Över en halv miljon blårävsskinn såldes på Saga Furs auktion på onsdagen. Medelpriset blev ungefär 90 euro per skinn. Fjolåret var uselt med priser under produktionskostnaderna, men uppgången började på decemberauktionen och fortsatte igår.

Allt går att sälja oberoende av rävtyp och det är bra, säger Greger Spik, ordförande för pälsdjursodlarföreningen i Kronoby. Kassan fylls på och det är lättare att planera för nästa års uppfödning.

- För de flesta går nu ekonomin ihop, men ska farmaren ha en ny Mercedes får man ta av gamla pengar.

Också tillverkare och säljare av förnödenheter till pälsdjursnäringen märker av de stigande priserna. Alla pengar stannar ju inte hos farmaren.

Pälsfarmaren Greger Spik Greger Spik, rävfarmare i Kronoby Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman greger spik,kronoby,päls,rävfarm,rävfarmare,spik,österbotten

Bättre tider

Men det är tvära kast i branschen, från enorma vinster till stora förluster. Just nu håller farmarna på att förbereda nästa års produktion, och ingen vet hur det ser ut om ett år, säger Greger Spik.

- Jag skulle ändå bli förvånad om priset skulle gå ner under resten av året.

Trenden pekar alltså uppåt och Finland ligger bra till på rävsidan förutsatt det inte händer något oförutsett i stora köparländer som exempelvis Kina.

- Vi har stora tjocka skinn som är eftertraktade i världen. Och att just ta fram rätt skinn ger valuta. Prisgaffeln inom samma storlek kan vara ända upp till 70 euro.

Det var verkligt tuffa förhållanden i årets Finnmarkslöpet i Norge. Av 62 deltagare i klassen 500 kilometer avbröt 18 deltagare. I den här klassen tävlar man med 8 draghundar i hundspannet.

Ronny Wingren från Nykarleby kom på en andra plats efter Elisabeth Edland från Norge. Wingren deltog för åttonde gången. 2014 vann han tävlingen.

Tävlingen startade i lördags och målgången blev tisdag morgon. Sträckan var Alta till Vest-Finnmark och tillbaka. Wingren ledde nästan hela sträckan och det visade sig vara ett taktiskt misstag.

Snöstormen gjorde att han plogade upp spåret åt de andra deltagarna.

- Jag borde ha vilat mera och låtit också andra dra, säger Wingren som ändå är nöjd med en andra plats.

I Finnmarkslöpet finns också en sträcka på 1 000 kilometer. Det är europas längsta lopp med hundspann. I den klassen hade deltagarna inte kommit i mål på onsdag kväll.

Under natten till fredagen lekte en bilist en katt och råtta-lek med polisen. Polisen tvingades till att söndra rutan och spruta in OC-gas för att få stopp på bilen.

Strax före midnatt blev en polisbil omkörd av en förare i centrala Karleby på torsdagskvällen. Polisen bestämde sig för att kontrollera förarens skick, men bilisten i fråga vägrade stanna och fortsatte att köra.

Föraren ska bland annat ha kört på lätta trafikleder, skriver polisen. När polisen försökte köra om bilen ökade bilisten farten. Föraren ska också ha försökt köra om polisen ytterligare gånger.

I något skede ska bilisten ha bestämt sig för att stanna, men så fort polisen nådde bildörren körde föraren i väg igen. Till sist stannade bilisten, men hade låst bildörrarna när polisen nådde fordonet. Då började föraren köra i väg ännu en gång. Då gjorde polisen valet att söndra bilens fönster och spruta in tårgas, eller OC-gas, i bilen. Det stoppade slutligen förarens nattliga äventyr.

Föraren misstänks för grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Enligt polisen ska föraren ändå inte ha kört med någon våldsam överhastighet.

Krista Siegfrids har ända sedan barnsben velat bli artist! Hon stod redan som liten flicka och mimade till Melodifestivalen hemma i Kaskö. Carola var en av favoriterna. Som Finlands representat tog hon sig också hela vägen till Eurovision Song Contest. Nu är hon aktuell som huvudartist i Nästan unplugged och drömmer om att jobba i hela Norden.

Krista Siegfrids har med sin gränslösa ambition och via otaliga projekt, konserter, ja till och med nån musikal blivit en av Finlands mest kända underhållare. Nu är det dags att ta nästa steg.

- Jag vill nog jobba i hela Norden, men det har varit fint att växa upp i Österbotten, säger Krista.

- Det har gett mej en grundtrygghet som gjort att jag är stark i mej själv. Därför vågar jag testa gränser och vara lite galen. Samtidigt har jag också varit lite naiv och trott att allting alltid är så bra och ibland fått en liten chock när jag kommit ut i stora världen och allting inte är det.

- Jag vill underhålla folk och vill att alla ska ha “feelis”, skrattar Krista. Därför håller jag på med så många olika saker på en gång, tillägger hon.

Vad är viktigast för dej?

- Det finns mycket. Men det är nog familjen, vänner och kärlek, säger Krista. Men sen är det nog också viktigt att det man sysslar med är roligt. Man måste hitta en balansgång mellan allt helt enkelt.

Kan du nämna nån svag sida hos dej själv?

- Jag har ett kort tålamod och vill att allting skall hända genast. De kan betyda att man ibland gör förhastade beslut som inte alltid är så bra. Sen har jag också ett temperament som kan vara jobbigt för andra men också för mej själv. Ena sekunden kan jag vara “On top of the world” och andra sekunden så lågt nere och tycker att “livet är skit”.

Finns det nånting du ångrar?

- Jag är inte en person som går omkring och ångrar saker. Jag står för allt jag gör fast vissa saker ibland inte är så bra. Jag kan fråga mej när jag ser nån gammal bild eller så att "hur kan jag ha sett ut sådär?" Men det var då och nu är nu!

Kimmo Blom och Krista Siegfrids uppträder i Nästan unplugged. Krista Siegfrids tillsammans med Kimmo Blom på Alexandersteaterns scen. Bild: Henkka Niemistö 6533 1305 000,avsnitt 5,Kimmo Blom,Krista Siegfrids,nästan unplugged,säsong 2,Yle Fem

Alla andra springer hundra meter men jag måste springa hundrafemtio meter häck!― Krista Siegfrids

Krista har fått chansen att delta i Melodifestivalen i Sverige de två senaste åren! Ingen av gångerna har givit en finalplats. Deltagandet har dock varit en bra chans att få synlighet och har även gett en hel del nya erbjudanden i vårt västra grannland.

- Jag har en hel del emot mej då jag kommer från Finland. Alla svenska artister kämpar i ett hundrameterslopp men det känns som om jag måste springa hundrafemtio meter häck bredvid, säger Krista lite besviket.

Vilken var din första känsla genast efter resultatgivningen i år?

