Rebecka Vilhonen bor på sin brors soffa i Åbo och ägnar en stor del av sin tid till att söka jobb. Trots kandidatexamen och erfarenheter av arbetslivet har hon fått back på otaliga jobbansökningar.

- I början nischade jag mitt sökande till de områden som jag har min kompetens för, men jag insåg snabbt att det inte var riktigt rimligt. Då började jag vidga sökandet mer och mer. I dag söker jag ett hurudant jobb som helst, säger hon.

I det skedet jag registrerar mig betyder det att jag har gett upp.

Rebecka har inte anmält sig som arbetslös. Det betyder att hon går miste om både arbetslöshetsunderstöd och andra samhälleliga stöd. Det är ett medvetet val.

- I det skedet jag registrerar mig betyder det att jag har gett upp. Då har jag gjort allt jag kan göra för att få ett jobb och då behöver jag någon annans hjälp.

Ännu är hon ändå hoppfull och ägnar dagarna åt att sitta vid datorn och fylla i jobbannonser.

- Jag är ganska envis. Jag tror inte att jag kommer att komma till det att jag ger upp. Jag ger mitt allt och skickar en massa mejl och fyller i elektroniska ansökningsformulär.

Rebecka har i flera repriser jobbat utomlands och kan konstatera att det faktiskt kan vara en viss skillnad också i jobbsökandet här och på andra ställen. När hon för ett år sedan bodde i Skottland gick det bra att försörja sig på snuttjobb.

- Största skillnaden var att man kunde se lappar i skyltfönster där det stod "help wanted" eller vad som helst. Det var bara att gå runt på stan med sin CV och dela ut dem. Där träffade man folk och hade personlig kontakt. Det saknas här där allt sker via en datorskärm.

Att skriva och titta på tv kostar lite men ger mycket

När man är utan jobb gäller det att också hitta på något vettigt att sysselsätta sig med vid sidan av jobbsökandet.

En sådan hobby är att skriva. I fjol skrev Rebecka en bok om hur det var att vara arbetslös i Finland. Hon hittade ändå ingen som ville publicera den. Hon lät sig ändå inte nedslås, utan skriver en ny bok för tillfället. Den handlar om att vara en person som är lite utanför eller som känner sig utanför och som inte riktigt passar in i en grupp.

- Den är inspirerad av mina arbetsplatser i Edinburgh där jag hade en speciell arbetsgemenskap.

Rebecka bloggar också för Hufvudstadsbladet om hur det är att vara ung vuxen i dagens samhälle.

Den käraste hobbyn finns på gymmet

Rebecka tävlade i aerobic under tio års tid. Sport och idrott är en naturlig del av vardagen.

- Det här är ett viktigt ställe för mig. Gymkortet är det sista jag stryker ur min budget. Det är det första jag köper och det sista jag lämnar ifrån mig.

Gymkortet är det sista jag stryker ur min budget. Det är det första jag köper och det sista jag lämnar ifrån mig.

Framtidsplanerna på kort sikt är att få ett jobb. Om det inte lyckas drar Rebecka iväg utomlands igen. Australien hägrar, men det förutsätter att det finns pengar till flygbiljett och visum på kontot.

- Långsiktigt siktar jag på att börja med min masterutbildning nästa höst, säger hon.

Utbildning och jobb är ingen självklar väg för alla

Rebecka är inte den enda finlandssvenska unga som har svårt att hitta sin plats i den så kallade vuxenvärlden.

Bland annat på ungdomsverkstaden Sveps i Helsingfors vet man att det inte alltid är så enkelt att hitta sin plats i Svenskfinland.

Aex Jarjis och Sofi Huldin är tacksamma över tiden på Sveps. Alex Jarjis och Sofi Huldin från Sveps. Bild: Yle/Mira Myllyniemi alex jarjis,närbild foton,sofi huldin

Hanna Bäckström kom till Sveps när hon inte kom in på universitetet och studierna vid yrkesskolan Prakticum inte fungerade. Speciellt i Svenskfinland är det akademisk utbildning som förväntas.

- Det är en ankdamm. Väldig många känner ju varandra. Om något inte riktigt går som man har förväntat sig att det ska gå blir man lite skamsen och försöker dölja det så att inte alla i hela Svenskfinland ska få veta att man har misslyckats.

Sofi Huldin har liknande erfarenheter. När hon valde Prakticum i stället för gymnasium var reaktionerna minst sagt förnedrande.

- Jag gick i Norsen och alla bara försvann till Hanken. Reaktionerna på mitt val var att jag inte skulle få någon gymnasieutbildning. Det tyckte man var ”usch”, ungefär.

Ouppfyllda förväntningar tär på självförtroendet

Ungdomarna är övertygade om att omgivningens förväntningar och reaktioner påverkar.

- När man inte kommer in i den skolan, eller inte får det jobbet som familjen tycker att skulle passa bäst, blir man ganska nertryckt av dem, säger Sofi Huldin. Det känns som om man inte passar in bara för att man har valt något annat.

Alex Jarjis vet också vad det betyder att inte leva upp till familjens förväntningar. Han började i gymnasiet, men avbröt studierna ganska snabbt.

- När jag började i gymnasiet Lärkan var hela min släkt jätteglad och tänkte att jag efter gymnasiet nog börjar studera vid Åbo Akademi eller något sådant. När jag sedan bytte Lärkan mot Prakticum blev familjen besviken. När jag sedan ytterligare lämnade Prakticum och kom till Sveps blev de ännu mer besvikna.

På Sveps har ändå alla tre fått en ny start. Hanna har lämnat Sveps och börjat studera, Alex håller på att klura ut vad han verkligen vill göra och Sofi har fått tillbaka sitt självförtroende.

A-planen har inte fungerat. Då kanske man kommer hit och funderar på nytt.
― Tariku Ahlfors, Sveps

På Sveps kan de unga finlandssvenskar i huvudstadsregionen mellan 16 och 28 år få hjälp bland annat med att söka bostad, ekonomiska frågor, social träning och jobbsökning.

