Station ska enligt nuvarande planer stå klart år 2021.

Faktaruta: Wasa Station

Ska innehålla köpcenter fördelat på tre våningar, musik- och kongresscenter, allaktivitetsutrymme, hotell och bostäder

21 150 kvadratmeter att hyra i köpcentret
Parkeringsplatser för kring 600 bilar
Plats för 655 cyklar
Musik- och kongresscenter på 8000 kvadratmeter med plats för kring 1600 personer
Allaktivitetsutrymme/multifunktionshall på 3500 kvadratmeter
Hotell med 150 rum
40 bostäder
Hotell- och bostadsbyggnaden blir 23 våningar

Här är Vegas sommarpratare 2017

$
0
0

För tolfte året i rad hör du Vegas sommarpratare i Yle Vega. Kända och mindre kända personer från hela landet får en timme radiotid på sig att göra vad de vill med.

Många sommarpratare väljer att berätta om något personligt de varit med om, andra tar chansen att säga sitt om hur saker och ting ligger till i samhället. I sommarpraten ryms både glädje, sorg och klokskap.

Inte opolitiskt

I år har vi valt att inte bjuda in några politiker, men det betyder inte att sommarpraten är opolitiska för det - till exempel är klimatfrågan något som flera av våra sommarpratare grubblar på just i år och flyktingsituationen är minst lika aktuell som i fjol. Donald Trump ryms så klart också med på ett hörn eller två. Sommarpraten speglar ofta samtiden och det är precis som det ska vara.

Den morgonpigga kan lyssna på programmet redan klockan sju via arenan.yle.fi. I radion sänds Vegas sommarpratare klockan 10:03 och 18:03.

Det här har väckt saker i mig som jag trodde att jag hade glömt bort― Marcus Groth sommarpratar 5.7.

Sändningsdatum

v.26
26.6 Arja Saijonmaa, artist, brobyggare
27.6 Ellen Strömberg, årets bloggerska
28.6 Christian Sandström, teaterchef
29.6 Saska Saarikoski, journalist och författare
30.6 Ella Grüssner Cromwell Morgan, smakentreprenör

Ellen strömberg
Ellen Strömberg talar om kropp och självkärlek den 27.6. Ellen strömberg Bild: Anne Häggblom ellen strömberg,vegas sommarpratare 2017

v.27
3.7. André Linman, rockmusiker
4.7. Helena Ranta, rättsodontolog
5.7. Marcus Groth , skådespelare, gestaltterapeut
6.7. Linnea Skog, skådespelare, jussivinnare
7.7. Jan-Erik Andelin, ledarskribent

Jag är så otroligt lycklig över att ha fått såhär många röster. Jag har ju bearbetat den här händelsen i fyrtio år.― Siv Fagerlund, lyssnarnas sommarpratare, berättar om dottern Mimmi den 14.7.

v.28
10.7 Eva-Stina Byggmästar, poet
11.7 Stefan Ingves, riksbankschef i Sverige
12.7 Marianne Miettinen, fotbollstränare
13.7 Staffan Bruun, författare och journalist
14.7 Siv Fagerlund , socialarbetare, lyssnarnas sommarpratare 2017

Siv Fagerlund är en av finalisterna i Lyssnarnas sommarpratare 2017
Siv Fagerlund tog hem en jordskredsseger i Lyssnarnas sommarpratare. Hennes program hör du 14.7. Siv Fagerlund är en av finalisterna i Lyssnarnas sommarpratare 2017 Bild: Siv Fagerlund / Privat lyssnarnas sommarpratare 2017,siv fagerlund

v.29
17.7 Peter Hägerstrand , musiker
18.7 Malin Kivelä , författare
19.7 Erik Bonsdorff, årets professor
20.7 Minna Salami, feminist, bloggare
21.7 Lars Losvik, vuxenpedagog, föreläsare

Andy Mc Coy tittar fram bakom sina solglasögon, i munnen har han en cigarett
Andy Mc Coy har läst tvångsfinska i skolan och förstår sig inte på språkstriden. Han sommarpratar den 26.7. Andy Mc Coy tittar fram bakom sina solglasögon, i munnen har han en cigarett Bild: yle/Heidi Grandell-Sonck andy mc coy,vegas sommarpratare 2017

v.30
24.7 Maria Ehrnström-Fuentes, doktor i samhällsansvar
25.7 Eivor Andersson, näringslivstopp
26.7 Andy McCoy, artist
27.7 Lina Teir, opinionsbildare
28.7 Dick Idman, skådespelare

Jag brast i gråt på en presskonferens full med journalister. Det var tungt att berätta att karriären var över.― Conny Karlsson sommarpratar om sin tarmsjukdom den 4.8.

v.30
31.7 Ruben Stiller, programledare, journalist
1.8. Merete Mazzarella, författare
2.8. Ilkka Herlin, östersjöbeskyddare
3.8. Petra Laiti, kulturaktivist
4.8 Conny Karlsson , tidigare kulstötare

Minna Salami på gatan i London
Minna Salami är enligt Elle Magazine en av de tolv kvinnorna som kommer att förändra världen. Hon sommarpratar 20.7. Minna Salami på gatan i London Bild: yle/Heidi Grandell-Sonck minna salami,vegas sommarpratare 2017

v.31
7.8. Janne Strang, journalist, företagare
8.8 Elina Pirjatanniemi, professor
9.8 Pasi Mustonen, hockeytränare
10.8 Celina Alshareef, försäkringsjurist från Aleppo
11.8 Isa Stenberg, pensionerad teaterproducent