- Jag blev bara tom och chockad, svarar Krista. Det kändes supertråkigt för det var ett snyggt nummer. Vad gör man?

Och nu då?

- Revansch är en skitstor drivkraft för mej. Man måste alltid hitta nya vägar. Nu har fått visa vad jag kan och folk tyckte faktiskt att jag var duktig. Så nu gäller det att ta vara på de kontakter jag fått och börja bygga på dem.

I Kristas avsnitt av Nästan Unplugged ser vi en stor bredd på hennes artisteri. Hon framför allt från egna låtar till favoriter som Veronica Maggio och Janis Joplin. Dessutom hör vi hennes tankar om livet och karriären.

Text: Niklas Rosström

Programmet Nästan unplugged – ett liveporträtt är en musikalisk resa genom tre artisters och tre musikgruppers unika karriärer. Artisterna berättar om sina liv, sina visdomar, erfarenheter och om de positiva och negativa
sidorna av att vara artister och låtskrivare i en allt mer hårdare musik- och mediavärld. Programmen är inramade i en liveinspelning från den anrika Alexandersteatern i Helsingfors.

Säsongen består av sex avsnitt där de fyra första sändes innan Melodifestivalen och de två avslutande avsnitten efter.

Till serien hör också avsnitt för radio där vi för njuta av liveframträdanden och Niklas Rosström samtalar med veckans artist om livet och musiken. Avsnittet med Krista Siegfrids sänds i Yle Vega måndag 20.3.2017 kl. 19.22 i programmet Vår musik. Vill du tjuvlyssna på radioprogrammet redan innan tv-sändningen så publiceras det på Arenan på fredag 17.3.2017 kl. 8.00. Delar ur radioavsnitten kommer också att sändas samma dag i programmet Vega Kväll.

Anders Ahnlid är på besök i Vasa under fredagen och lördagen. Han får bekanta sig med det mesta som staden och regionen har att komma med.

På det fullspäckade schemat som Anders Ahnlid, Sveriges ambassadör i Finland, får ta del av finns få överraskningar. Ambassadören ska få bekanta sig med Vasa stads utvecklingsmöjligheter, energiklustret och dess företag, högskolor och Brändös campusområde, Kvarkens världsarv, Österbottens museum, Strömsö och Stormossen.

Det är Vasa stad och Pohjola-Nordens distrikt i Österbotten som är värdar för besöket.

Vasa stad har förhandlat med sjukvårdsdistriktet om att köpa tomter vid centralsjukhusområdet och vid Roparnäs sjukhusområde. Priset ligger på 3,7 miljoner euro.

Det är alltså fråga om tomter vid centralsjukhusområdet med en areal på över 100 000 kvadratmeter som skulle kosta staden ungefär 2,2 miljoner euro. Vasa stad äger redan en del av Roparnäsområdet, men vill nu köpa ytterligare dryga 160 000 kvadratmeter för 1,5 miljoner euro.

Staden ska sedan arrendera ut området till sjukvårdsdistriktet för 110 000 euro i året med ett avtal som gäller i 30 år.

Stadsstyrelsen i Vasa kommer ta upp ärendet på sitt möte på måndag.

Staten bidrar repareringen av föreningshus med 1,7 miljoner euro i år. Sammanlagt 201 000 euro går till föreningar i Österbotten.

Syftet med bidragen är att bevara föreningshusens värdefulla byggnadsarv och att möjliggöra husens användning i och med reparationer.

De österbottniska föreningarna var väldigt flitiga på att ansöka bidrag i år och 19 österbottniska föreningar beviljades ett bidrag. Det största bidraget gick till ungdomsföreningen Strimman i Malax som beviljades 24 000 euro för takrenovering.

Undervisnings- och kulturministeriet har gett Finlands hembygdsförbund i uppgift att dela ut statsbidraget. Föreningar och samfund som äger ett föreningshus för frivillig medborgaraktivitet kan få bidrag.

Bidrag åt Österbottniska föreningar:

Ab Gillestugan, Vasa 7 000 euro
Bertby Ungdomsförening r.f., VöråI 4 000 euro
Forsby Bollklubb r.f., Pedersöre 5 500 euro
Henriksdals Byförening r.f., Kristinestad 5 000 euro
Juthbacka Teaterförening r.f., Nykarleby 2 300 euro
Katernö Bygårdsförening r.f, Pedersöre 12 000 euro
Kylmäjärven PVY ry, Kristinestad 8 000 euro
Malax Ungdomsförening r.f., Malax 13 500 euro
Nyby Byaförening r.f., Malax 20 000 euro
Palosaaren Sos.dem.Työväenyhdistys ry, Vasa 11 000 euro
Pietarsaaren Sos.dem. Työväenyhdistys ry, Jakobstad 18 000 euro
Rökiö Biblioteksförening r.f., Vörå 5 000 euro
Socklot Ungdomsförening r.f., Nykarleby 6 900 euro
Sundom Ungdomsförening r.f., Vasa 18 000 euro
Uf Hoppet r.f., Korsholm 4 000 euro
Uf Svanen r.f., Nykarleby 10 800 euro
Ungdomsföreningen Strimman r.f., Malax 24 000 euro
Yttermark Ungdomsförening r.f., Närpes 10 000 euro
Österhankmo Hf-Uf Nordstjärnan r.f., Korsholm 16 000 euro

I en industrihall i Runsor i Vasa har maskinerna fått ge vika för trampoliner, räck, barrar och andra gymnastikredskap. Det är föreningen Vasa redskapsfantaster som har flyttat in i lokalen med sin träningsverksamhet.

- Sen år 2009 har vi hållit till i en lokal i Hotel Silveria, men vi är runt 400 gymnaster, så vi behövde ett större utrymme, säger tränaren Lumia Puhakainen.

Efter flera år av letande hittade man lokalen i Runsor. I februari flyttade flickorna in dit, medan pojkarna - som utgör en mindre del av föreningsmedlemmarna - fortsätter träna i Silveria.

I taket hänger en travers och skvallrar om vad hallen ursprungligen är byggd för. Traversen har körts till ena ända änden av hallen, för att gymnasterna inte ska slå i den då de snurrar runt på barren.

Träning fyra gånger i veckan

Just den här kvällen tränar tre grupper runtom i hallen. Flickorna i en av grupperna gör i tur och ordning sin rutin på barr. De är Tilde Bergström, Li Häggblom, Tilda Nystrand, Fanny Sandström och Siiri Sulkakoski.

- Vi tränar tränar fyra gånger i veckan, två och en halv timme per gång, berättar de. Bom är bäst säger en. Barr säger följande.