Verksamhetsledaren Tariku Ahlfors och Johanna Burman, som sköter det uppsökande ungdomsarbetet, har hjälpt många unga i huvudstadsregionen att hitta vägen i tillvaron. Tariku “Tarre” Alhfors och Johanna Baarman från Sveps. Bild: Yle/Mira Myllyniemi baarman,johanna baarman,närbild foton,tariku “tarre” alhfors,tariku ahlfors,tarre ahlfors

- Vi hjälper de unga genom att vara ett bollplank, säger verksamhetsledaren Tariku ”Tarre” Ahlfors. Vi hjälper dem att tänka om. Det har kanske inte alltid gått som de har önskat. A-planen har inte fungerat. Då kanske man kommer hit och funderar på nytt.

"Välfärd och framtidshopp går hand i hand"

Undersökningar genom åren har visat att finlandssvenskarna som grupp är lyckligare än majoritetsbefolkningen. Starka sociala band, intresse för gemensamma aktiviteter och det sociala skyddsnätet anses vara orsaken till det. Lycka är ändå bara en känsla. Samma ekonomiska påfrestningar, inkomstskillnader och osäkerhet som råder i samhället i stort, är lika verkliga i Svenskfinland.

Välfärdsbygget i Finland inleddes efter kriget med en rad familjepolitiska reformer som till exempel barnbidrag samt barn- och mödrarådgivningar.
Då var landet fattigt på riktigt, men ändå gick man i land med det.

Privatisering skapar mervärde, men riktar också penningströmmarna bort från det allmänna bästa, seger Henry Nygård. Historikern Henry Nygård. Bild: YLE/Agneta Glad henry nygård,nygård,österbotten

Historikern Henry Nygård är övertygad om att välfärdsbygget lyckades för att man hade framtidstro.

- Man vågade satsa. Man vågade låna pengar för att finansiera reformerna, säger han. Det är annat i dag. Problemet i dag är att man inte har framtidstro, allting pekar nedåt och man slår huvudet mot hårda väggar hela tiden.

Nyberg ser uppenbara faror med utvecklingen i dag.

- När de sociala klyftorna växer skapar man en social oro som man under de senaste hundra åren har försökt bemästra genom att hålla på med samhälleliga reformer.

"Klyftorna i samhället är ett medvetet val"

Mikael Nygård som är professor i socialpolitik går ett ytterligare steg vidare i sin analys. Han anser att utvecklingen med social och ekonomisk ojämlikhet inte bara är konsekvenser av en global ekonomi utan också ett medvetet val av politikerna.

- Det har aldrig varit ett lyckat koncept att låta skillnaderna växa mellan dem som har det bra och dem som har det illa. Det har alltid skapat oroligheter, understryker han.

Konsekvenserna av det ser vi i ett ökat antal populistiska partier som försöker rida på missnöjet bland de förfördelade grupperna.

Nya typer av nollavtal, snuttjobb och olika typer av osäkra arbetsförhållanden, skapar en porös grogrund för unga att bygga sina liv på.― Professor Mikael Nygård

Enligt forskare är de som växer upp i dag den första generationen som inte får det bättre än sina föräldrar.

- Nya typer av nollavtal, snuttjobb och olika typer av osäkra arbetsförhållanden, skapar en porös grogrund för unga att bygga sina liv på, säker Mikael Nygård.

Se programmet här:

Alla talare på Svenska dagens huvudfest på Academill i Vasa på söndagen hade gemensamma budskap. Vårt land är i behov av mera tolerans, medmänsklighet och empati.

När Lina Teir, från Kristinestad, tar emot Svenska kulturfondens Svenska dagen-pris, säger hon att hon inte kan vara euforisk. Hon har sett för mycket lidande.

- De låtar jag skrivit den sista tiden, bland annat "Migris bödlar", kommer inte ur en vilja att vara provokativ, utan en desperation inför den situation som jag ser mina vänner befinna sig i. Vänner som kastas ut från asylmottagningarna och tvingas bli papperslösa, säger Teir.

Lina Teir. Lina Teir på Svenska dagens huvudfest i Vasa. Bild: Yle/Kati Enkvist. lina teir,svenska dagen 2016

För mig finns det något som är ännu viktigare än min egen rätt att tala mitt modersmål, fortsätter Teir.

- Det finns människor vars liv är hotade. Och det händer här. Mitt bland oss.

"Vi är mera lika än olika"

Folktingets ordförande Thomas Blomqvist talade även han för mera tolerans. Även när det känns hopplöst.

- Det är naturligtvis rätt att vara ilsken och besviken om man upplever att samhället inte är rättvist, jämlikt eller jämställt. Men om vreden får vara vår enda drivkraft är det omöjligt att komma framåt eller förstå varandra. Vi behöver brobryggare som söker likheter och gemensamma intressen istället för motsättningar.

Blomqvist säger i sitt tal att det finns betydligt flera saker som förenar oss än som skiljer oss åt. Både i vårt land, Norden och Europa. Vi behöver förståelse, tolerans och empati.

Svenska dagen. Programbladet för Svenska dagens huvudfest i Vasa 2016. Bild: Yle/Kati Enkvist. svenska dagen 2016

Vi måste våga tro och lita på att det finns personer i landets ledning som klarar av att se till hela landets bästa, fortsätter Blomqvist.

Hur går det för svenskan i Finland?

Svenska dagens festtalare Anna-Maja Henriksson (SFP) riktade kritik mot Sipiläs regering och säger att vi inte ska vara rädda för att stå upp för vårt modersmål.

- Hur går det för svenskan? Det är en fråga som jag har stött på allt oftare det senaste året. Och en fråga som vi ska ställa oss inte bara i dag.

I den senaste regeringen jobbade man fram landets första nationalspråksstrategi. Den såg dagens ljus 2012.

- Men vad har hänt nu? När har någon senast hört någon minister i nuvarande regering nämna nationalspråksstrategin. Än mindre hänvisat till den för att hitta stöd för pågående reformer, säger Henriksson som i sitt tal bad samtliga ministrar att ögna igenom den.