Hur vet man att man har dåliga vanor? Och går de att ändra på?― Lars Losvik om smått och stort 21.7.

v.32
14.8 Marcus Sandell, alpinåkare
15.8 Johannes Ekholm, författare
16.8 Yrsa Grüne, journalist
17.8 Patrik Hagman, teolog och författare
18.8 Lill Lindfors, artist

Stefan Ingves framför riksbanken i Sverige
Stefan Ingves är närpesbon som blev chef för Sveriges riksbank och har räddat några ekonomier världen över på resan dit. Han sommarpratar 11.7. Stefan Ingves framför riksbanken i Sverige Bild: Sandra Birgersdotter stefan ingves,vegas sommarpratare 2017¨

Boström och Henriksson leder Jakobstad

$
0
0

Fullmäktige i Jakobstad valde på måndag kväll Peter Boström (SFP) till styrelseordförande för två år och Anna-Maja Henriksson (SFP) till fullmäktigeordförande för hela mandatperioden.

Henriksson ser sitt stora röstetal (1772) som ett så starkt stöd att hon inte vill göra sina väljare besvikna. Därför ställde hon upp som kandidat för ordförandeposten i fullmäktige.

Det blev också beslutet i fullmäktige på måndag kväll.

- Nu klarar jag av att sköta det när SFP är i opposition. När jag var minister gick det inte, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson
Anna-Maja Henriksson. Anna-Maja Henriksson Bild: Petteri Paalasmaa Anna-Maja Henriksson,politik,politiker,riksdagen,Svenska folkpartiet i Finland

Boström får fortsätta - erfaranheten behövs

Till styrelsens ordförande valdes Peter Boström för två år. Efter det är det tänkt att partikollegan Owe Sjölund ska ta över.

Men för det behövs ett skilt beslut av fullmäktige när tiden är inne.

Peter Boström fick blott 66 röster. Endast två SFP:are med ett lägre röstetal blev invalda. Trots detta valdes Boström till styrelseordförande.

- Vi har många nya invalda inom SFP. Peters erfarenhet behövs i nuläget när ekonomin inte är i balans. Men visst behövs också förnyelse. Därför vill vi att Owe Sjölund tar över efter ett par år, säger Henriksson.

SDP fick posterna som viceordförande

Till stadsstyrelsens första viceordförande valdes socialdemokraternas röstmagnet Lars Björklund. Andra viceordförande blev Kurt Hellstrand (KD).

Jacob Storbjörk (SDP) valdes till fullmäktiges första viceordförande, Annica Haldin (SFP) till andra och Jarmo Ittonen (VF) till tredje.

Korsholms gymnasium får ny rektor

$
0
0

På tisdag kväll väljer bildningsnämnden i Korsholm ny rektor för gymnasiet. Förslaget är filosofie magister Joakim Bonns.

Om han väljs tillträder han den första augusti och tar över efter Bernt Klockars som i våras valdes till ny rektor för Vasa övningsskola.

En grupp bestående av bildningsnämndens ordförande, en representant från bildningsnämnden, gymnasiets direktion och bildningsdirektören intervjuade sökandena.

Fyra behöriga sökte tjänsten. Prövotiden är sex månader.

Reimo Herlevi leder stadsstyrelsen i Karleby

$
0
0

Centerpartisten Reino Herlevi kommer att leda stadsstyrelsen i Karleby under de närmaste fyra åren. Herlevi segrade över Veikko Laitila med en rösts marginal.

Reino Herlevi från Ullava är stadsstyrelsens nya ordförande. Centerns kommunorganisation röstade fram Herlevi på sitt möte på söndagen.

Valet stod mellan Herlevi och sittande stadsstyrelseordförande Veikko Laitila. Röstningen slutade 20-19 till Herlevis favör.

Veikko Laitila tackade nej till en ordinarieplats i stadsstyrelsen.

Fördelningen av poster i Karleby börjar vara inne på slutrakan. Ännu är det oklart vem som kommer att leda stadsfullmäktige. Förslaget är att SDP och Samlingspartiet leder fullmäktige två år var.

På måndag nästa vecka sammanträder fullmäktige för att konstituera sig.

Österbottens förändringsledare klara med vårdrapporten

$
0
0

Framöver ska det finnas så kallade familje- och välfärdscentraler i alla kommuner i Österbotten. Det föreslår förändringsledarna Göran Honga och Jukka Kentala i sin rapport om den framtida organiseringen av vården.

Till dessa centraler ska man koncentrera tjänster som inte hör till det som omfattas av valfriheten i vården.

Till exempel kan mödra- och barnrådgivningen placeras vid centralerna.

Detta bara som ett exempel ur den 142-sidor långa rapporten.

Inga stora nedskärningar

Göran Honga fruktade tidigare att det skulle behövas stora nedskärningar inom vården i Österbotten i samband med reformen.

Österbottens statliga finansieringsandel ökade från den ursprungliga kalkylen då tvåspråkighet, flerspråkighet och skärgårdsomständigheterna beaktades.