Redskapsgymnsterna, Tilde Bergström, Li Häggblom, Tilda Nystrand, Siiri Sulkakoski och Fanny Sandström, samt tränaren Lumia Puhakainen. Redskapsgymnsterna, Tilde Bergström, Li Häggblom, Tilda Nystrand, Fanny Sandström och Siiri Sulkakoski, samt tränaren Lumia Puhakainen. Bild: Yle/Roger Källman redskapsgymnastik

Den intensiva träningen ger också utdelning. Föreningens gymnaster klarar sig rätt så bra i tävlingar, speciellt mot de andra österbottniska föreningarna.

Finns det då österbottniska förebilder att se upp till? Jo, säger Lumia, som nämner Salla Rudnäs från Jakobstad som ett exempel på en tävlande på FM-nivå.

- De får också jättemycket vänner via gymnastiken. Då man ses fyra gånger i veckan så måste man ju umgås, säger Lumia.

Redskapsgymnaster tränar på barr Bild: Yle/Roger Källman artistisk gymnast,gymnastik,gymnastik med redskap,redskapsgymnastik

Suomen Kuvalehti har listat de mest livskraftiga kommunerna i Finland. 59 kommuner får fem stjärnor och elva av dem är från Österbotten.

Det lär inte förvåna någon att Grankulla, Sibbo och Helsingfors utgör topptrion i kommunrankingen, men att elva av femton kommuner i Österbotten tar sig med på listan kan redan få folk att höja på ögonbrynen.

Högst upp av de österbottniska kommunerna ligger Nykarleby på en 15:e plats. De övriga kommunerna är Korsnäs (26:a), Pedersöre (27:a), Korsholm (32:a), Vörå (35:a), Larsmo (38:a), Jakobstad (39:a), Närpes (43:a), Kronoby (44:a), Vasa (49:a) och Malax (52:a).

- Jag hade inte förväntat mig en så här stark representation från Österbotten, men livskraftindexet är väldigt starkt för de flesta av de här, säger forskaren Timo Aro till Suomen Kuvalehti.

Stadsdirektören inte förvånad

Att Nykarleby ligger så högt upp i rankingen förvånar inte stadsdirektören Gösta Willman.

- Inte direkt, men det är klart att om vi ligger före Vasa så är det aningen överraskande, konstaterar Willman till Yle Österbotten.

- Vi känner oss livskraftiga och vi finns mitt i ett framgångsrikt landskap. Näringslivet är starkt och mångsidigt, men ingalunda bara pälsnäringen. Vi har många exportföretag som vi lever på, av och med. Så det känns bara bra.

Gösta Willman Stadsdirektör Gösta Willman Bild: YLE/Chanette Härus gösta willman,Nykarleby,stadsdirektörer,Österbotten

Willman är inte heller överraskad att det som helhet går bra för Österbotten med elva kommuner inom de 59 livskraftigaste kommunerna i Finland.

- Landskapet är ett livskraftigt landskap och det kommer att ha en framtida betydelse på statusen på sjukhuset som nu har varit lite ifrågasatt. Nog är det ju jätteroligt att de österbottniska kommunerna ligger högt i rankingen.

Små kommuner utanför centralorter gynnas

Faktorer som mest inverkar på livskraften är sysselsättnings- kontra arbetslöshetsgraden samt befolkningsutvecklingen. På dessa punkter ligger Nykarleby högt, medan närliggande centralorter som Vasa och Karleby får sämre betyg.

- Centralorter förlorar lite i den här rankingen. Eftersom en låg röstningsaktivitet, företagens låga mängd i förhållande till invånarantalet samt en låg sysselsättningsgrad sänker på livskraftindexet, konstaterar Aro.

I flera år har man velat få ett bättre samarbete mellan Österbotten, Åbo och Satakunda. Enligt Yle Uutiset vill Petri Virolainen, som är sjukhusdirektör för Åbo universitetscentralsjukhus, att man reder ut möjligheterna till att slå ihop sjukhusen i Åbo, Vasa och Björneborg och skapa ett gemensamt universitetscentralsjukhus på västkusten.

Leena Setälä, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, tycker det är en bra idé.

- Vi borde ta reda på om det är realistiskt eller inte. Vi har haft den här idén i flera år. Satakunda, Egentliga Finland och Österbotten skulle behöva arbeta bättre tillsammans speciellt då det gäller specialsjukvård och läkarskolning och annan utbildning inom hälsovård. Det har vi också gjort. Grundtanken med det samarbetet är att koppla ihop resurserna för de här tre sjukvårdsdistrikten med Åbo universitet så att det blir mer som en helhet.

Bättre för vårdkedjan

Setälä vill att sjukvårdsdistrikten tillsammans med Åbo universitet skulle bli en organisation eftersom det skulle vara bättre för vårdkedjan.

- Ta till exempel cancervård. För att utveckla kvaliteten på cancervården måste den centraliseras. Men det är samtidigt viktigt att ha cancervård nära där patienterna bor. Det är en kedja. När man bygger hela vårdkedjan kunde det vara bättre att samarbeta inom en organisation än mellan tre sjukvårdsdistrikt.

Enligt Setälä är det inte viktigt för samarbetet om Vasa har omfattande jour eller inte.

- Det är en detalj i det hela.

Har inte tagits upp officiellt

Göran Honga som är direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt är förvånad över att höra om utredningen.

- I morse hade Erva-området samarbetsmöte och det här ärendet fanns inte på listan och det har inte behandlats.

Enligt Honga är det svårt att ta ställning till ett sådant förslag just nu.

- Alla alternativ har diskuterats under de föregående regeringarna, men nu väntar ju all för tillfället på vad som händer med den stora vårdreformen eller inte. I Vasa väntar vi på centraliseringsförordningen som ska komma efter påsk. Rent konkret kommer inget att hända före vårdreformen klarnar. Innan man kan ta ställning till något så skulle jag gärna se en konkret idé för att kunna utvärdera den. Jag skulle gärna utreda allt som kan trygga vården i Vasa på sikt, men det finns inga konkreta planer på något sådant och det har inte diskuterats.

Utspel före kommunalvalet?

Samlingspartisterna Susanna Koski och Anne-Mari Virolainen gav ett ställningstagande i torsdags där de vädjar att sjukvårdsdistrikten i Vasa och Egentliga Finland utreder möjligheten för ett universitetssjukhus i västra Finland. Det är inte första gången som någon föreslår att Vasa centralsjukhus ska bli universitetssjukhus, utan det har diskuterats i olika omgångar av olika politiker. Anne-Mari Virolainen är gift med Petri Virolainen.

Samtidigt har Koski och samlingspartiet röstat emot en omfattande jour vid Vasa centralsjukhus i december.

Göran Honga anser det är svårt att ta ställning till politikernas ställningstagande eftersom det inte är tillräckligt specifikt.