- Då skulle man kanske bättre förstå varför det är så viktigt att göra grundliga konsekvensbedömningar i samband med större förvaltningsreformer.

Tvåspråkigheten är en rikedom

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry ville lyfta fram rikedomen med att bo i ett tvåspråkigt land. Men också att Österbottens livskraft aldrig utsatts för så kraftiga hot som nu.

- Att lyfta fram rikedomen med tvåspråkighet är som viktigast just nu. Att vi just här, just i dag, har Nordens största kluster i energiteknologi, beror till en stor del på att det svenska språket har en stark ställning här, säger Häyry.

Svenska dagens huvudfest i Vasa 2016

Livebloggen från Svenska dagens huvudfest

Anni Vanhanen i Larsmo är blind men aktiv på många sätt i samhället. Hon behöver assistenter för att klara sig i vardagen men alltid finns det inte möjlighet till assistenthjälp.

Ifall Anni Vanhanen besöker en butik utan assistent är hon beroende av personalens hjälp. Diskriminerings-och jämställdhetsnämnden undersöker fall där butiker vägrat ge service åt synskadade utan personlig assistent.

Varierande inställning

Yle Österbotten testade läget i två butiker tillsammans med Anni Vanhanen, dels S-market i Annis hemkommun Larsmo, dels Prisma i Jakobstad. Bemötandet i de båda butikerna var helt olika när Anni besökte butiken utan assistent.

I S-Market i Larsmo fungerar servicen utan problem och ett butiksbiträde hjälper Anni att plocka varor i korgen. Prisma i Jakobstad meddelade Anni i slutet av september att hon måste ha en assistent med sig i fortsättningen, det finns inte personal som kan hjälpa med uppköp i butiken.

I båda fallen gick Anni ensam in i butiken och bad om hjälp med att göra inköpen i butiken.

S-Market i Larsmo

S-Markets butikschef i Larsmo heter Joni Rintaniemi och enligt honom är det inga problem, det finns hjälpatt få i butiken även om Anni kommer utan assistent.

- Jo, det kan man absolut få, enligt våra resurser hjälper vi alla kunder så mycket vi kan om vi har tid, säger Joni Rintaniemi.

Kan man få hjälp även om det skulle ta en halvtimme att plocka varorna i kundvagnen?

- Det kan man absolut få, det funkar enligt våra resurser.

- Jag ger tio plus åt butiken i Larsmo, säger Anni Vanhanen.

Prisma i Jakobstad

Anni Vanhanen har tidigare besökt Prisma i Jakobstad utan assistent men i slutet av september blev det stopp. Personalen vid informationsdisken meddelade henne att det kommit order uppifrån att hon måste ha en assistent med sig när hon gör uppköp. Det här beskedet upprepades när Anni besökte Prisma på nytt den 3 november.

- De sade att de har fått order av Prismachefen att de inte kan hjälpa, jag måste ha en assistent med mig.

- Det har egentligen gått bra i butikerna förutom i Prisma i Karleby, där har man inte alls velat ställa upp, plötsligt kom det order uppifrån också i Prisma i Jakobstad att man inte har resurser, säger taxichauffören Håkan Henriksson i Jakobstad som ofta kör kunder till olika butiker och ser hur systemet fungerar.

Harri Riikola är butikschef på Prisma i Jakobstad och vill inte vidkännas att han direkt gett order till personalen att det är den synskadades assistent som skall hjälpa till med inköpen, inte personalen.

Enligt Anni Vanhanen är det det svar hon fått vid informationsdisken på Prisma i Jakobstad.

- Nog finns vi här för kunderna, det hör till vardagen att visa och hjälpa men om det är bråttom kan det bli lite sämre, säger Harri Riikola.

När skall man handla på Prisma i Jakobstad som synskadad om man vill ha hjälp av personalen med inköpen?

- I början av veckan och på förmiddagen, då är det lugnare men det finns ingen speciell personal som går runt och gör inköp med kunden.

K-butik i Rovaniemi har anmälts

Anni Vanhanens upplevelse är inte unik. Ett liknande fall i Rovaniemi anmäldes i somras till diskriminerings- och jämställdhetsnämnden. Det är Matti Hokkanen som fört sina erfarenheter från en K-butik i Rovaniemi till nämnden för prövning.

Matti Hokkanen är blind från födseln liksom Anni Vanhanen. Matti försöker klara sig så långt det bara är möjligt på egen hand i samhället, han vill leva ett så självständigt liv som möjligt.

- Jag anser att det hör till grundkundservicen i en butik att vid behov assistera handikappade i alla situationer och under alla öppethållningstider, säger Matti Hokkanen.

- Man kan inte leva i den fantasin i butiken att man måste anställa skild personal för ändamålet.

Matti Hokkanen hoppas att nämnden ger sitt svar före årsskiftet.

En person omkom i en brand på Kyrkvärdsvägen i Jakobstad natten till måndag. De övriga lägenheterna i radhuset evakuerades.

I radhuset finns fyra lägenheter och invånarna i hela radhusets övriga tre lägenheter evakuerades. Brandkåren lyckades begränsa brandens spridning och grannlägenheterna fick bara rök- och vattenskador.

Lägenheten där branden startade blev däremot totalförstörd. Lägenhetens invånare hade tagit sig ut ur huset, men kvinnan hade återvänt in i bostaden för att hämta hunden. Både hunden och kvinnan omkom i branden.

Radhuslägenheten brann ner fullständigt. Radhuslägenheten brann ner fullständigt i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,Lägenhetsbrand,radhusbrand,Österbotten

-Jag var uppe klockan ett på natten och gatan var full med brandbilar, det var blått ljus överallt, säger grannen Mats Nyman.

Det är än så länge oklart vad som orsakade branden. Polisen utreder frågan.

Vart Kronoby ska vända sig i landskapsreformen klarnar på måndag kväll. Omröstningen kan bli en riktig rysare.

För andra gången ska kommunfullmäktige åter ta ställning till om Kronoby ska stanna kvar i Österbotten eller byta landskap för att trygga vårdsamarbetet med Karleby.