- Tack vare framförhållning och ändrade omständigheter under utredningsarbetet är den nuvarande kostnadsnivån för servicestrukturen i Österbotten sådan att stora saneringsåtgärder inte behöver vidtas, säger Honga nu.

Elva olika arbetsgrupper

Honga och Kentala har nu publicerat en rapport där de elva olika arbetsgrupperna som jobbat med social- och hälsovårdsreformen i Österbotten kommer med sina egna rapporter.

Arbetsgruppernas rapporter är inte slutliga förslag, utan en analys över nuläget och en lista på ärenden i den nya strukturen som bör lösas eller förbättras.

Arbetade i ovisshet

Förändringsledarna konstaterar att arbetsgrupperna delvis fick jobba i ovisshet. Detta på grund av regeringens öppna linjedragning, bland annat i fråga om valfriheten i vården och bolagiseringen av den samma.

Rapporten som nu publicerats beskriver den nuvarande situationen i Österbotten.

Bollen nu hos beredningsorganet

Nu faller det på det temporära beredningsorganet att fortsätta arbetet. Det temporära beredningsorganet tillsattes av Österbottens förbund i april och består av 19 personer.

Bland dem till exempel ovannämnda Jukka Kentala, chefsöverskötaren på Vasa centralsjukhus Marina Kinnunen, Jakobstads stadsjurist Anne Ekstrand och landskapsdirektör Kaj Suomela, som fungerar som organets ordförande.

När det nya lanskapsfullmäktige har valts tar det på sig ansvaret och fattar de slutliga besluten om strukturen under våren 2018.

Här finns rapporten i sin helhet

Musikprofilen Krister Kulju gick ur tiden

$
0
0

En av de riktigt stora Vasaprofilerna inom rock och pop, Krister Kulju, har gått ur tiden, 70 år gammal. Själv har jag träffat honom ett antal gånger i intervjusituationer, och alltid slagits av hans passion och energi.

Och det är verkligt sorgligt att han måste gå alldeles för tidigt, bruten av en svår sjukdom med hastigt förlopp.

Men framförallt har jag berörts av att många yngre musiker skrivit så fint på sociala medier om hur mycket Krister betytt för dem.

Gubbrockarna
Gubbrockarna gubbrockarna

Han tycks ha varit som en extrapappa för många. Alltid villig att ta sig tid för att snacka om musik och om speltekniker och sådant som har med rocklivet att göra.

Krister växte upp i arbetarkvarteren i Brändö med fabriksarbetande föräldrar och en farfar som var frikyrkopredikant och som lärde honom spela gitarr.

Jimi Hendrix, Kulturhuset
Jimi Hendrix, Kulturhuset Bild: www.iltasanomat.fi jimi hendrix,konsert,kulturhuset,rock

Sen blev det åka av med legendariska rockbandet Wantons. Som bl.a hann relegeras för sina långa hår och vara förband på Jimi Hendrix lika legendariska spelning på Kulturhuset i Helsingfors.

Krister Kulju och Hasse Westergård
Krister Kulju och Hasse Westergård Bild: YLE/Jan Jacobson 50 år,hans westergård,krister kulju,strampen,wantons

Som vuxen jobbade han som dekoratör och personalutbildare, och i slutet av 80-talet tog han över kolonialvaruhandeln Liisa Koski i Vasa.

Och - mest känd på senare tid - var Krister Kulju som passionerad grundare av Gubbrockarna i Arbis regi. De är numera en institution.

Och när Krister efter Gubbrockarnas första ganska mediokra gig på Arbis julfest sade att "vänt bara...vi lirar i Liverpool ännu!" Ja då var det många som drog på munnen.

Men, här för ett decennium ungefär, så gjorde de just det. Respect!

Gubbrockarna har också gjort många utsålda musikalspelningar bl.a på Vaasan Kaupunginteatteri. Och de har turnerat en hel del både här och utomlands.

Det är många som saknar Krister Kulju nu. Han låg bakom mycket i Vasas musikliv.

Ändå är det de unga musikernas fina minnesskriverier som verkligen berör. Vila i frid, Krister.


Someambassadörerna håller koll på sommaren i Vasa

$
0
0

För andra sommaren i rad anställer Vasa some-ambassadörer, som håller stadens konton på sociala medier uppdaterade. I år ska ambassadörerna också aktivera stadens ungdomar.

I fjol hade staden åtta someambassadörer, i år är de tre till antalet. Först ut är Janina Hietamäki, som redan har börjat arbeta. Elias Brännbacka börjar den 3.7 och Ylva Nyman den 12.7.

- Jag vill gärna få med ungdomarna och interagera med staden, bland annat med livesändningar och sommargallupar, berättar Janina Hietamäki i stadens pressmeddelande.

Someambassadörerna dokumenterar sommarens händelser i staden på Facebook, Twitter, Snapchat, Instagram och Youtube. De ska också aktivera stadens ungdomar att komma med idéer på vad man kan göra i Vasa.

Someabassadörerna använder hashtaggen #someambassadörvasa

Härva av tjuvjakt nystas upp i Jakobstad

$
0
0

En omfattande härva av tjuvjakt håller på att nystas upp i Jakobstad. Fem unga personer är misstänkta och tre av dem har suttit frihetsberövade. Omkring 50 djur har skjutits.