- Nu är Koski representant för ett regeringsparti och regeringen har aviserat och börjat verkställa planerna på att skära ner antalet sjukhus och så kommer samma person och föreslår att Vasa då i stället för fulljour ska ha universitetssjukhus. Om man först säger att ni inte får ha omfattande jour, men ni kunde utreda om ni kan ha universitetssjukhus så rimmar det inte riktigt. Och inte rimmar det med de planer som regeringen Sipilä har uttryckt att de kör via lagstiftningsförändringarna. Det är väldigt svårt att förstå det här uttalandet nu, om det inte är någon form av utspel före kommunalvalet.

"Lösa idéer"

- Diskussionerna har främst varit lokala. Inte har denna regering eller den föregående mig veterligen haft planer på att starta nya universitet eller nya medicinska fakulteter. Det här är nog inte ens spekulationer, utan lösa idéer som en kort tid har florerat i diskussionerna, säger Honga.

Koski och Virolainen skriver att orsaken till ställningstagandet är att sjukvårdsdistrikten just nu granskar arbetsfördelningen med vårdreformen och att det därför är aktuellt att också ta reda på hur svårt det skulle vara att grunda ett universitetssjukhus i västra Finland.

"Borde ha gjorts på 90-talet"

Men enligt medicinalråd Timo Keistinen på Social- och hälsovårdsministeriet är det inte huruvida Vasa i framtiden har omfattande jour eller inte som är det viktiga i frågan om Vasa centralsjukhus kan bli ett universitetssjukhus. Enligt Keistinen skulle det ha varit ett bättre läge för Vasa att få universitetssjukhus på 1990-talet då gamla Vasa län var ett administrativt område med nästan en halv miljon invånare och det fanns en läkarbrist.

- Då märkte man att läkarutbildningen var alltför liten och Björneborg startade läkarutbildning, då hade det varit rätt tidpunkt att få läkarutbildningen till Vasa i stället eftersom Vasa redan hade ett bra och fungerande universitet och det skulle ha varit lätt att bygga en tvåspråkig läkarutbildning i Vasa samtidigt som Vasa och västra delen av Finland hade en enormt svår läkarbrist.

- Nu har man redan gjort korrigerande åtgärder. Vi har en läkarutbildning i Finland som skolar över 600 läkare årligen och sedan studerar flera hundra finländare utomlands i EU-länder. På så sätt är man inte i tid nu utan man borde ha varit lite förutseende och sett den här situationen lite tidigare.

Efter en dålig säsong och missat slutspel för Vasa Sport riktas nu blickarna mot nästa säsong. Idag presenterades de två första nya kontrakten då både Aleksi Ainali och Ville Saukko fick förlängt förtroende.

Anfallaren Ainali, 21, kom till Sport i mitten på denna säsong, och stod i 27 ligamatcher för poängen 4 + 7 = 11.

– Ainali visade under halva säsongen att han redan nu har potentialen att spela i Ligan på en hög nivå, och han har en stor potential att bli en mycket bättre spelare. Han klarar säkert att redan nästa säsong stiga in i en större roll, kommenterade klubbens sportchef Markus Jämsä på klubbens webbplats.

Även backen Ville Saukko, med sammanlagt 32 ligamatcher på nacken, fick lagledningens fortsatta förtroende. Bägge spelarnas kontrakt sträcker sig över säsongen 2017-18.

Hoppa över Twitterpostning

Huset har inte kommit på plats ännu, men Caroline Eriksson kan mycket väl föreställa sig hur det kommer att bli när allt är klart. Hon och sambon Fredrik Kuni gjorde ett snabbt beslut i höstas. De hade sett allt fler kompisar bygga eller köpa hus, och de började själva känna suget, efter att länge bott tillsammans i lägenhet. Så i höstas hände det, de blev med hus. Och lån.

Just nu finns bara råmärkena utsatta. Några vatten- och elslangar sticker upp här och där. Grundstenen skall läggas under veckan som kommer, och om några veckor är det meningen att husstommen levereras.

Verktyg Bild: Pixabay byggande,hammare,renovering,Tång (handverktyg),verktyg

Men marken där huset skall resas är redan jämn och fin. Det kommer att ligga uppe på en slänt med skog runt omkring. Med ett fint stenröse som omgärdar tomten, och med en bedårande utsikt över fälten mot Petalax tätort.

Vår plats på jorden

- Vi är så nöjda och lyckliga med platsen vi valt, säger Caroline. De jobbar båda inom vården i Malax, och förutom de själva kommer tre katter att flytta in vid juletid om allt går väl.

Mesta bestyren denhär veckan blir att ta bort presenningar och styrox som legat ovanpå marken under vintern. Sedan grävs det också ner skyddsrör för avlopps- och elledningar. När grunden är på plats skall den vila i två veckor innan den är redo för att ta emot ett hus.

Om två veckor kommer huset

- Det spantras upp det som bäst, och hela utsidan blir färdig, säger Caroline. Om ungefär två veckor skall det vara gjort, sedan börjar Fredrik och jag jobba med insidan. Vi har tänkt göra allt det arbetet själva, så gott det går. Paret har ändå anställt grävare, rörmokare och elektriker.

Caroline säger att hon känner sig jättelugn, och att allt känns verkligt bra. Mest nervös var hon faktiskt innan de hade fått bygglov. Caroline betonar vikten av att vara säker på vad man gör, och att man förstår vad det handlar om.

- Det är ju inte precis som att fara och handla ett par skor. Man skuldsätter sig ju för livet. Var det då mycket att tänka på innan ni satte igång processen?

Största beslutet i livet

- Jo säger Caroline, jättemycket. Otroligt mycket pappersarbete, som man inte har en aning om på förhand. Först skall man ju hitta och bestämma sig för sitt drömhus och så blir det en massa möten med olika instanser.

- Bara bygglovet innebär en hel "pino" med papper, säger hon. Du skall hitta en byggmästare och så borde du ha klart med alla entreprenörer som behövs. Så nog finns det att fundera på, nog. Paret har en suverän grävmaskinist, som är specialist på det mesta, och det känns tryggt.

- Jag vill aldrig bli av med honom säger Caroline, jag är färdig att anställa honom för resten av livet.

Bild: Derrick Frilund verktyg,verktygsback,verktygslåda

Vi är ett team, Fredrik och jag

Hade ni samma linje då? Hur ni vill ha det? Inget dividerande om vad som var det rätta?

- Inga problem, vi är ett team Fredrik och jag. Vi är på samma nivå och vill samma sak. Det blev ett hus med tre sovrum och två badrum, ett var till oss båda. Så blir det en walk-in closet och ett stort, öppet vardagsrum. Plus ett arbetsrum till mig. Caroline säger att hon kan se exakt hur allt kommer att bli, i sitt stilla sinne.