I februari röstade man senast om ett eventuellt landskapsbyte. Rösterna föll 16 för landskapet Österbotten, tio för Mellersta Österbotten och en fullmäktigeledamot lade ner sin röst.

Största delen av SFP:s ledamöter stöder Österbotten-alternativet, förutom två ledamöter från Nedervetil.

Sjukvården knäckfråga

I mars ordnade gruppen Pro Kronoby ett allmänt möte i Nedervetil. Mötet handlade om vården och Kronobys framtid. Omkring 300 personer samlades och debatten gick het och frågorna var många. De tvärsäkra svaren desto färre, trots att man i nästan tre timmar diskuterades frågan om hur sjukvårdssamarbetet med Karleby kommer att påverkas av landskapsreformen.

I juni utsågs en arbetsgrupp som hade till uppgift att utforma en Kronobymodell för social- och hälsovårdsreformen. Utgångspunkten var att hålla Kronoby kvar i landskapet Österbotten men ordna social- och hälsovården via landskapet Mellersta Österbotten. Gruppen avlade sin slutrapport för en dryg vecka sedan, men utan några definitiva slutsatser. Olika experters utlåtanden ställs mot varandra.

- Det finns inga entydiga svar. Det är upp till var och en av fullmäktigeledamöterna att ta ställning till landskapsfrågan, säger kommundirektör Malin Brännkärr.

Nytt möte hölls på söndagen

På söndagkväll höll Pro Kronoby åter ett möte i Nedervetil för att ventilera vårdfrågan.

Carl-Johan Enroth (SFP) från Nedervetil sa inför mötet att Kronobygruppens rapport inte bringat mycket klarhet.

- Vi blev inte så mycket klokare, det finns en massa frågetecken.

Enroth säger att man skulle behöva mera information, men Kronoby fick inte heller anstånd med att rösta om landskapsfrågan.

Hans egen åsikt är klar.

- Det är ju helt klart. Om vi vill ha vården som den är idag så måste vi byta landskap. Inte hurrar jag över det, men MÖCS är vårt sjukhus, säger Enroth.

Hur tror du då att det går i måndagens omröstning?

- Det kan nog bli jämnt. Efter den förra omröstningen var det många som sa att de ändrar sig om det visar sig att vårdsamarbetet med Karleby är hotat. Så vi byter säkert landskap om det ser ut så, säger Carl-Johan Enroth.

Partipolitik

Carl-Johan Enroth sticker inte under stol med att han i den här frågan är besviken på sitt eget parti, SFP.

- Detta är ju ren och skär partipolitik. Och fullmäktige har nog diskuterat den här frågan oförsvarligt lite. Det ordnas aftonskolor om allt möjligt men inte om det här, som är den största frågan sedan Kronoby kommun bildades som vi känner den idag.

Enroth säger även att frågan ingalunda är slutgiltigt avgjord i och med måndagskvällens omröstning.

- Jag accepterar naturligtvis resultatet av omröstningen ikväll, men det är två år kvar tills januari 2019 och vi kommer nog att kämpa vidare. Jag har fått så oerhört mycket positiv respons från folk i kommunen, inte minst från dem som jobbar inom vården, att jag är övertygad om att jag har majoriteten med mig.

100 anställda på österbottniska Asentaja Group byter arbetsgivare. Köpare är Bravida som är marknadsledande i Norden.

Asentaja Group grundades i Jakobstad genom sammanslagning av flera mindre företag. Företaget är en ledande helhetsleverantör inom el, värme och sanitet samt ventilation och omsätter 13 miljoner euro.

De allra flesta av företagets 100 anställda finns i Jakobstad och Vasa, men företaget har anställda också i Karleby, Seinäjoki och Torneå.

- Allt fortsätter som förr men nu har vi fått en stark och kompetent ägare, säger Asentaja Groups koncernchef Jonas Björkskog. Säljare är några ledande befattningshavare i Asentaja Group.

Snart rikstäckande

För Bravida är köpet ett led i att erövra marknadsandelar i Finland. Det började 2015 genom köpet av Peko Group och Halmesvaara som omsätter 80 miljoner euro. Det gav fotfäste i södra och mellersta Finland.

Med förvärvet av Asentaja Group börjar Bravida bli rikstäckande i Finland.

- Österbotten är en marknad med god tillväxt och regionens svenska anknytning underlättar etableringen, säger Marcus Karsten, divisionschef på Bravida Finland.

Bravida har 9 000 anställda och finns på 140 orter i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Företaget är den ledande totalleverantören av installations- och servicetjänster i Norden.

Författaren och Vasabon Olof Granholm avled i lördags, den 5 november. Granholm blev 92 år gammal.

Olof Granholm debuterade som 47-åring med den självbiografiska romanen ”Bässpojken”.

Totalt skrev han närmare 20 böcker.

Granholm var en arbetarnas röst med ett djupt samhällssocialt engagemang. Granholm var även känd som pacifist och drömde om världsfred.

Granholm fick under sitt författarskap bland annat ta emot Statens litteraturpris och Albert Bonniers pris.

År 1986 testamenterade Olof Granholm och hans fru Siri all sin egendom till stiftelsen Olof och Siri Granholms stiftelse för den svenskösterbottniska litteraturen. I år delar stiftelsen ut sammanlagt 45 200 euro. I summan ingår Choraeuspriset på 10 000 euro.

Vasabladet var först med nyheten om Granholms bortgång.

Kommunikationsverket har förelagt Posten med vite för att få Posten att snabbare åtgärda problemen i femdagarsutdelningen.

Vitets storlek är 100 000 euro.

Enligt Kommunikationsverket har Posten gång på gång brutit mot postlagen, enligt vilken posten är skyldig att dela ut brev som ingår i de samhällsomfattande tjänsterna fem dagar i veckan.

Under perioden juni-september uppfylldes det kravet inte i ungefär vart hundrade fall, visar Kommunikationsverkets utredning.

Posten har inte förbättrat utdelningen trots två tidigare beslut från Kommunikationsverket, som därför beslöt att förlägga posten med vite.