- Brotten är utstuderade och planerade med eftertanke, säger kriminalkommissarie Ove Storvall.

Mot slutet av maj hittade jägare i Vestersundsby jaktförening ett skjutet rådjur intill travbanan i Vestersundsby i Jakobstad. Rådjuret hade inte skjutits med jaktvapen utan med ett miniatyrgevär.

Fyndet kom att avslöja en omfattande härva av planerade och systematiska jaktbrott som inleddes hösten 2016.

Vapen som inte lämpar sig för jakt

Fem personer i åldrarna 17 till 27 år är misstänkta och tre av dessa har varit frihetsberövade. De har under förhör erkänt jaktbrott. Ingen av de misstänkta bor i Jakobstad, men alla bor i närregionen.

Storvall säger att det var polisens egna iakttagelser samma natt som rådjuret sköts som ledde till att härvan rullades upp.

De misstänkta har skjutit djur från bilen och använt sig av starka strålkastare för att blända djuren. Bytet består av ett femtontal rådjur, 30 harar och tre vitsvanshjortar.

Två av de misstänkta är jägare sedan tidigare och har licens för vapen. Men tjuvjakten har inte bedrivits med lagliga jaktvapen utan med ett 22-kalibrigt miniatyrgevär som försetts med kikarsikte och ljuddämpare.

Skadade djur lämnades i terrängen

De misstänkta har inte tagit till vara djuren de skjutit utan lämnat dem i terrängen. Dessutom har de skadskjutit djur.

- Under förhören har de misstänkta erkänt att de skadskjutit djur och inte försökt stoppa deras lidande. De misstänkta har inte på något sätt försökt spåra de skadade djuren, säger Storvall.

Därför misstänks de fem personerna för jaktbrott, skjutvapenbrott och dessutom djurskyddsbrott.

Polisen har beslagtagit en bil och två vapen som misstänks ha använts för tjuvjakt.

Straffet för jaktbrott rör sig mellan böter och fängelse upp till två år. Om de misstänkta döms blir de också ersättningsskyldiga.

- Ersättningen för ett rådjur rör sig omkring 300 euro och vitsvanshjorten är statens egendom med ett pris mellan 600 och 800 euro per djur, säger Storvall.

Storvall säger att även bilen och vapnen kan komma att dömas till staten eftersom de använts som verktyg vid brott.

Storskaligt och utstuderat

Stefan Pellas som är jaktchef i Kust-Österbotten har inte stött på något liknande fall.

- Jag har inte under mina 20 år i yrket stött på något så storskaligt och utstuderat jaktbrott. Men jag är glad över att polisen nu utreder detta och att de skyldiga ställs till svars, säger Pellas.

Förundersökningen pågår fortfarande och Ove Storvall uppskattar att ärendet kan gå vidare till åklagare i höst.

Minderårig hölls i förvar

Den här artikeln har fått en kommentar om att en minderårig misstänkt hållits i polisens förvar utan att föräldrarna informerats.

Kriminalkommissarie Storvall säger att den misstänkte hämtades till förhör och att föräldrarna var medvetna om detta. Polisen har rätt att gripa, anhålla och häkta en minderårig som uppnått straffansvarsåldern 15 år.

Den misstänkte blev anhållen efter förhöret. Det här informerades föräldrarna inte om.

- Vi borde ha meddelat föräldrarna om att personen i fråga var i polisens förvar och varför den misstänkte inte kom hem direkt efter förhöret, säger Storvall.

Artikeln kompletterad med att en minderårig varit anhållen den 6 juni kl. 16.20.

Inre hamnen i Vasa kan få flytande restaurangterrass

$
0
0

Inre hamnen i Vasa planeras få en flytande terrasspaviljong. Två förslag har gallrats fram i en tävling som avgjordes på måndagen.

Det är vid strandområdet mellan elevatortornen och tullpackhuset (nuvarande Kuntsi-museet) som terrasspaviljongen skulle finnas. Målet med projektet är att få mera service och året runt-verksamhet vid havsstranden.

Datorgrafik över ett förslag på en flytande terrasspaviljong i Inre hamen i Vasa.
Det här förslaget heter "Allas" Datorgrafik över ett förslag på en flytande terrasspaviljong i Inre hamen i Vasa. inre hamnen i vasa,restaurang,Vasa

Tre förslag lämnades in till tävlingen: Bryggan, Allas och Nimetön. Stadsstyrelsen beslöt den 5.6 att förslagen Bryggan och Allas väljs för fortsatta förhandlingar.

- Det var hög nivå på tävlingen, säger planläggningsarkitekt Kati Vuohijoki på Vasa stad.

Nu fortsätter projektet med att man diskuterar med personerna bakom de två vinnande förslagen. Idéerna ska sammanjämkas och ett förverkligande kan bli av till nästa sommar. Målet är att få mera service och året runt-verksamhet vid havsstranden.

Korsholmsstyrelsen går in för lärcenter

$
0
0

Kommunstyrelsens ordförande Mikael Luther säger att han inte vågar säga hur det går i fullmäktige. Lika osäker verkar bildningsnämndens ordförande Johanna Nyman.