Yle Vega skall få följa med hur husbygget framskrider. Nästa gång vi kommer hit är det maj, och då är också Fredrik på plats. Den här gången hade han arbetsförhinder.

- Då står det ett hus här, säger Caroline. Och vi fyller på med grus, styrox och armeringsjärn i huset och vi kan börja vänta på att få golvvärme på plats. Då kommer det att vara betydligt mera påtagligt.

Reggae på österbottniska. Ja så kan Armadis Rama nya album beskrivas med tre ord.

Det är efter flera år av funderingar och planer, som projektet äntligen blivit verklighet.

- Det är något vi började fundera på för några år sedan. Det fungerar ju faktiskt att sjunga reggae på österbottniska, på dialekt, säger Robban Hagnäs som är upphovsman bakom projektet.

Hagnäs, känd från Wentus Blues Band, har plockat med sig en lång rad andra musiker på projektet. Medverkar gör Frippe Wenelius, Charlotta Kerbs, Jessica Riippa, Callo Rönngård, Tomba Haldin, Micke Sahlström, Rickard Slotte, Michael Ford och Juho Kinaret. Skivsläpp väntar bakom hörnet, i april.

- Vi tänkte att vi plockar ihop det här gänget och så gör vi en fullängdsskiva. Det här är en stek som blivit marinerad i flera år kan man säga, säger Hagnäs.

Bandets första singel släpptes på fredagen. Det är en cover av Peps Perssons låt "Spela för livet".

- Peps är ju som en husgud för oss som vi alltid tyckt om. Tallu Rönngård som är med på trummor har spelat i Sverige och med Peps Persson ganska mycket. Vi hade en tanke att ha med Peps på ett litet hörn, han har dock hälsobekymmer. Så låten är lite av en österbottnisk hyllning till Peps Persson, säger Hagnäs.

Blandning av gammalt och nytt, allt i ny tappning

Utöver olika covers av redan kända låtar har bandet även skrivit egna låtar.

- Vi har faktiskt översatt en Bob Marley-låt, säger Hagnäs men vill inte avslöja vilken.

- Det får ni se sen.

Hagnäs beskriver urvalet av låtar som ett hemkok av ingredienser från Österbotten, Jamaica och Skåne.

- Vi har gjort reggaeversioner också av klassiska folklåtar från våra bygder.

Många dialekter

På skivan är ett flertal österbottniska dialekter representerade, såväl dialekt från Jakobstad och Karleby som Kvevlax ryms med i blandningen.

Reggae kommer ju från Jamaica, där har man ju sin variant av engelska. Det kanske inte fungerar på högsvenska utan måste vara på dialekt? Som Peps på skånska och ni på österbottniska?

- Man måste vara sig själv. Det känns helt naturlig. Det är roligt att fler sjunger på sitt eget språk, det var inte så vanligt förr. Dialekterna lever upp och får vara kvar, och det är ett roligt sätt att uppnå just det, genom sång, säger Hagnäs.

Förhoppningar

Så vart vill bandet nå? Enligt frontmannen Hagnäs är målet kanske inte topplistorna, utan att göra människor som lyssnar glada.

- Det är ju marginalmusik, det är främst för att sprida lycka. Det är ju sommarmusik, reggae är ju väldigt lite vinter. Vi hoppas nå ut med musiken. Få in beställningar på spelningar och få åka ut.

Datum för skivsläpp är inte helt fastslaget än, men Robban Hagnäs kan i alla fall säga:

- Strax före påsk.

Text: Jonathan Sjöberg, praktikant på Yle Österbotten.

Det är viktigt att skydda ögonen från solens starka strålar. För den som önskar vara trendig är det färger, former och fina detaljer som gäller i vårens och sommarens solglasögonlook. Viktigast är dock att solglasögonen är CE-märkta och har ett tillräckligt UV-skydd.

Vi är ofta noga med att skydda vår hud från solljus, men glömmer ibland bort att det är viktigt att också skydda ögonen. Och när det gäller att skydda ögonen får vi tänka på ett litet annat sätt än med huden. Mitt på dagen då UV-strålningen är som störst är de facto inte den tidpunkt då ögonen behöver solglasögonen som mest.

- Ögonen är riktade horisontellt och skyddade av ögonhålan och ögonbryn under dagen då solen står högt på himlen. På morgon och kväll när solen ligger lågt är det viktigast att använda solglasögon eftersom vår blick är horisontell, säger Emma Brusquini specialiserande ögonläkare vid Vasa Centralsjukhus.

Passa upp med hav och snö!

Ljuset förstärks i en reflekterande miljö, exempelvis snö och hav är bakgrunder som gör att ljuset och UV-strålarna reflekteras starkt. I en snöig miljö kan man råka ut för så kallad snöblindhet.

- Hornhinnan kan få en akut skada av starkt solljus i en miljö med snö. Det blir en solbränna på hornhinnan som leder till att man får rinnande öron och kraftig ögonvärk. Oftast går det om efter ett dygn, säger Brusquini.

Forskning har också visat att exponerande för solljus kan leda till bland annat gråstarr. Efter långvarig vistelse i mycket stark solljus kan ögat få en akut grumling i linsen som syns en vecka efter exponeringen.

- Den samlade kroniska ljusexponeringen under livet tillsammans med andra faktorer avgör om man får gråstarr i livet, men solljuset är en bevisad riskfaktor för att utveckla det, säger Brusquini.

Specialiserande ögonläkare Emma Brusquini säger att solglasögon av dålig kvalitet gör mera skada än nytta. Ögonläkare Emma Brusquini vid sitt skrivbord. Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen emma brusquini

Titta inte mot solen!

Brusquini påminner att ingen ska titta rakt mot solen. Gör man det kan man nämligen skada gula fläcken, en oersättlig del av näthinnan. Den gör att vi kan läsa, eller ens urskilja bokstäver i en text.

- UV-ljuset kommer i en mindre del in till näthinnan och gula fläcken. Gula fläcken är helt exponerad eftersom det är den del av ögat som fixerar emot ljus. Tittar man på solen kan man få en brännskada och ett bestående ärr i gula fläcken. Det kan leda till åldersförändringar i gula fläcken, säger Brusquini.

Barn har känsliga ögon

När det gäller små barn är det viktigt att komma ihåg att små ögon är extra känsliga för solljus. Det är bra att använda solglasögon eller solhatt på barn. Barn som sitter i barnvagn kan med fördel svängas så att de inte sitter i direkt solljus.

- Barn har väldigt klar lins och ljuset absorberas mer. De har fem gånger så stor risk att utveckla grumlingar, säger Brusquini.

Solglasögonen ska för såväl barn som vuxna vara CE-märkta och hade ett tillräckligt UV-skydd. Ett tillräckligt UV-skydd är den viktigaste egenskapen i ett par solglasögon, och då är det viktigt att tänka på att bågarna ska vara tjocka så att ljuset inte kan tränga in från sidan.