Det finns många likheter mellan Tommi Nyvall och Martina Backfält. De är båda från Österbotten, de fick sina bilintressen från sina pappor och båda två har en fin banracingsäsong bakom sig.

Frågar man gemene man på gatan om de hört talas om Legends Car eller FTCC så är det troligtvis många som skakar på huvudet. Legends Car och FTCC, eller Finnish Touring Cars Cup, är två olika banracingklasser som har körts i Finland i år. Tommi Nyvall från Munsala tävlar i Legendsserien och Martina Backfält från Nedervetil tävlar i FTCC. Skillnaderna mellan klasserna är klara för en banracingintresserad, men utan en bild på bilarna framför dig kan det vara svårt att upptäcka skillnaderna för en ovan.

I Legendsserien kör förarna med bilar som är inspirerade av 1930-talets Amerika.

- Bilarna vi kör är förminskade, de är i skala 5/8. Det som sticker ut mest är väl att motorerna är motorcykelmotorer, men trots det går bilen ungefär 190 kilometer i timmen, säger Tommi.

Tommi Nyvall med sin Legendsbil Tommi Nyvall med sin Legends Car bil Bild: Tommi Nyvall Legends car racing,tommi nyvall

Legends Car har funnits en längre tid i Finland, men FTCC som Martina tävlar i är nytt för i år. Fastän det var nytt för i år deltog ändå 16 bilar. Bilarna de kör med i FTCC liknar ganska långt en originalbil, menar Martina.

- Bilarna skiljer sig inte så mycket från de bilar man kör med på vägarna. Vi plockar ut allt extra från bilarna förstås, det som blir kvar är ett specialsäte och en ratt. Allt annat är extra vikt och den vikten kan vara avgörande i en tävling, säger Martina.

Martina Backfält med sin bil Martina Backfält med bilen hon tävlar med Bild: Martina Backfält ftcc,martina backfält

Går i sina pappors fotspår

Martinas bilintresse började i ung ålder. Hennes far har alltid varit intresserad av bilar och intresset smittade av sig på Martina. Vid åtta års ålder körde hon sin första bil på en åker utanför hemmet i Nedervetil.

- För att kunna se ut genom fönstret lade pappa två kuddar under min rumpa när jag körde. Sen var det också lite problem med att gasa, växla och bromsa, men jag körde så gott det gick, säger Martina.

Martinas bilintresse började i ung ålder Martina Backfälts intresse började tidigt Bild: Martina Backfält ftcc,martina backfält

Efter det bara växte Martinas bilintresse. Hon kommer bra ihåg vad som fick henne att fastna för just banracing.

- Jag började när jag var åtta år gammal. Då körde jag mest på en bana på en åker. Som 15-åring deltog jag i en byakamp i Nedervetil som kördes på is och det var då tävlingsinstinkten kom fram. Efter det testade jag att köra på asfalt och då var jag fast. Sommaren efter det hade jag en egen racingbil, säger Martina.

Att man anammar sina föräldrars intressen är vanligt, speciellt om det är frågan om motorsport. Precis som för Martina så var även Tommis pappa en bilentusiast.

- Pappa har tävlat mycket tidigare. Han har ungefär 30 års erfarenhet av både rallycross och banracing på 1970- och 80-talet. Dessutom har han hållit på med varmansrally efter det, säger Tommi.

Tommi Nyvalls pappa Leif Nyvall tävlade också som ung Tommi Nyvalls pappa med sin bil Bild: Tommi Nyvall banracing,leif nyvall

Fina säsonger bakom sig

År 2016 är Tommis andra år i Legendsserien. Förra året fick han FM-brons i Semiproklassen. Förutom FM-bronset har Tommi även ett VM-brons i bagaget. Enligt Tommi var Fru Fortuna inblandad i VM-bronset.

- Det var en intressant tävling. På det sista varvet låg jag fjärde. Jag kom inte åt att köra om den som ligger tredje och var inställd på en fjärdeplats. Men i sista kurvan i hela tävlingen snuddar den som ligger tredje i en madrass och spinner runt på banan. Då var det bara att köra i mål och fira bronspengen, säger Tommi.

I år gick det riktigt bra för Tommi i Legendsserien. I Proserien slutade han på en andraplats och sammanlagt slutade han fjärde. Inför nästa år siktar dock Munsalabon högt.

- Nästa år ska jag satsa mera än jag gjort i år. Träna hårdare och få bättre resultat. Jag siktar på topp tre i VM och att bli bäst i Finland, säger Tommi.

Tommi Nyvall tävlar Bild: Tommi Nyvall Legends car racing,tommi nyvall

För Martinas del var det riktigt nära en tredjeplats i FTCC. Efter att den sista deltävlingen var avklarad slutade hon fjärde, något som Martina tänker bättra på nästa år.

- Det är ännu lite oklart om FTCC-serien kommer att fortsätta. Om den fortsätter kommer jag givetvis att fortsätta köra och jag siktar på en topp tre-placering, säger Martina.

Konditionen viktig under tävling

Många kanske tror att rallyförare och banracingförare tränar genom att köra så mycket som möjligt, men enligt Martina och Tommi handlar det om mycket mera än så.

- Du ska vara koncentrerad i 15-20 minuter i sträck. Man måste hålla fokus, ta varje kurva och inbromsning perfekt. För att vara i så bra form som möjligt måste du ha bra kondition, säger Tommi.

- Jag är ofta på gymmet och springer ofta för att orka köra. Har jag tränat för lite märks det också. Det är så tungt att sitta bakom ratten när man spänner sig i varje kurva. Efter varje tävling är jag helt genomblöt av svett, säger Martina.

För att kunna se ut genom fönstret lade pappa två kuddar under min rumpa när jag körde.― Martina Backfält

Mansdominerad sport

FTCC är en klass för båda könen och i år tävlade två flickor och 14 pojkar.

- Nu som då har folk kommenterat att jag är tjej och håller på med banracing. När folk kommenterar är det bara att stå på sig. Vissa kanske även tror att det är enklare att köra som flicka, men så är det inte. Pojkarna vill inte släppa förbi en tjej på banan och lägger i en extra växel när man närmar sig. Pojkarna kan bli lite sura när de förlorar mot en tjej, säger Martina.

När Martina fått en nedlåtande kommentar så bryr hon sig i slutändan inte så mycket.

- Det går in genom ena örat och ut genom andra. När folk kommenterar blir jag extra taggad.

Framtiden för Tommi finns i samma bil i samma serie. Martinas hoppas i sin tur att FTCC-serien ordnas nästa år, annars kommer Martina helt enkelt att köra i en annan serie.

Här kan du följa med Tommis och Martinas äventyr.

Jakobstadspolitikern Leo Valkama är död.

Valkama avled i fredags. Han blev 80 år gammal.

Valkama var till yrket lärare, men blev tidigt känd som en av stadens starkaste vänsterprofiler.

Inför kommunalvalet 2004 var han med och grundade det politiskt obundna Pro Jakobstad. Partikamraten Markku Ojala minns honom med värme.

- Leo var en av de bästa lärare jag någonsin har haft och en verklig förebild inom politiken. Han var vänster innerst inne ända till slutet och svek aldrig arbetarna, säger Ojala.

Valkama lämnade kommunalpolitiken efter 2008. Närmast sörjande är hustrun Hilkka och tre vuxna barn.

För att hedra Leo Valkama flaggar staden Jakobstad under måndagen på halv stång.

I Vasa är det val till ungdomsfullmäktige på tisdag och onsdag.

Unga i åldern 13-20 har rösträtt i valet till ungdomsfullmäktige.

22 ledamöter ska väljas till ungdomsfullmäktige, vars syfte är att föra fram ungas röst i beslutsfattandet. Det här sker genom att en representant från ungdomsfullmäktige har närvaro- och yttranderätt vid nämndernas möten. Ungdomsfullmäktige tar också ställning till aktuella ärenden.

Nomineringen till valet gick bra och kandidaternas antal uppgår till 60. Det här är första gången som ungdomsfullmäktige utses genom val, tidigare har skolorna och läroanstalterna själva utsett sina representanter till ungdomsfullmäktige.

Rösta i valet till ungdomsfullmäktige kan man göra vid alla högstadie-, gymnasier och yrkesskolor i Vasa, eller vid ungdomsgården Kultsa. Ska man rösta gäller det att ha identitetsbevis med sig.

Ungdomsfullmäktiges avgående ordförande Johannes Borg intervjuas i God morgon Österbotten i Yle Vega Österbotten på tisdag klockan 7.15.

Cirka ett 40-tal vårdanställda demonstrerade i dag i Jakobstad mot beslutet att lägga ner kirurgiska avdelningen på Malmska sjukhuset. Patienterna drabbas och politikerna borde tänka om sade demonstranterna.

Demonstrationståget startade från Malmska sjukhuset, gick genom staden och slutade vid Rådhuset. Så många blev det inte som protesterade, kanske ett 40-tal varav de flesta vårdanställda.

Inte första avdelningen som stängs

Men ilskan gick inte att ta fel på. Man ansåg det helt fel av politikerna att lägga ner den kirurgi som kräver dygnet runt vård. Tidigare har flera avdelningar stängts, BB för bara ett par år sedan, och nu är det kirurgins tur.

- Vart ska patienterna föras, frågar sig Nina Tonberg där hon gick i sällskap med Vivan Frilund och Rosita Kock.

Svaret är givet, mest sannolikt till centralsjukhusen i Karleby och Vasa. Något ingen av dem gillar. Det handlar om cirka 600 patienter per år som inte mera ges kirurgisk vård i Jakobstad.

- Det är en stor sorg för oss anställda och speciellt för patienterna som är de stora förlorarna, säger Rosita Kock.

Nina Tonberg, Rosita Kock och Vivan Frlund Bild: YLE/Patrik Enlund demonstration,Jakobstad,Österbotten

"Förhastat beslut"

Vårdarna i demonstrationståget var överens om att det inte kan finnas någon ekonomi i att patienterna körs för vård på andra orter. Bara en ambulanstransport till Vasa kostar 1 000 euro, sade Frilund. Och lång väg får de anhöriga när de vill hälsa på.

- Att de stora protesoperationerna skulle försvinna var vi medvetna om, men att en hel avdelning läggs ner kom som en chock, säger Tonberg.

- Det var ett felaktigt beslut, förhastat och utan att man tänkt på konsekvenserna.

Det var i september beslutat fattades i social- och hälsovårdsnämnden att lägga ner kirurgin och bara dagskirurgin blir kvar. Beslutet motiverades av bland annat den kommande jourreformen och av ekonomiska skäl.

Beräkningar visar att Mamska sjukhuset kan spara upp till 1,6 miljoner euro genom att dra in kirurgin. Av de 60 anställda som berörs uppskattas hälften så småningom gå i pension och resten omplaceras. Ingen sägs upp.

Fullmäktige i Kronoby tar i detta nu inte ställning till vilket landskap man ska tillhöra efter social- och hälsovårdsreformen. I dagsläget hör man till Österbotten.

På måndagkväll samlades fullmäktige i Kronoby för att åter en gång rösta om landskapstillhörighet. Knäckfrågan var liksom som tidigare vården.

Kommunen vill även efter social- och hälsovårdsreformen 2019 få sin vård i samarbete med Karleby över landskapsgränsen.

Men det blev ingen stor dramatik och det blir inget byte av landskap, åtminstone inte ännu. Fullmäktige vill invänta mer information om förvaltningsreformen och lagstiftningen om valfrihet i vården är inte heller klar.

Större osäkerhet

När Kronoby i början av året röstade för att även i fortsättningen tillhöra landskapet Österbotten föll rösterna 16 för landskapet Österbotten, tio för Mellersta Österbotten och en fullmäktigeledamot lade ner sin röst.

Största delen av SFP:s ledamöter stödde då Österbottenalternativet, förutom två ledamöter från Nedervetil. Men nu var fullmäktige och även SFP-gruppen ännu mera splittrad och osäker.

"Tjänstemännen säger emot varandra"

Seppo Filppula (SFP) sa att Kronoby inte fått några garantier för att man kan ordna vård över landskapsgränsen. Tjänstemännen säger emot varandra.

- Då måste man rösta så att man med säkerhet tryggar vården för invånarna, sade Filppula.

Ville lämna Österbotten

Sixten Dalvik (SFP) föreslog inför omröstningen att Kronoby skulle svara nej på frågan om man vill fortsätta att tillhöra Österbotten.

Dalvik fick understöd av Centerns Tapani Myllymäki och Elisabeth Hagström (SFP).

- Vi ska ta ställning i dag för att bättre kunna påverka vår vård. Vi kommer att få en bättre representation i Karleby, sade Hagström.

Hitta en gemensam linje

Stefan Högnabba (SFP) sa att mycket kommer att förändras genom social- och hälsovårdsreformen och stora pengar ska inbesparas. Vårde kommer att förändras men mycket är ännu oklart. Högnabba föreslog därför att man inte i detta skede ska ta ställning i landskapsfrågan och understöddes av Susanne Hongell.

Göran Strandvall (KD) önskade att kommunen inte skulle delas upp i två läger, utan man borde hitta en gemensam linje och ännu inte ta ställning i frågan.

Ahlbäck: Österbotten öppnar för privata aktörer

Att inte ta ställning nu skulle vara en signal till staten om att Kronoby vill vara kvar i Österbotten, sa Peter Albäck (C).

- Och om vi blir kvar i Österbotten kommer all vård i Kronoby att konkurrensutsättas. Då öppnas dörrarna för privata aktörer som inte tar språket i beaktande, säger Albäck som också uttryckte en oro för vårdpersonalens framtid.

- Efter reformen kommer vården ändå att ändras. Detta är för oklart, jag vill inte ta ställning i dag, replikerade Högnabba.

Två röstningsomgångar

Stefan Högnabbas förslag om att inte i detta skede ta ställning till att byta landskap ställdes mot Dalviks förslag att lämna Österbotten.

Dalviks förslag förlorade med rösterna 15-11.

I den andra röstningsomgången ställdes Högnabbas förslag om att inte ta ställning i landskapsfrågan mot styrelsens förslag om att stanna kvar i Österbotten.

Högnabbas förslag vann med rösterna 19-7 och Kronoby kommer i detta skede inte tar ställning till landskapstillhörighet efter vårdreformen.

- Det här blir en fråga för den nya fullmäktigegruppen efter valet i vår, säger Stefan Högnabba.

Eniga om skattehöjning

Fullmäktige var dock eniga om att inkomstskattesatsen ska höjas med en halv procentenhet till 21,25 procent. Kommundirektör Malin Brännkärr sade att en höjning är oundviklig.

- Trots en höjning landar det budgetförslag vi nu just jobbar med på minus på en miljon euro, säger Brännkärr.

Den nya förvaltningsstadgan remitterades till styrelsen och nämnderna. Framför allt var flera ledamöter missnöjda med förslaget om att miljönämnden och tekniskanämnden skulle slås ihop.

Nikko Boxall flyttar till Kuopio och KuPS. Mittfältaren har undertecknat ett kontrakt av modellen 1+1 år.

Nyzeeländaren kom till Vasa och VPS sommaren 2015. Förra säsongen fick han mycket speltid av tränaren Petri Vuorinen och noterades för ett mål på sina 28 matcher.

Nu väljer 24-åringen att flytta till ligakonkurrenten KuPS.

– Nikko är en väldigt mångsidig spelare som kan spela både i backlinjen och på mittfältet, säger lagets nya tränare Jani Honkavaara på klubbens webbplats.

– Han är snabb, vinner bollar åt det egna laget och kan slå fina passningar. Vi är oerhört glada att han valde oss.

På sitt twitterkonto riktar Boxall ett tack till sin tidigare klubb VPS.

Thank you, Vasa @VPS1924 pic.twitter.com/zn0W5Y9hjy

— Nikko Boxall (@BoxallN) November 7, 2016

– Trots att tiden i Vasa innehållit bättre och sämre stunder, så blickar jag gärna tillbaka på min tid i staden. Jag är glad att jag kunnat hjälpa VPS att hållas kvar i ligan och varit delaktig i att det nästa år spelas Europacupmatcher i Vasa, skriver Nikko Boxall.

Tony Widjeskog valdes till ny bildningschef i Kronoby. Fullmäktiges beslut gick emot styrelsens, som var att välja Johan Nygård till ny bildningschef.

Kommunfullmäktige i Kronoby valde på måndag ny bildningschef. Fullmäktige gick inte på rekryteringsgruppens och kommunstyrelsens linje att välja Johan Nygård.

Flera styrelseledamöter var missnöjda med att endast Johan Nygård kallats för att träffa kommunstyrelsen.

I den slutna omröstningen fick Tony Widjeskog fick 14 röster och Johan Nygård 12.

I styrelsen fick Nygård 5 röster mot Widjeskogs 4.

Widjeskog efterträder Leif Jakobsson som går i pension vid årsskiftet.

Nykarleby siktar på plusresultat för 2017. Men samtidigt tynger stora investeringar stadens ekonomi.

Stadsstyrelsen behandlade hela budgeten under måndagen. Resultatet av överläggningarna är att man siktar på ett plusresultat på kring 20 000 euro i driftsbudgeten år 2017.

Resultatet för pågående år kommer dock att landa på ett minus.

Det som ändrar nästa år är att lönekostnaderna och kostnaderna för social- och hälsovården förväntas gå ner. Det här gäller såväl primärvården som specialsjukvården.

Det berättar stadsstyrelsens ordförande Maria Palm (SFP).

Redan under pågående år ser man att sjukvården har kostat mindre än beräknat. I klartext har Nykarlebyborna i år använt sig av vårdtjänsterna i mindre utsträckning och det hoppas man att ska fortsätta.

2018 svänger så resultatet till ett minus på kring 250 000 för att sen bli till plus igen 2019, kring 320 000.

- Det är främst indikationerna för statsandelarna som orsakar svängningen, säger Maria Palm.

Stora men nödvändiga investeringar

Det stora bekymret i budgeten och ekonomiplanen är de stora investeringarna och den kraftigt ökande upplåningen.

Till det hör renoveringen av hälsovårdscentralen och byggandet av den så kallade Residensskolan, som ska ersätta mögeldrabbade Normens skola.

Styrelsen konstaterar att investeringarna nästan uteslutande utgörs av ofrånkomliga saneringar och mindre tillbyggnader i fastigheter som betjänar stadens absoluta kärnfunktioner.

Man ser att läget lättar från år 2020 och framåt.

Finansieringen för Vasas biogasbussar tas från Kommunfinans Abp, beslöt stadsstyrelsen i Vasa. Totalt handlar det om tolv biogasbussar som ska trafikera Vasas gator från och med nästa år.

Först var tanken att Vasa stad skulle köpa bussarna. Men på fullmäktigemötet den 10 oktober föreslog stadsstyrelsens ordförande Seppo Rapo (Saml) att man i stället skulle gå in för en finansiering enligt leasing-modell.

Enligt Rapo betyder det här att ansvaret för att bussarna är i skick mer tydligt ligger på den som man leasar bussarna av än på staden.

- Dessutom är det här ett förmånligare sätt att bekosta bussarna, säger Rapo.

Under stadsstyrelsen möte på måndag beslöt man att finansieringen ska tas från Kommunfinans. De andra budgivarna var OP Företagsbanken och Nordea Finans.

Enligt Rapo ska den första bussen tas i trafik under det här året. Resten kommer i början av nästa år.

I dag, tisdag, hålls remissdebatt i riksdagen angående regeringens jourreform. Vi kommer att fortsätta bomba dem med våra argument, säger riksdagsledamot Joakim Strand (SFP).

Vasa centralsjukhus är inte bland de tolv sjukhus som tilldelas omfattande jour och det faktumet kommer att synas i debatten i riksdagen.

- Det finns ingen logik i att lämna Vasa centralsjukhus utanför, säger Joakim Strand.

Förståelse över partigränserna

Strand säger att man kommer att "fortsätta bomba" regeringen med de redan välkända argumenten.

- Språkliga, medicinska, avståndsmässiga och näringslivspolitiska, räknar Strand upp.

Strand säger att det finns en ganska stor förståelse för Vasaregionens argument bland övriga riksdagsledamöter. Det handlar om mer än språket.

- Det finns missnöje också inom Centern. Det skakar på sina håll och det är ju till vår fördel.

Strand nämner som exempel centerpartistiska ledamöter från områden i Finland som också blir utan omfattande jour.

Företagen nonchaleras

Men det är kanske främst de näringslivspolitiska argumenten som biter bäst.

- När man pratar med ministrar, ledamöter och tjänstemän märker man att det finns flera som precis som jag har svårt att förstå hur man kan skära ner i ett så ekonomiskt viktigt område, säger Strand.

Vad gäller jourreformens konsekvenser för företagen är Strand bestört över att regeringen tycks nonchalera just den biten.

- Det finns en endaste mening i lagförslaget som handlar om konsekvenser för företagen. Där konstaterar man att förslaget inte påverkar företagen. Det är ju katastrofalt. Klart att det påverkar.

Kommer debatten att ha någon inverkan eller kommer det hela att avgöras i grundlagsutskottet?

- Utskottet kommer att ha en väldigt viktig roll. Men nog skulle det ju vara elegant av regeringen att backa, konstaterar Strand.

Inomhusluften i gamla Energiverket är dålig i Jakobstad och fastigheten måste saneras innan den kan i bruk i bruk på nytt för till exempel kontorsbruk.

Företaget Idea Structura i Karleby har undersökt fastigheten och enligt en muntlig rapport krävs saneringsåtgärder av alla utrymmen där människor skall vistas.

Skriftlig rapport väntas inom kort

Energiverket i Jakobstad är den första byggnad i Jakobstad som byggdes i jugendstil och den härstammar från år 1900 och byggdes till 1905.

Huset blev tomt efter att staden sålde verksamheten och elnätet till Herrfors Ab för ett par år sedan.

Tf chefen för tekniska verket i Jakobstad, Rune Hagström har beställt en rapport av företaget Idea Structura i Karleby för att klarlägga omfattningen av problemen i fastigheten.

Rune Hagström. Staden Jakobstads fastighetschef Rune Hagström vid brandstationen Bild: YLE/ Kjell Vikman brandstation,fastighetschef,jakobstad,rune hagström,österbotten

Det finns problem med inneluften och det har också bekräftats av undersökningen.

- Vi har inte ännu fått den skriftliga rapporten men det muntliga beskedet från Idea Structura är att fastigheten måste saneras innan den kan tas i bruk som kontor, säger Rune Hagström som väntar den skriftliga rapporten vilken dag som helst.

- Jag har inte gjort några överslagskalkyler över kostnaderna, jag vill inte gissa nånting heller.

Tre klassrum har tagits ur bruk i Korsholms högstadium på grund av problem med inomhusluften. Reparation blir aktuellt först i sommar.

Musiksalen, ett laboratorium och ett mindre undervisningsutrymme kommer att hållas stängda hela läsåret. Inomhusluften har blivit dålig på grund av att fukt tränger igenom utifrån.

- Det är ingen plötslig skada som har uppstått, säger Erik Rönnqvist, tf fastighetschef vid Korsholms kommun.

Reaktioner hos lärare och elever

Elever och lärare har redan en längre tid reagerat på att någonting inte är som det ska med inomhusluften i de här utrymmena.

En undersökning gjordes tidigare i höst och för några veckor sedan fick man ta del av preliminära resultat.

Slutrapporten väntas bli klar i dagarna.

- Utrymmena har inte använts efter höstlovet, säger rektor Inger Damlin vid Korsholms högstadium.

Under återstoden av det här läsåret får eleverna i Korsholms högstadium sin undervisning i musik i gymnasiet, på andra sidan vägen.

Reparationerna ska genomföras under sommaren.

- Vi har fått löfte om att det ska vara klart 1.8.2017, säger Inger Damlin.