I bildningsnämnden var förslaget på tisdagen var att Petsmo, Hankmo, Kuni-Vassor och Veikars skolor dras in och skolorna sammanslås med Kvevlax skola och bildar Kvevlax lärcenter. I nämnden kom ett förslag om bordläggning.

Det blev det en jämn omröstning 5-5 där ordförandens röst avgjorde för fortsatt behandling. Resultatet blev att man gick in för lärcentret och byskolorna dras in.

En punkt lade nämnden till. Om fullmäktige vill kan man utreda att göra Veikars skola till en tvåvägs språkbadsskola.

Styrelsen sade ja

På tisdagen var frågan uppe också i kommunstyrelsen. Även där kom ett bordläggningsförslag men det röstades ner med 10 röster mot 3.

Förslaget till fullmäktige blev att projektbudgeten för Kvevlax lärcenter ökas till 11 miljoner euro inklusive lösöre. Blir det grönt ljus ger kommunstyrelsen startlov för att bygga Kvevlax lärcenter.

Mikael Luther säger att han hoppas skolplanerna går igenom annars har kommunen ett jättestort problem.

- Alla barn ryms inte i dagens skolor och ekonomin går helt åt skogen.

Principbeslutet om att bygga ett lärcenter i Kvevlax togs 2015 i fullmäktige. Nu är frågan om planerna ska förverkligas. Offerterna är redan godkända i samhällsbyggnadsnämnden.

30 år av svensk missbrukarvård i Malax

$
0
0

Omkring 1 500 personer från olika håll i Svenskfinland har fått vård för sitt missbruk, främst alkoholmissbruk, på Pixnekliniken i Malax.

- Varje klient som varit här har lämnat spår hos personalen. Vi har lärt oss av våra klienter hur vi ska bemöta de människor som kommer hit, säger Pixneklinikens enhetschef Tore Lund. Det är här den största utvecklingen har skett under åren, att personalen blivit mer yrkeskunnig, både teoretiskt och praktiskt.

Vårdprogrammet i sig, som vårt veckoschema, har inte förändrats så mycket. Men diskussionerna är mycket bättre, både djupare och intensivare.

Pixnekliniken i Malax
Pixnekliniken i Malax Bild: Yle/Patrick Stenbacka malax,missbrukarvård,pixne,pixnekliniken

Från kris till framtidshopp

Pixnekliniken, den enda vårdinrättning som ger anstaltsvård på svenska för missbrukare, firar alltså sitt 30-års jubileum.

Det senaste året har kliniken gått från att ha varit nedläggningshotad till att se ljusare på framtiden.

Verksamheten räddas av att Malax kommun kommer in som värdkommun i stället för Kårkulla Samkommun.

Det här är Tore Lund glad över. Anstaltsvården är ett viktigt komplement till den öppna vården.

En chans att pausa och reflektera

- Här på Pixnekliniken får personer med missbrukarproblem en möjlighet att stanna upp, vilket behövs när man tar itu med ett beroende.

Tavla med Sinnesrobönen: "Gud giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
Tavla med Sinnesrobönen: "Gud giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden." Bild: Yle/Eva Pursiainen pixnedokumentär,pixnekliniken,Sinnesrobönen

Att vården sker i grupp hör till anstaltsvårdens fördelar, enligt Tore Lund. Liksom att vården i princip pågår 24 timmar i dygnet under en månads tid.

- Man hinner stanna upp och granska sina egna behov och komma underfund med vilka lösningar som behövs framöver. Man försnabbar sin egen tillfriskningsprocess genom att komma hit.

Stängt under juli

Just nu vårdas sex, sju personer på Pixnekliniken, vilket är bra med tanke på att sommaren gjort sitt intåg.

Den sista juni stänger kliniken som brukligt dörrarna för sommaren.

I samband med det avslutar Kårkulla samkommun sitt engagemang i verksamheten.

Nystart

Från och med augusti träder alltså Malax in som värdkommun för verksamheten.

Efter vårdreformen är det tänkt att missbrukarvården ska skötas av landskapet, säger Tore Lund som är optimist inför nystarten.

- Vi åker in på ett depåstopp under sommaren och servar oss och sedan kommer vi ut på banan igen den första augusti.

Jubileet firades tisdagen den 6 juni med tal av representanter från bland annat Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård USM r.f. och Pixne Kamratförening r.f.

Jakobstad firade Finland 100 år

$
0
0

På gräsmattan framför estraden hade Emma Kallvik, Fredrik Hällis och Pernilla Sneitlager brett ut en filt. Emma iskrudad nånslags 50-tals hatt säger att det känns som en gammaldags parkfest.

Emma Kallvik, Fredrik Hällis, Johanna Sneitlagen
Emma Kallvik, Fredrik Hällis, Pernilla Sneitlager Emma Kallvik, Fredrik Hällis, Johanna Sneitlagen Bild: YLE/Patrik Enlund finland 100 år,Jakobstad,kaffekalas,Österbotten

- Jag har tydligen fått rätt look eftersom du gillar min hatt.

Det är härligt att det händer någonting och att så många kommit hit, säger Hällis. Nu behöver man inte vänta på Jakobs dagar för att staden ska leva upp, säger i sin tur Pernilla.

På scenen förbereder sig Jakobstads guider för en historisk uppvisning - i kläder och text. Jakobstads historia och dess personligheter vimlar förbi. Två av guiderna är Mikaela Smedinga och Barbro Molander.