- Solglasögon med ofullständigt UV-skydd rekommenderar jag inte. Då är det bättre att vara utan solglasögon eftersom pupillen drar ihop sig naturligt och man kisar med ögonen. Använder man för dåliga solglasögon släpper ögat in flera skadliga stålar än vad det skulle göra på egen hand, säger Brusquini.

Den som gillar att sticka ut har många solglasögon att välja mellan våren 2017. Solglasögon i varierande form och färg utspridda på bord. Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen solglasögon

Runda former och färgat glas

För trendspanaren gäller starka färger, former och fina detaljer i solglasögonlooken våren och sommaren 2017.

- Det är mycket runt, klassiska former från 40-, 50-, 60- och 70-talen. Färgade spegelytor är trendiga likaså gradualfärgning där linsen skiftar i olika nyanser. Platta linser är också trendniga. Det finns färger i alla regnbågens färger, säger optiker Kristian Isaksen.

Klassiska svarta och bruna solglasögon säljer också alltid bra. För tillfället är en rundare form populärare än fyrkantiga.

När det gäller barn och solglasögon tipsar Isaksen om solglasögon med mjuka bågar och att glasögonen ska passa väl just i det tillfället de används.

- Det lönar sig inte att köpa solglasögon med växtmån, utan solglasögonen ska sitta bra då man köper dem.

Optiker Kristian Isaksen tycker att den viktigaste egenskapen i ett par solglasögon är UV-skyddet.. Optiker Kristian Isaksen framför ställning med solglasögon. Bild: Yle/Anne Teir-Siltanen kristian isaksen

Hotellbygget i närheten av järnvägsstationen i centrala Vasa framskrider med fart.

Utbyggnaden av Scandichotellet har pågått sedan januari. Samtidigt som den gamla hotellbyggnaden får en tilläggsbyggnad i form av ett tornhus i glas på åtta våningar håller även en förbindelsetunnel på att ta form.

Enligt ansvarige arbetsledaren Toni Uusi-Pohjola vid bolaget Wasacon, löper allt enligt tidtabell.

- Arbetet med förbindelsetunneln är halvvägs och de första stålpelarna för tornhuset står på plats. Bara vi kommer upp ur gropen och får börja arbeta ovan jord börjar det löpa ännu smidigare, säger Uusi-Pohjola.

Toni Uusi-Pohjola vid Wasacon fungerar som ansvarig arbetsledare vid bygget. Toni Uusi-Pohjola från Wasacon utanför byggarbetsplats i centrala Vasa. Bild: Yle / Anna Wikman byggarbetsplatser,hotell,hotellbygge,Scandic,toni uusi-pohjola,Vasa,wasacon,Österbotten

Bilisternas tålamod prövas

Bygget är ändå inget trivialt projekt, eftersom det pågår mitt i en hårt trafikerad del av staden.

Den tunnel som ska förbinda hotellets parkeringshall med den nya byggnaden på Rostensgatan har krävt trafikarrangemang som tidvis gör framkomligheten längs Järnvägsgatan ytterst begränsad. Bara en körfil finns tillgänglig.

- Nästa vecka jobbar vi ännu med tunneln från hotellsidan sett, men sedan byter vi riktning och jobbar från andra hållet, säger Toni Uusi-Pohjola.

Det innebär ändringar i trafikarrangemangen precis när bilisterna möjligen hunnit lära sig tolka alla varningsskyltarna på platsen.

Trafikarrangemangen längs Järnvägsgatan kräver tålamod av bilisterna. Bilar möts i rörigt trafikarrangemang i centrala Vasa. Bild: Yle / Anna Wikman bilar,bygge,trafik,Vasa,Österbotten

- Ibland hör man då någon bilist nitbromsar på Järnvägsgatan, men än så länge har vi klarat oss utan kollisioner, säger Uusi-Pohjola som gärna riktar ett tack till bilisterna för visat tålamod.

Ny lyftkran på plats

Vid Wasacon är man ändå övertygade om att arbetet kommer att fortsätta löpa smidigt.

- Vi planerar allt minutiöst och tror att vi ska få allt att fungera också framledes.

Uusi-Pohjola medger ändå att man ibland får ge sig ut och spontandirigera trafiken, inte minst när någon större leverans anländer till byggarbetsplatsen.

Under fredagen restes bland annat en femtio meter hög lyftkran på platsen. Den kommer att pryda stadsbilden i uppemot sex månader framöver.

Såhär ska det nya tornhuset se ut då det står klart. En arkitektbild av hur det åtta våningar höga glashuset med tre hörn ska se ut som byggs intill Scandics hotell på Rostensgatan i Vasa. Bild: WasaPlan scandic,scandic vasa,vasa

Text av Terhi Varjonen, Yle Pohjanmaa.

En ny produkt ska göra att turister nu kan ta med sig den finska luften hem i en flaska. Jouni Aura och Rathan Kumar har grundat ett nytt företag för att ge en upplevelse av att andas finsk luft i resten av världen.

- Det handlar inte om någon hälsoprodukt utan främst om en autentisk upplevelse, säger Jouni Aura, vd för Lively Air.

Idén om att sälja finsk luft på flaska uppstod då han tillsammans med Rathan Kumar funderade på vad som finns i Finland men inte i Asien. Svaret var frisk och ren natur och nu har de två männen gett sig in på luftmarknaden där flera andra företag redan är verksamma.

Med flaskan följer en mask som gör att luften som sprutas ut koncentreras på personens ansikte

Tanken är att Lively Airs flaskor först ska säljas i souvenirbutiker, hotellreceptioner och liknande ställen där turister rör sig. Senare har företaget planer på att exportera produkten, först och främst till Kina, Indien och Iran.

Aura och Kumar tror också att det finns en hel del symbolik i att människor verkligen köper luft på flaska. Ren luft är så ovanlig nu för tiden så de hoppas att försäljningen får människor att tänka på vad som händer med vår värld och med luftrenligheten.

- 90 procent av jordens befolkning andas förorenad luft, säger Aura.

Att andas ur flaska kan kännas som att stå i Urho Kekkonens nationalpark i Lappland. Träsklandskap i Urho Kekkonens nationalpark. Bild: Pekka Kauranen fjäll (ytformer),höstlandskap,Lappland,träsk,Urho Kekkonens nationalpark

En och en halv minut finsk luft

I en aerosolflaska med luft från finska Österbotten och Lappland ryms fyra liter. Om man konstant låter luften strömma ut kan man andas finsk luft i ungefär en och en halv minut. Flaskluften är ändå ingen hälsoprodukt utan fungerar som ett minne från resan eller som en upplevelse av ren luft.

- Turister får med sig Finland i en flaska hem, säger Aura.

Med flaskan följer en mask som gör att luften som sprutas ut koncentreras på personens ansikte. Aura poängterar ändå att man trots masken inte enbart andas in luften från flaskan.

- För att få en ännu mer autentisk upplevelse kan man förvara flaskan i kylskåpet innan användning. Då blir det som att andas i skogen en finsk vinterdag, säger Aura.

Hur mycket produceringen av produkten kostar och hur stor vinst Lively Air kommer att göra kan Aura inte svara på då försäljningen precis har börjat. Men de jobbar hårt för att åtgärda koldioxidutsläppen som produktionen orsakar.

En flaska från Lively Air ger ett par minuter andning av frisk luft. En flaska med frisk luft från Finland nedstucken i snön med träd i bakgrunden Bild: Lively Air flaska,frisk luft,lively air

Kanadensisk och norsk luft säljer också

Lively Air är inte de första med att sälja ren luft på flaska. Både i Norge och Kanada finns företag som på samma sätt tar in den rena luften där och säljer den, främst till Asien. De satsar mera på export för att ge dem som lever i områden med svåra luftföroreningar en möjlighet att känna hur det känns att andas oförorenad luft.

Produkter som dessa har varit väldigt populära Kina. Att få en paus på några minuter från föroreningarna i storstäder uppskattas.

Föroreningar dödar fler än fetma

Luftföroreningar beror på små partiklar, 20-30 gånger smalare än en människas hårstrå, som tränger rakt in i lungan då man andas. Dessa små luftburna partiklar var orsaken till 4,2 miljoner människors död år 2015. Det är 7,6 procent av världens dödsfall, och flera än de som dör på grund av högt kroppsmassindex, BMI, det vill säga fetma.

De allvarligaste luftproblemen finns i Asien, i Kina och Indien och därför säljer ren luft på flaska troligen bäst där. I Kina ökar de små partiklarna inte längre i samma takt som tidigare efter att strängare åtgärder vidtagits. I Indien däremot är ökningen störst i världen och om ökningen fortsätter på samma sätt kommer luftkvaliteten snart att vara lika dålig som i Kina. Det här visar rapporten State of Global Air 2017.

Det känns väldigt stort, säger skidlöftet Hanna Ray efter karriärens första FM-guld. IK Falken-junioren får extra motivation av Finlands fina skidframgångar i vinter.

– Jag hade siktat in mig på att kanske komma upp på pallen om det går bra, men jag hade nog inte riktigt tänkt att det skulle komma guld.

Det är en glad och tagen färsk finländsk mästare som Yle Sporten når uppe i Rovaniemi.

Hanna Ray vann sin första FM-medalj, när hon i D17-klassen vann 5 kilometer på favorittekniken klassiskt med 5,7 sekunders marginal till Jasmin Kähärä.

Satsar ännu mer senare

– Det känns nog väldigt stort. Det har kanske inte riktigt sjunkit in ännu, jag är lite upp i varv fortfarande.

Ray är 16 år och går i Vörå samgymnasium. Skidåkning är hennes klara huvudgren, men all tid går inte åt till träning, intygar hon.

– Jag kanske börjar satsa ännu mer när jag blir äldre, säger Ray. Jag får se vart skidåkningen tar mig.

Krista, Iivo och Tage

Finlands landslag hade ett lyckat hemma-VM i Lahtis för några veckor sedan och Hanna Ray säger att framgången sporrar även henne framåt.

– Det betyder nog ganska mycket. När man ser att nån från Finland är så bra, så förstår man att man också själv kan bli ganska bra.

Har du nån idol i världstoppen just nu?

– Krista Pärmäkoski är kanske den största, och Iivo Niskanen är ju också helt bra. Om jag ska säga nån är det de två.

Du menar att Krista och Iivo är större idoler än pappa Tage?

– De är väl ganska lika, skrattar Hanna till. Jag har ju pappa som tränare, så nog är han också på ett sätt en idol, fortsätter hon och syftar på pappa Tage Ray som är mångfaldig finländsk mästare.

Matintalo och Mäkelä mästare

Hanna Rays guld var den enda FSS-medaljen i Rovaniemi i dag. I P17-klassen kom IF Minkens Patrik Kuuttinen fyra, men blev över en minut från prispallen.

I de äldsta U23-klasserna gick gulden till VM-åkaren Johanna Matintalo och Juuso Mäkelä.

IF Minken-duon Julia Häger och Andrea Julin var femma respektive sjua bland damerna, medan Christian Kronberg från samma förening var trettonde i herrloppet. Juuso Haarala avbröt.

Resultat, junior-FM:

D17
1. Hanna Ray IK Falken 16:29,1
2. Jasmin Kähärä Mikkelin Hiihtäjät +5,7
3. Katariina Neuvonen Mikkelin Hiihtäjät +11,1
-----------------
8. Linnea Halonen Närpes Kraft Skidförening +38,0
14. Sofia Haglund Sundom IF +1:36,6
15. Amanda Nyfors IF Brahe +1:36,7

D18
1. Josefiina Böök Karihaaran Visa 15:48,0
2. Noora Tivinen Mikkelin Hiihtäjät +5,7
3. Tiia Olkkonen Haapajärven Kiilat +22,4
-----------------
9. Sonja Katajamäki IF Minken +1:06,0
12. Erika Storbacka IF Femman +1:19,7

D20
1. Eveliina Piippo Vuokatti Ski Team Kainuu 14:47,5
2. Rebecca Immonen Nastolan Naseva +25,9
3. Vilma Nissinen Vuokatti Ski Team Kainuu +28,3
-----------------
7. Linnea Henriksson IF Femman +1:12,7
10. Emelie Svenlin If Åsarna +1:29,6
11. Alexandra Enlund IF Femman +1:38,3

D23
1. Johanna Matintalo Pöytyän Urheilijat 14:14,9
2. Katri Lylynperä Vuokatti Ski Team Kainuu +31,2
3. Leena Nurmi Lempäälän Kisa +42,1
-----------------
5. Julia Häger IF Minken +1:26,3
7. Andrea Julin IF Minken +1:39,9

H17
1. Miska Poikkimäki Sievin Sisu 27:13,0
2. Petteri Koivisto Kuhmo-Ski +38,8
3. Eelis Valikainen Kalajoen Junkkarit +55,9
4. Patrik Kuuttinen IF Minken +1:58,3
-----------------
7. Jere Ena IK Falken +2:55,7

H18
1. Arsi Ruuskanen Siilinjärven Hiihtoseura 27:28,4
2. Ville Vakkila Vantaan Hiihtoseura +1:08,8
3. Kalle Parantainen Vantaan Hiihtoseura +1:14,4
-----------------
10. Robin Sundsten IF Femman +2:58,0
13. Alex Svartsjö IF Femman +3:24,8

H20
1. Akseli Kuusimaa Hollolan Urheilijat 27:39,4
2. Lauri Mannila Oulun Hiihtoseura +0,7
3. Tuukka Invenius Keravan Urheilijat +7,2
-----------------
11. Remi Lindholm IF Minken +1:04,9

H23
1. Juuso Mäkelä Ounasvaaran HS 26:55,5
2. Markus Hietanen Ounasvaaran HS +0,7
3. Joni Mustonen Jämsänkosken Ilves +11,4
-----------------
13. Christian Kronberg IF Minken +1:49,3

Se alla resultat här!