Bland guiderna Mikaela Smedinga och Barbro Molander
Mikaela Smedinga och Barbro Molander Bland guiderna Mikaela Smedinga och Barbro Molander Bild: YLE/Patrik Enlund Jakobstad,mikaela smedinga och barbro molander,Österbotten

- Vi är svenska kött turister och det är jätteroligt.

De är iskrudade 60-tals kläder, har stigit i land från Jakob Lines och pratar rikssvenska och är på väg till Stockmans. Båda håller med om att man borde fira mera i Jakobstad. Fest hela tiden, blir slutorden innan de äntrar scenen.

Framför scenen har Gun Haglund och Barbro Wallendahl bänkat sig. Vad man pratar om en varm sommarkväll som denna? Antagligen skärilivet, båtar och fiske, säger Haglund.

Barbro Wallendahl och Gun Haglund
Gun Haglund och Barbro Wallendahl Barbro Wallendahl och Gun Haglund Bild: YLE/Patrik Enlund Jakobstad,Lill-Babs,Österbotten

- Det är bra med en fest lite tidigare på sommaren, här möter man många männskor och kan planera in ett skäribesök och någon bastukväll längre fram.

Kaffet i stan når förstås inte upp till Larsmonivå, men det går an liksom programmet. Tack och lov gick inte Larsmo ihop med Jakobstad, men vi träffas ju annars, säger Haglund.

Vackert iskrudade folkdräkter njuter familjen Smedlund. Inger och Jan-Erik har mött upp med barnbarnen Bianca och Olivia.
Snart ska Jan-Erik upp på scenen med Jakobstads sångarbröder.

Inger och Jan-Erik Smedlund med barnbarnen Bianca och Olivia
Inger och Jan-Erik Smedlund med barnbarnen Bianca och Olivia Inger och Jan-Erik Smedlund med barnbarnen Bianca och Olivia Bild: YLE/Patrik Enlund inger och jan-erik smedlund med barnbarnen bianca och olivia,Jakobstad,Österbotten

I vimlet sätter stadsdirektör Kristina Stenman in de sista punkterna i sitt tal. Vi behöver mera evenemang och utnyttja torget, gågatan och skolparken mera, säger Stenman.

- Det här är ett bra sätt att starta sommarsäsongen och kanske det borde leva vidare.

Vill stadsborna ha en fest redan på våren är det möjligt att fira Finland 101 år nästa år som en ny tradition.

Kasköbanans framtid i vågskålen - "En hamn utan järnväg är haltande"

$
0
0

Två utredningar gjorda av Trafikverket i början på året visade att det inte är lönsamt att renovera Kasköbanan. Nu ligger järnvägens öde i Trafikministeriets händer.

En nedläggning av banan skulle vara ett bakslag för regionen, det medger även Trafikverket i den ena utredningen. I den andra konstaterar man dock att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt att renovera banan.

- Det är deras bedömning av saken. Själv tycker jag att det är lite konstigt att man är beredd att skippa transport på järnväg och i stället sätta det på hjul, säger stadsstyrelsens ordförande Carl-Gustav Mangs.

En grundrenovering av Kasköbanan skulle kosta 130 miljoner euro. I nuläget kommer ingen renovering att ske.

Men i Kaskö hoppas man fortfarande på att järnvägen ska få effektiverat underhåll som skulle hålla banan funktionsduglig i åtminstone tio år till.

- Inte ser det ju ut på bästa möjliga sätt, det måste vi erkänna. Vi har en arbetsgrupp som jobbar med det helt och hållet och deras senaste förslag är att den ska repareras för ungefär 20 miljoner euro, konstaterar Mangs.

Carl-Gustav Mangs vid torget i Kaskö på en solig sommardag.
Carl-Gustav Mangs. Carl-Gustav Mangs vid torget i Kaskö på en solig sommardag. Bild: Yle/Juho Karlsson Carl-Gustav Mangs,Kaskö,Österbotten

Ett dråpslag för Kaskö

Kommunikationsministern Anne Berner säger att inga diskussioner om att lägga ner banan ännu har förts, men att de sträckor som har lite eller minskad trafik undersöks för tillfället.

Möjliga åtgärder kommer att övervägas på hösten.

Ifall Trafik- och kommunikationsministeriet beslutar att lägga ned banan skulle det vara ett dråpslag för Kaskö som redan har stora ekonomiska problem. Hamnen är livsviktig för staden och den industri som finns i området är beroende av järnvägen.

- En hamn utan en järnväg är nog lite haltande och vi anser det som en konkurrensmässig fråga. Det vill säga om vi tar bort järnvägen så har vi inte samma möjligheter att konkurrera som andra hamnar, säger Patrik Hellman, projektdirektör för hamnen.

- När industrin omstruktureras och förnyas så kanske man funderar två gånger ifall man vill investera i Kaskö.

Patrik Hellman står med en gul väst på vid hamnen i Kaskö.
Patrik Hellman. Patrik Hellman står med en gul väst på vid hamnen i Kaskö. Bild: Yle/Juho Karlsson Kaskö,kaskö hamn,patrik hellman,Österbotten

Hundraåring kan gå i graven

Sträckan mellan Seinäjoki och Kaskö byggdes 1913 och efter en över hundraårig historia ser det ut som om sagan är all för Kasköbanan, det medger även Mangs.

- Vad jag har förstått så är det så att man inte kommer att göra något och det betyder att det så småningom förfaller. Så länge man kan köra på den så kör man på den, men sedan blir det väl att rulla ihop den.

- Jag har tidigare sagt att den är så viktig att om man rullar in banan, så betyder det att vi får säga åt de sista Kasköborna att ni får släcka belysningen när ni åker härifrån. Men jag ser det inte lika negativt idag, nog söker ju sig transporter på andra vägar dit de vill föra sina varor.

Han tror alltså att Kaskö kan fortleva även utan järnvägen men man kommer att jobba in i det sista för att få järnvägen renoverad.

- Det gäller nog bara att kämpa vidare och påvisa att den är oerhört viktig för oss. Vi måste också få industrierna här i området att visa ett större intresse att man behöver den här banan för att kunna upprätthålla sin verksamhet.

Mangs får medhåll av Hellman.

- Det arbetas nog hela tiden med det här och har gjorts i många år. Vi kommer nog att driva den här saken till slut. Vi ger inte upp och vi anser att banan är viktig och att den måste finnas här.

Ett fartyg lastas vid Kaskö hamn.
Kasö hamn. Ett fartyg lastas vid Kaskö hamn. Bild: Yle/Juho Karlsson fartyg,Kaskö,kaskö hamn,Österbotten

Ni jobbar alltså till det bittra slutet?

- Inte till det bittra slutet, till det glada slutet, avslutar Hellman.


Vasabladet: Opistotalo i Vasa såldes för en euro

$
0
0

Vasabladet och Pohjalainen rapporterar att Vasa stad har sålt Opistotalo för en euro till Hirviniemi Capital. Orsaken till att priset är så lågt beror på att köparen tar över fastighetsbolagets skulder på 2,3 miljoner euro.

Opistotalo är en skyddad byggnad och ligger invid viadukten. Kvarteret får enligt stadsplanen användas för affärer och kontor samt privat och offentlig service.

Slipper skulder och driftskostnader

Vasa stad äger 62 procent av byggnaden och resten ägs av statliga Senatsfastigheter. I och med försäljningen slipper Vasa stad skulderna för huset och driftskostnaderna.

Vasa stad fick in två anbud på Opistotalo och stadsstyrelsen godkände i måndags Hirviniemi Capitals anbud på en euro.

Opistotalo har inhyst det finska medborgarinstitutet, Vaasa-opisto, och Landsarkivet. Landsarkivet finns fortafarnde kvar i byggnaden.

Kaskös tekniska direktör säger upp sig

$
0
0

Tekniska direktören Martti Kerkelä i Kaskö sade upp sig på tisdag. Kaskö stad var beredd att ge honom sparken men nu nådde man i stället en uppgörelse.

- Han hade lämnat in en anhållan om befrielse från sin tjänst. Vi accepterade det avtal som låg till grund för det hela, säger stadsstyrelsens ordförande Carl-Gustav Mangs.

Kerkelä slutar sitt jobb med en gång. I avtalet ingår en tre månader lång uppsägningstid som han får lön för. Att betala tre månaders lön är ändå avsevärt mycket billigare än vad det skulle kosta att säga upp honom med de rättsliga påföljder som sannolikt hade följt, tror Mangs.

- Om man går in i en rättsprocess som troligtvis skulle ha varit följden av det hela, skulle det betyda att vi och han sitter och väntar på besked. Ekonomin skulle bli sämre av det, säger Mangs.

Samarbetsproblem

Orsaken till att Kerkelä slutar vid Kaskö stad efter bara ett drygt år är hans samarbetsproblem. Han fick också en varning tidigare i år, men inte heller den gjorde att samarbetet blev bättre.

- Själv har jag ingenting att säga om hans samarbete. Jag har kunnats samarbeta med honom hela tiden och diskuterade ganska ofta saker och ting med honom, säger Mangs.

Yle Österbotten har inte kunnat nå Martti Kerkelä för en kommentar. Kaskö börjar nu rekryteringen av en ny teknisk direktör.

Vasabladet var först med nyheten.

Lättare väg till OS för Oskar Osala – fortsätter i KHL

$
0
0

Det blir ingen NHL-flytt för Lejonanfallaren Oskar Osala. Vasabördiga Osala har kritat på ett nytt kontrakt med hockeylaget Metallurg Magnitogorsk.

Osala får sätta NHL-ambitionerna åt sidan ett tag till. Det blir en till säsong i KHL för Osala, som spelade lysande förra säsongen.

Så lysande att han hoppades på spel i NHL på hösten.

– Jo, nog hoppas jag på det, sade Osala inför VM.

Fri att spela i OS

Osala har kritat på för ett år och får förbereda sig på sin sjunde säsong i KHL. Magnitogorsk gick ut med kontraktsförlängningen på onsdag.

Förra säsongen gjorde den fysiske Osala 28 poäng (14+14) på 60 grundspelsmatcher och 6+1=7 på 18 slutspelsmatcher.

Oskar Osala.
Oskar Osala spelade i VM i våras. Oskar Osala. Bild: Aleksi Alku / AOP/All Over Press Oskar Osala

Att Osala stannar i KHL gör att han mycket väl kan ta en plats i Lejonens OS-trupp. NHL stoppar ligans spelare från att delta i OS i Pyeongchang nästa år.

– Jag är jätteintresserad av OS. För fyra år sen sa jag att nästa OS är mitt stora mål och att jag kommer att jobba stenhårt för det. Nu har jag gjort det i nästan fyra år, sade Osala i april.

Osala spelade tio matcher i VM för Finland och stod för poängen 1+2.

Vargen i Kvevlax kom från Raseborg

$
0
0

Vargen som observerades i Kvevlax i Korsholm under våren hade vandrat över 400 kilometer, från Tenala i Raseborg. Det visar prov som gjordes på vargens spillning.

Det var i mars i år som vargen strök omkring i Kvevlax i Korsholm. Den 11 mars gjorde man ett prov på vargens spillning och resultatet var något överraskande: Vargen hade vandrat över 400 kilometer.

Den 7 oktober 2016 befann sig samma varg i Tenala i Raseborg, över 400 kilometer bort. Det kunde fastställas eftersom provet från spillningen i Kvevlax matchade med prov tagna i Tenala.

- Det är en otrolig rörlighet, säger Stefan Pellas, jaktchef i Kust-Österbotten.

Långväga gäst också i Lillkyro

Det har visserligen inträffat tidigare, påpekar Pellas. En varg som rörde sig i Lillkyro i mars 2014 befann sig i Köyliö nära Raumo i december 2013.

- Det är frågan om hanvargar som blivit utstötta av flocken. Både varg och björn kan vandra väldigt långa sträckor, säger Pellas.

Dessa två vargar kom till Österbotten söderifrån. Men det finns givetvis inget som hindrar att vargar till exempel ända från ryska gränsen hittar till kusten.

Rapport: Sju vargar i Kust-Österbotten

$
0
0

Enligt Naturresursinstitutet Luke finns det tre vargrevir i Kust-Österbotten bestående av upp till sju individer. Men Lukes rapport får kritik av Jägarförbundet.

Lukes senaste uppskattning är från mars i år. Enligt uppskattningen finns det totalt mellan 150 och 180 vargar i Finland fördelade på 14 flockar. Vargbeståndet i Finland har minskat med cirka 25 procent jämfört med för ett år sen.

Sju vargar som besöker kusten?

Det finns tre revir som helt eller delvis finns på Kust-Österbottens område: Närvijoki-Pörtom, Malax-Sarvijoki och Jeppo.

I dessa tre uppskattar man att det tillsammans finns 6-7 vargar. Det är observationer av vargpar och flockar som utgör grunden för uppskattningen.

En liten del av det så kallade Bötom-Östermark reviret sträcker sig också in i Kust-Österbotten men i Lukes rapport hör reviret till Österbotten och Satakunta. Reviret uppskattas innehålla fyra vargar.

Lägg till de ensamma vargarna

Det relativt låga antalet vargar till trots har antalet vargobservationer skjutit i höjden på Kust-Österbottens område de senaste fyra åren. Det rör sig dock ofta om en och samma varg som observeras på olika håll längs med kusten.

- Det är par eller flockar man har märkt ut i Lukes rapport och det betyder att de ensamma djurobservationerna är mycket fler, säger Stefan Pellas, jaktchef i Kust-Österbotten.

Pellas uppskattar att man ska lägga till kring tre ensamma vargar till Lukes uppskattning. Alltså totalt kring 10 vargar som rör sig i Kust-Österbotten.

Stefan Pellas, jaktchef på Finlands viltcentral, Kust-Österbottens område.
Stefan Pellas. Stefan Pellas, jaktchef på Finlands viltcentral, Kust-Österbottens område. Bild: Yle/Joni Kyheröinen stefan pellas

Delar vargarna med Österbotten

- Vargstammen verkar nu då minska i Östra Finland men öka i Västra och vi ser resultatet av det här på kusten. När reviren öster om oss fylls måste vargarna söka sig vidare, säger Pellas.

En flock har observerats på Kust-Österbottens sida av Närvijoki-Pörtom-reviret och en på "vår" sida om gränsen i Malax-reviret mellan september i fjol och mars i år. Observationen i Malax (en flock på fyra vargar) har dock inte kunnat verifieras.

Flocken i Närvijoki-Pörtom ska ha bestått av tre vargar. Enligt Stefan Pellas handlar det om ett vargpar med ytterligare en varg i hasorna.

- Men de rör sig över gränserna så det är inte bara "våra" vargar. Delade flockar med Österbotten är inget nytt, säger Pellas.

Så här långt i år har Pellas inte fått in några anmälningar om vargkullar längs med kusten.

Jägarförbundet tror inte på Lukes resultat

På Finlands Jägarförbund är man skeptiska till Lukes rapport. Enligt jägarna låter det otroligt att vargstammen skulle ha minskat med hela 25 procent på ett år.

Förbundet vill att Lukes uppskattning utreds ordentligt före det fattas beslut om den fortsatta skötseln av vargstammen.

Man har börjat ta hjälp av DNA-prov i uppskattningen av vargstammen. Det är bra, anser förbundet, men uppskattningarna måste bli än mer pålitliga.

Viewing all 37236 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>