Vasa LittFest är ett litteraturevenemang som årligen ordnas i Vasa. I år har festivalen genomgått en förändring i och med de nya konstnärliga ledarna Malin Kivelä och Hannele Mikaela Taivassalo. De har låtit sina egna passioner komma fram i planeringen och på så sätt gjort festivalen mer personlig.

Temat för littfesten i år är freaks, och de två författarna säger i en intervju med Jessica Morney att det är ett ämne som de själva går i gång på. Hannele Mikaela Taivassalo förklarar varför de valde just det;

– På samma sätt som jag gör när jag skriver, man söker där man har sitt eget intresse. Vi har planerat den här festivalen utgående från oss som läsare. Vad vi tänder på, vad vi tycker litteratur kunde vara och hur man kunde få en littfeststämning.

– Det här med freaks kom mycket naturligt, där rör vi oss gärna. Vad är freaks? Vad är konstigt?

Var går gränsen mellan normalt och icke normalt? undrar Taivassalo.

Festivalen har redan funnits i 15 år och sökte nu en uppdatering.

– Vi ville förnya festivalen och det har vi försökt göra vad gäller programupplägg och innehåll, säger Malin Kivelä.

Gå i säng med Petter Lindberg

Något de ändrat för att göra det hela mer intimt är konceptet Petter Lindbergs soffa. Tidigare har det gått ut på att författarna fått sitta i soffan med Lindberg och bli intervjuade. Taivassalo berättar om deras nya idé;

– Genom att göra det till en säng, Lindberg får vara i säng med författarna han intervjuar. Vi gör det till offentliga intimiteter.

Resurserna har ändå varit ganska begränsade och de två ledarna har inte kunnat förverkliga alla de idéer de hade från början.

Spår av teater och performance

Både Taivassalo och Kivelä ville även hålla kvar många element som de själva tyckt om då de gästat tidigare år. Enligt dem har Vasa LittFest tidigare varit ett litterärt samtal, inte ett evenemang där böcker marknadsförs. Taivassalo förklarar deras resonemang;

– Det här har alltid varit en liten festival, den gör en viss intimitet möjlig och den har vi velat hålla kvar. Även andra moment som vi tyckt om har vi inte tagit bort bara för förändringens skull utan varit glada över att få förvalta. Så som till exempel barnens littfest och skolbesök.

Taivassalos och Kiveläs gemensamma bakgrund inom teater och performance av olika slag har även satt sina spår i slutresultatet.

– Jag tänkte genast på fredags- och lördagsfesterna. De är som små föreställningar av oss egentligen. Det finns ett manuskript med repliker och dramaturgi, säger Kivelä

Taivassalo kompletterar med att säga att de även satsat på sitt tema under lördagens fest.

– När olika konstformer möts uppstår något ännu mer. Vi har tagit in en fakir och burleskerier, och musiken är något som alltid funnits närvarande.

Årets Vasa LittFest ordnas 17.3-19.3.2017. På programmet kommer finnas allt från workshops för barn till paneldiskussioner och skolbesök.

Text: Jessica Björklöf
studerar journalistik och gör sin praktik hos Yle Nyheter

Att Vallgrundvägen hör till de österbottniska vägsträckor som ska få ny beläggning i år har väckt jubel i Korsholm.

- Det här är något som vi har väntat på otroligt länge, en otroligt fin nyhet, säger kommundirektör Rurik Ahlberg.

Enligt Ahlberg är det hårt arbete som gör att NTM-centralen nu väljer att prioritera Vallgrundvägen.

- Ortsborna har varit otroligt aktiva och även på kommunen har vi lyft frågan varje gång vi fått tillfälle, säger Ahlberg.

Fråga för diskussion i tio år

Enligt Ahlberg dröjde det ändå på tok för länge. Många har hunnit köra sönder sina bilar längs vägen.

- Vägen har faktiskt varit i uselt skick och för dem som kör sträckan dagligen till och från jobbet har det varit verkligt påfrestande, säger Ahlberg.

Rurik Ahlberg. Rurik Ahlberg i Korsholms ämbetshus. Bild: Yle/Markus Bergfors Kommundirektör,Korsholm,Rurik Ahlberg

- Vi har såpass mycket sten under många av våra vägar, det är det österbottniska landskapet som ställer till det. Jag hoppas verkligen att man gör ett bra jobb och förnyar vägen ordentligt, säger Ahlberg.

Sten under vägen har orsakat många gropar i Vallgrundvägen. Grop i Vallgrundsvägen Bild: Yle/Caroline Lång grop,grop i vallgrund,grop i vägen,grop vallgrundsvägen,vallgrund

Många vägar kvar

Ahlberg är även nöjd över att en sträcka av vägen mellan Smedsby och Karperö ska få ny beläggning, liksom vägen från Kvevlax mot Petsmo.

Vågar man rentav kalla Korsholm för en vinnare i den här utdelningen av österbottniska vägpengar?

- Nja, det finns nog väldigt många vägar kvar som är i behov av reparation. Korsholm är en vidsträckt kommun med många kilometer väg.

Vilken väg tycker du borde stå överst på listan för reparation härnäst?

- Kanske Koskövägen, den är också i dåligt skick och väldigt väderberoende dessutom, säger Rurik Ahlberg.

På fredag eftermiddag strax före klockan tre på eftermiddagen inträffade en kedjekrock på Stenhagavägen i Vasa.

Tre bilar var inblandade i kollisionen. Bilen som förorsakade olyckan körde in i den framförvarande bilen, som stod stilla i en korsning och väntade på grönt ljus.

Detta resulterade i att bilen knuffades framåt och kolliderade med bilen framför.

Bilen som förorsakade kollisionen var stulen och den avlägsnade sig från platsen omedelbart efter olyckan.

Österbottens polisinrättning ber om upplysningar angående bilen. Bilen är en röd Toyota Carina E med registernummer JBE-241.

Ifall bilen påträffas i trafiken bör anmälan göras till nödnumret 112. I andra fall kan iakttagelser meddelas till polisens tipsnummer 06 3125001 eller per e-post till adressen rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi