Norrby och Småbönders skolor i Kronoby fortsätter att ta emot nya elever nästa höst. Bildningsdirektören backade angående Småbönders skola.

Bildningschef Leif Jakobsson föreslog i sin beredning inför bildningsnämndens möte på onsdag att Norrby och Småbönders skolor inte skulle ta emot några nya elever nästa höst.

Vid mötet drog bildningschefen tillbaka förslaget gällande Småbönders skola. En oenig bildningsnämnd röstade ner förslaget om elevstopp i Norrby med rösterna 5-3.

- Vi tog redan förra året beslut om att inte dra in några skolor. Därför förvånade förslaget mig, ja det gjorde mig rent av upprörd, säger bildningsnämndens ordförande Jan-Erik Hästö (SFP).

Att flytta ettorna från Norrby till Centralskolan skulle ha sparat en lärartjänst, eller 48 000 euro.

- Vi fortsätter som tidigare och hoppas att vi hittar pengar för den här tjänsten, säger Hästö.

Att inte ta emot ettor i Småbönders skulle inte ha gett kommunen några inbesparingar.

Enligt beslutet som togs i vintras kommer man inte att göra förändringar i skolnätet denna mandatperiod. Det blir den nya bildningsnämndens och fullmäktiges uppgift att besluta om efter valet.

Sparar i Medborgarinstitutet

Medborgarinstitutet ska skära ned sin verksamhet med totalt 13 procent under de två inkommande åren. Det innebär färre kurser och högre kursavgifter.

- Tyvärr är det så att pengarna inte räcker till och det är inte bara ett problem i Kronoby utan nationellt, säger Hästö.

Man ska också upphandla skolskjutsar på nytt och målet är att skära ner kostnaderna med 10 procent.

Hanken Fortbildning i Vasa inledde på torsdagen en utbildning för invandrare med högskolebakgrund. De ska bland annat få lära sig ledarskap och hur finländska företag styrs.

Kursen "Middle Management and Business Administration for Immigrants" är fyra månader lång och riktar sig till invandrare med högskolebakgrund som är arbetssökande eller hotas av arbetslöshet. Utbildningen har lockat fler sökande än antalet platser. De 16 studerande som börjar på kursen har valts ut bland 34 sökande.

- Nivån bland kursdeltagarna är hög, säger André Österholm, direktör på Hanken fortbildning i Vasa.

I kursprogrammet ingår studier i modernt ledarskap och god förvaltningssed i finska företag och organisationer. Via utbildningen hoppas man kunna höja deltagarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

- Jag har en högskoleexamen i ekonomi från tidigare. I den här kursen ser jag fram emot ledarskapsutbildningen, säger Girija Poredi från indien, hon har bott sex år i Finland.

Yvonne Högholm, Andre Österholm, Girija poredi, Barbora Hrobarova och Soltani Solmaz vid Hanken i Vasa Yvonne Högholm, Andre Österholm, Girija poredi, Barbora Hrobarova och Soltani Solmaz vid Hanken i Vasa Bild: Yle/Filip Stén andré österholm,fortbildning,hanken,hanken i vasa,yvonne högholm

Kursdeltagarna har mellan två och tolv år bakom sig i Finland, gemensamt för dem alla är att de är immigranter. Många av dem har också studerat tidigare i Finland.

- Jag har en examen i matematik från mitt hemland, och en examen i internationell handel från Vasa yrkeshögskola, säger Soltani Solmaz från Iran.

Kursdeltagarna har alltså rätt olika bakgrund, vad gäller hur länge de varit i Finland.

- Vi hoppas ju att deltagarna ska kunna tillföra olika dimensioner tilld en här kursen. De verkar vara rätt pratglada så jag tror det kommer att gå bra, säger kurskoordinator Yvonne Högholm.

Kursen ordnas i samarbete med TE-byrån och finansieras av NTM-centralen.

Vid 16-tiden på onsdagen inträffade en kollision mellan en personbil och en cyklist i korsningen av Sjukhemsgatan och Institutsgatan i Vasa.

Cyklisten skadades lindrigt i kollisionen. Polisen utreder orsaken till kollisionen.

På onsdagen stals en svart Ford Ranger pickup i Vasa på förmiddagen. Om fordonet ses i trafiken kan man ta kontakt med nödcentralen på nummer 112, i andra fall på e-postadressen rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi

En personbil krockade med en moped i korsningen intill Brandkårshuset i Jakobstad. Mopedisten fördes till sjukhus.

En 16-årig mopedist som körde längs Strengbergsgatan i riktning mot Ebba Brahe esplanaden krockade med en personbil strax efter klockan 8 på torsdagmorgonen.

Chauffören i personbilen uppmärksammade inte mopedisten som kom från höger.

Mopedisten körde in i bilen och flög in i bilens vindruta.

Polisen dirigerade trafiken medan 16-åringen fick vård på olycksplatsen.

Mopedisten fördes sedan med ambulans till sjukhus.

Personbilsföraren misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten.

Åtal har väckts mot en manlig lärare i Nykarleby för misstänkta sexualbrott samt tjänstebrott.

Brottsrubriceringarna gäller sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt utnyttjande, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt utnyttjande och tjänstebrott.

Läraren är misstänkt för att ha utnyttjat två elever sexuellt under tiden 15.8.2009 - 21.5.2014.

Stämningsansökan har inlämnats till Österbottens tingsrätt på torsdagen och är hemlig åtminstone tills huvudförhandlingen påbörjas.

I ärendet har åklagaren även gjort beslut om åtalseftergift beträffande missbruk av tjänsteställning samt olaga förföljelse. Till denna del har det inte funnits tillräckliga bevis.

Mannen arbetar inte som lärare för tillfället.

Pixnekliniken i Malax har antagligen räddat liv, men nu ska den läggas ner. Maria Hagberg som växte upp med en missbrukande förälder skulle inte vara den hon är i dag utan klinikens hjälp.

- På Pixnekliniken har jag fått vara exakt den jag är utan att dölja något. Jag blev sedd exakt för den jag var och folk förstod att jag betedde mig på ett visst sätt eftersom jag hade problem hemma. Alla andra där hade också liknande problem så jag var inte tvungen att dölja någonting, säger Maria Hagberg.

För fyra och ett halvt år sedan blev Marias mamma äntligen fri från sitt beroende av alkohol och för ett år sedan kunde hon också lämna medicinerna, men åren fram till tillfrisknandet har varit jobbiga.

Man har en ganska bra bild av missbruket fast man är liten.

Maria delar in missbruket i fyra mörka perioder: Den första var när hennes föräldrar skilde sig och då var hon var sju år gammal, den andra när hon gick i femman, den tredje i högstadiet och den sista så sent som förra våren.

- Mamma drack också mellan de här perioderna men då var det på en hanterbar nivå. Under de här svårare perioderna så gick jag de flesta kvällar och lade mig, och var rädd att hon inte skulle leva nästa morgon, berättar Maria.

Mamman var i så dåligt skick att Maria ständigt fruktade för hennes liv.

- Man har en ganska bra bild av missbruket fast man är liten, man vet att nu är det allvar, säger hon.

Ville visa att hon dög till något

Missbruket gjorde att Maria fick dåligt självförtroende. Mamman jobbade som lärare och var därför någon som invånarna i hemkommunen kände till. Maria gick ofta omkring och trodde att alla visste allt om vad som pågick där hemma.

- Det gjorde att jag på något sätt alltid var tvungen att visa att jag kunde och att jag dög till något. Jag ville visa att jag inte var som min situation där hemma. Jag var inte min mammas problem.

Maria blev också vuxen väldigt snabbt. Hon och hennes syster bodde både hos sin mamma och pappa, och en kväll när pappan skulle hämta henne eftersom mamman hade en dålig dag, så vägrade Maria lämna huset.

- Jag var tvungen att vara där för att se till att inget hände med mamma. Då var jag kanske sju år gammal.

Pixnekliniken var oerhört viktig under uppväxten

Nu har det beslutats att Pixnekliniken ska läggas ner, och många som arbetar med vård av missbrukare är oroliga över hur vården för svenskspråkiga kommer att se ut i framtiden. Men det är inte bara missbrukare som drabbas – också anhöriga far illa utan rätt sorts hjälp.

2005 startade Pixne upp verksamhet för barn till missbrukare, och Maria Hagberg och hennes syster deltog i det första lägret som ordnades. Sedan dess har verksamheten utvecklats och nu deltar mellan 15 till 20 barn och unga i lägren.

Utan Pixnekliniken skulle Maria inte vara den hon är i dag. Den var väldigt viktig för henne när hon var barn, och fastän mamman nu är fri från missbruk är kliniken fortfarande en stor trygghet.

- Fastän det är länge sedan min mamma blev nykter så försvinner inte ärren så där bara. Jag har ett stort bagage att gå igenom, och nog dyker det allt som oftast upp något jag behöver bearbeta. Jag undrar också vart barnen som är där nu ska vända sig? Det vill jag gärna veta.

Missbruk borde få mer synlighet

Vad är då klinikens problem? Varför kan den inte få mer ekonomiskt understöd när så många anser att den behövs? Maria tror att missbruket behöver mer synlighet, eftersom det just nu är en väldigt hemlig sjukdom.

- Det syns bara i hemmet och många gånger vet inte ens släktingarna om att det finns missbruk i familjen. Den som missbrukar vill också dölja det, säger hon.

Många gånger vet inte ens släktingarna om att det finns missbruk i familjen.

Maria tycker att Pixnekliniken borde synas mer i kommunerna så att fler skulle vara medvetna om att den här möjligheten finns och att det inte bara är den öppna vården som gäller.

- För många räcker inte ens den öppna vården. Jag har själv gått till psykolog när jag var yngre, men en timme i veckan räcker inte. Jag fick sitta där och prata en stund och hann knappt börja innan det var slut, och sedan skulle jag tillbaka hem, till samma problematik.

Svårt att förstå otryggheten

Det är svårt att sätta sig in i livet som anhörig till en missbrukare, speciellt när det kommer till barn. Maria säger att den där stora otryggheten man känner kan vara svår för andra att förstå.

- Att ens förälder blir orsaken till otryggheten är kanske svårt att relatera till. För andra är föräldern tryggheten, men för oss är det inte så. En annan sak är osäkerheten, att aldrig veta hur nästa dag ska bli och att alltid undra och leva en dag i taget.

Den 12 oktober ska Kårkullas fullmäktige ta det slutgiltiga beslutet angående nedläggningen. Beslutar man då att lägga ner kliniken så stänger den vid årsskiftet.

Idag avslutades behandlingen av fallet med de diskriminerade vårdarna i Vasa hovrätt. Enligt advokat Christian Näsman har det hela i stort sett följt samma mönster som i tingsrätten, med en noterbar skillnad.

Österbottens tingsrätt dömde Vasa sjukvårdsdistrikt till att betala ersättning för ogrundade uppsägningar, diskriminering samt uteblivna ersättningar och löner under graviditeten.

Sjukvårdsdistriktet dömdes också till att betala rättegångskostnaderna. Distriktet är skyldigt att betala totalt drygt 150 000 euro.

Enligt Österbottens tingsrätt fick sjukskötarna inte förlängda eller fortsatta avtal när det blev känt att de var gravida

Kvinnorna hade vid tillfället tidsbundna anställningar. Österbottens tingsrätt dömer att det var ogrundat att göra tidsbundna avtal eftersom behovet av arbetskraft var kontinuerligt.

Två olika frågor

Det är alltså frågan om två olika juridiska frågor. Den första frågan är om arbetsgivaren haft rätt att använda sig av tidsbundna avtal.

- Om så inte är fallet har mina klienter blivit olagligt uppsagda, säger advokat Christian Näsman, som representerar två av de tre vårdare som drog distriktet inför rätta.

Tingsrätten gick alltså på den linjen.

Den andra frågan är om vårdarna blivit diskriminerade på grund av sin graviditet. Också det anser tingsrätten att är fallet.

Christian Näsman. Advokat Christian Näsman. Bild: Yle/Joni Kyheröinen advokat christian näsman,christian näsman,Vasa hovrätt

Samma vittnen

Under torsdagens behandling i hovrätten hördes tre vittnen. Huvudförtroendemannen Kim Berg, en vårdare som numera arbetar på annat håll och en som fortsättningsvis jobbar på Vasa centralsjukhus.

Alla tre vittnade också i tingsrätten.

Vårdaren som nu arbeterar inom den privata sektorn vittnade om att hon känner till fall där distriktet har låtit bli att förlänga avtal på grund av graviditet.

Hon berättade också att hennes förman började bete sig annorlunda gentemot henne efter hennes vittnesmål i tingsrätten. Följden var den att hon började bli av med vissa arbetsuppgifter.

Det hela slutade med att vårdaren sade upp sig.

Advokat Teppo Laine, som representerar sjukvårdsdistriktet, konstaterade att det här inte hör till det som nu behandlas i rätten och fick stöd av hovrättens ordförande.

Samma praxis pågått i över tio år

Huvudförtroendeman Kim Berg säger att det redan kring 2003 och 2004 var ett tiotal personer som kontaktade honom för att deras avtal inte förlängdes när det blev klart att de är gravida.

Berg och de drabbade höll möten med överskötaren och enligt Bergs tolkning var arbetsgivarens linje den att om en person inte längre kan utföra sitt jobb så förlängs inte arbetsavtalet.

- Det tolkar jag som att man inte får fortsätta för att man är gravid, säger Berg.

Situationen ska ha varit den samma med de tre vårdare som 2011 och 2012 inte fick sina avtal förnyade.

Christian Näsman läste upp protokollet från ett möte som tycks styrka Bergs tolkning.

Tingsrätten konstaterade att den egentliga orsaken till att vårdarna inte fått sina avtal förlängda har varit deras graviditet.

Rädda arbetstagare

Advokat Kirsi Hägglund, som representerar den tredje vårdaren, frågade Berg varför det bara är de här tre fallen som är i rätten, om det nu är många som haft samma problem?

På det svarade Berg att personer med tidsbundna avtal inte vill hamna i strid med arbetsgivaren av rädsla för att inte få fortsätta.

Sjukvårdsdistriktet: Motiverat med tidsbundna avtal

Enligt sjukvårdsdistriktet har det varit befogat med tidsbundna avtal, trots att de följt på varandra utan avbrott.

- Vartenda tidsbundet avtal har gått att motivera, säger Teppo Laine.

Under torsdagens behandling läste Laine upp personer som ska ha fått fortsatt avtal trots att de varit gravida.

Teppo Laine. Advokat Teppo Laine. Bild: Yle/Joni Kyheröinen advokat teppo laine,teppo laine,Vasa hovrätt

Press på färre tidsbundna avtal

Vad gäller diskrimineringen säger Laine så här:

- Man måste bedöma från fall till fall om det finns behov av att förnya eller förlänga ett tidsbundet avtal. Det har funnits en press på att minska på antalet tidsbundna avtal.

Samtidigt berättar vårdare och vittnen att det ska ha varit allmän policy att man välkomnas tillbaka till ett tidsbundet avtal efter sin moderskapsledighet.

Behövde fler män

Christian Näsman säger att behandlingen i hovrätten långt har följt samma mönster som i tingsrätten. Med en väsentlig skillnad.

- I onsdags sa distriktets överskötare att manliga närvårdare anställts eftersom man behövde män. Till skillnad från den som var gravid och inte fick fortsätta. Det här låter väldigt diskriminerande i mina öron, säger Näsman.

Det spelade er i händerna?

- Det stämmer, det var absolut inte till vår nackdel.

Domen faller inom 30 dagar.

"I Etiopien är det sällan man bjuder gäster på enbart kaffe". Wulita Bezabeh står med fötterna i tre kulturer: etiopisk, tysk och finlandssvensk.

- Första gången vi var bjudna hem till en familj kvällstid här i Jakobstad, så väntade vi oss att bli bjudna på middag. Vi hade inte ätit före men blev bara bjudna på kaffe och något sött, säger Wulita Bezabeh. Så småningom kom vi underfund med att folk här äter ordentligt redan klockan fem.

Svårt läsa mellan raderna

Wulita Bezabeh kom redan som ung stipendiat till Östtyskland. Hon studerade till diplomingenjör inom livsmedelsteknologi och hon var i Tyskland när muren föll. I Tyskland gift hon sig med en etiopisk man och fick två söner.

Efter åren i Tyskland förblev tyskan hemspråk för familjen, och när hon funderar på kulturkrockar så jämför Wulita Bezabeh tre olika kulturer, etiopisk, tysk och finländsk.

- Människor här är diplomatiska och det är jag inte så bra på, säger Wulita Bezabeh. Ibland har jag svårt att förstå vad folk verkligen menar. I Tyskland kan man vara arg och ropa om något inte passar och då vet jag vad de tycker. Här i Finland måste jag försöka läsa mellan raderna, och då kan det bli missförstånd när man kommer från en annan kultur.

- Annars är vi ganska reserverade i Etiopien, i motsatt till människor från andra afrikanska länder, så där har det inte blivit någon kulturkrock.

En sak som Wulita Bezabeh uppskattar och tagit till sig i umgänget i Finland är vanan att gå ut och gå när man träffas. Så gör man inte i Etiopien, utan där träffas man hemma istället.

Allt är möjligt

När man talar med Wulita Bezabeh känns det som att det inte behöver vara något hinder att komma till ett nytt land, till en ny kultur, och få ett nytt språk. Wulita Bezabeh har drivit ett eget livsmedelsföretag med produkter med etiopiska smaker. Nu är hon diakonissa i Pingstkyrkan - och hon hade knappt lärt sig svenska när hon fick jobb som hälsoinspektör i Jakobstad.

- Nu när jag ser bakåt så ser jag att allt har varit möjligt, men det har inte känts så där och då. Men Wulita Bezabeh har haft en gudstro att förlita sig på, och vart hon än kommit har hon fått äkta vänner som gett henne stöd.

Vägen till Jakobstad

Det var Wulita Bezabehs dåvarande make som fick ögonen på Jakobstad. Han hittade ett arbete i Jakobstad via internet, och for hit på en rekognoseringsresa. Han tyckte om allting och ville flytta dit.

- Jag hade aldrig bott i en stad med färre invånare än 500 000, så när vi kom till Jakobstad trodde jag att det skulle kännas trångt och alla skulle veta allt om alla. Men jag har inte upplevt det så. Jämfört med alla andra europeiska städer jag bott i har jag känt mig mest hemma här. Jag glömmer bort att jag är utlänning, säger Wulita Bezabeh med ett skratt.

- Jag känner mig som en del av samhället här, på alla sätt. Och Jaros Juniorer spelade en stor roll medan mina två söner växte upp. Det var mera så att fotbollen utgjorde heltid, medan skolan var fritid för dem. Hos sönerna har kopplingen till etiopisk kultur utvecklats av sig själv.

- Även om jag inte betonat det, så har mina söner en etiopisk identitet och min yngre son tillbringade på eget initiativ fyra månader i Etiopen när han gick i gymnasiet.

Har blivit europeisk

Wulita Bezabehs har daglig kontakt med sina släktingar i Etiopien, bland annat via Skype, Wiber och internet.

- Jag har flera meddelanden från Etiopien i telefonen just nu. Jag har satt telefonen på tyst så att den inte ska störa, ler hon.

Wulita Bezabeh försöker resa till Etiopien vart annat år och har nyligen tillbringat en längre tid där. Men hon säger att hon på något sätt varit alltför länge här för att utan problem kunna flytta tillbaka, om det en dag blir aktuellt. Hennes syskon tycker att hon har blivit europeisk.

Vilket språk är då starkast hos Wulita Bezabeh efter många år både i Tyskland och Finland? Hon talar flera olika språk dagligen och i tankarna blandar hon språken.

- Men jag ber på svenska, säger hon leende.

DNA och Finda går inte vidare till rätten i fråga om Elisa-Anvia-affären. Det bekräftar Findas VD Jarmo Leino.

- Efter moget övervägande kom vi till det resultatet även om det skulle finnas chans att vi får rätt. Vi ville inte binda upp våra resurser i en process som kan ta flera år och som kan bli dyr, sade Leino.

Leino säger att många delägare har vänt sig till bolaget då de tyckt att de blev orättvist behandlade i affären och att aktierna såldes för billigt.

Finda är största ägare i mobiloperatören DNA.

Efter att Anvia och Elisa nådde sin överenskommelse som gick ut på att Anvias telekom- och IT-verksamheter överförs till Elisa kom det in flera konkurrerande bud. Orsaken var att Elisas bud uppfattades som lågt.

Förutom Finda och DNA bjöd även Sonera på Anvia. Inga av de konkurrerande buden behandlades, eftersom de alla kom in efter att kallelsen till Anvias extra bolagsstämma gick ut.

På bolagsstämman godkändes Elisas bud, vilket var väntat eftersom Elisa vid tidpunkten var största ägare i Anvia.

Miljöministeriet riskerar inte bara fiskerinäringen utan också hela fiskstammar då man ignorerar skarvproblemet. Det anser Österbottens fiskarförbund i ett ställningstagande.

Miljöministeriet måste ta sitt ansvar i skarvfrågan, säger fiskarförbundet. Skarvstammen hotar hela det kustnära fisket och om åtgärder inte vidtas kan skarven enligt fiskarbörbundet komma att söka sig upp längs åar och också gå åt fiskstammen i insjöar.

Skarven är fridlyst året runt. Fågeldirektivet ger ändå möjlighet tilll reglerande åtgärder, så som skyddsjakt eller äggprickning.

- Vi pratar inte om att utrota skarven, utan om att få ner populationen till en hanterbar nivå, säger Marina Nyqvist, projektchef vid Österbottens fiskarförbund.

Ett förbud mot båsladugårdar oroar mjölkbönderna. Utvecklingen går mot lösdriftsladugårdar, men majoriteten av mjölkgårdarna är ännu båsladugårdar.

Det är i beredningen av den nya djurskyddslagen som ett eventuellt förbud mot båsladugårdar dykt upp.

- Enligt regeringsprogrammet ska man inte införa lagstiftning som höjer produktionskostnaderna för jordbrukarna. Tidigare har staten gett investeringsstöd för båsladugårdar, nu vill man förbjuda dem, säger Mikael Åsvik, ordförande för ÖSP:s mjölkutskott.

De flesta mjölkgårdar i Finland är båsladugårdar. Utvecklingen går mot lösdriftsladugårdar. Ekonomin för mjölkbönderna är ändå väldigt kärv nu och därför uppfattas ett förslag om förbud av båsladugårdar som ytterligare en sten på bördan.

ÖSP önskar att beredningen av djurskyddslagen justeras och att den blir tydligare.

- Det ska vara tydliga formuerlingar och inga tolkningsmöjligheter, säger Mikael Åsvik.

Strålbehandling och kardiologi är två områden där Vasa centralsjukhus kan erbjuda mer vård än centralsjukhuset i Seinäjoki. Inom båda områden skickas patienter från Seinäjoki till Vasa.

- Kardiologin är mycket utvecklad i Vasa. Om vi misstänker hjärtinfarkt skickar vi patienten akut till Vasa, säger chefsöverläkare Hannu Puolijoki på Seinäjoki centralsjukhus.

Vasa centralsjukhus har en lång historia av cancervård och strålbehandling. På Seinäjoki centralsjukhus ges i dag ingen strålbehandling.

SHQS-certifikat

Vasa sjukvårdsdistrikts förvaltningsdirektör Olle Gull berättar att Vasa centralsjukhus också har ett SHQS-certifikat. Certifikatet förnyades i våras.

- SHQS är ett kvalitetscertifikat som är utfärdat av utomstående auditerare. Det kräver ganska mycket jobb för att få det, säger Gull.

Förlossningsavdelningen på Vasa centralsjukhus har fått WHO:s och Unicefs Baby friendly certifikat för att man jobbar med att hjälpa alla mammor att amma sina nyfödda barn.

Centralsjukhuset i Seinäjoki har inget motsvarande certifikat. Deras laboratorium har enligt Puolijoki ett certifikat och han tror att förlossningsavdelningen har Baby friendly certifikatet.

Sjukhusen ganska lika

I övrigt är Gull och Puolijoki överens om att sjukhusen liknar varandra ganska mycket.

- Vårt sjukhus i Seinäjoki är lite större, säger Puolijoki.

- Vi har i stort sätt samma repertoar och samma sätt att fungera, säger Gull.

Vill man besöka Nelin-Cronströms konsthem i Vasa så börjar det vara hög tid att passa på.

Konsthemmet finns i en lägenhet vid Strandgatan och var en testamentsdonation till staden av Nils-Gustav Cronström.

Som en del av ett åtgärdspaket för att styra upp ekonomin beslöt museinämnden i Vasa för ett år sen att konsthemmet ska stängas.

Stängningen genomförs i vinter. Före det ska samlingen dokumenteras grundligt, säger museichef Selma Green.

Konstverken överförs sedan till Österbottens museums samlingar.

Vad som händer med lägenheten efter stängningen finns det ännu inga konkreta planer för, säger ekonomidirektör Jan Finne på Vasa stad.

En försäljning är ändå ett troligt alternativ.

På sträckan mellan Seinäjoki och Vasa sätts nya avgångar in både på morgonen och kvällen. VR bekräftar också att det blir fler stopp i Bennäs, på morgonen och på eftermiddagen eller kvällen. Enligt VR har man lyssnat på passagerarnas kritik. De exakta tidtabellerna kommer inom några veckor och träder i kraft den 11 december.

Enligt VR ökar man trafiken på rutter där resandet ökar. Efter att VR ändrade sin prissättning i februari så vanliga vuxenbiljetter blev billigare har antalet resor mellan Vasa och Helsingfors ökat med en fjärdedel.

Totalt har VR:s trafik ökat med åtta procent efter biljettreformen i februari.

VR och kommunikationsministeriet har kommit överens om hur fjärrtrafiken i hela landet ska utökas. VR har monopol på persontrafiken men måste i gengäld sköta tågtrafik också på sträckor som är olönsamma, den så kallade allmänna trafikplikten. Den här trafiken får inbringa förluster på högst 20 miljoner euro årligen för VR.

Överenskommelsen innebär att antalet tågavgångar i fjärrtrafiken i hela landet ökar. Bland annat sätts avgångar från Tammerfors till Björneborg och Riihimäki in.

SJK kommer inte att få tillbaka de tre poäng som man gick miste om i april då man använde sex spelare som saknade spelrätt. Det här uppger bland annat Pohjolan Sanomat.

SJK mötte PS Kemi i den första omgången i fotbollsligan och vann matchen på bortaplan med 2–0. Senare framkom det att sex av lagets spelare saknade spelrätt och resultatet ändrades då till seger för PS Kemi med 3–0.

SJK valde att överklaga Bollförbundets beslut till rättsskyddsnämnden men enligt Pohjolan Sanomat har den inte gått igenom. Det betyder att laget inte får tillbaka de tre poängen.

SJK:s sportchef Janne Kotamäki bekräftar också det här för Ilta-Sanomat.

– Jo, vi har fått ett sådant beslut, säger han till tidningen.

Ett spelpass kostar 45 euro per spelare.

Sju spelare saknade också spelrätt i en match i den Finska cupen men där fick laget fortsätta och gick sedan hela vägen och vann guld.

SJK har haft en stark höst och med fyra omgångar kvar att spela ligger laget på fjärde plats. Laget har fyra poäng upp till ledande HJK.

SJK möter PS Kemi igen på bortaplan på lördag.

Alla misstänkta personer i muthärvan inom Vasa stad har inte lämnat in sin redogörelse till polisen. Men redan nu uppskattas redogörelserna uppgå till kring hundra sidor.

Sex tjänstemän på tekniska verket är misstänkta för att ha tagit emot mutor. Fem personer inom samma koncern i byggbranschen misstänks för grovt givande av muta.

Kriminalkommissarie Olli-Pekka Punkari på Österbottens polisinrättning säger på fredag förmiddag till Yle Österbotten att alla misstänkta inte ännu lämnat in sina förklaringar.

Klockan 16 fattas det fortfarande någon enstaka redogörelse.

- Men jag har redan över hundra sidor här. Och man behöver ju inte lämna in någon redogörelse om man inte vill, säger Punkari.

Flytande gräns

Tidsfristen gick ut klockan 16.15 i dag, fredag. Eller det beror lite på hur man ser på saken.

- Det finns på det sättet ingen tidsfrist för när man inte tar en ny redogörelse i beaktande. Man får till exempel komma med en redogörelse i rätten om man så vill, säger Punkari.

- Men för processen är det förstås bra om allt har meddelats så tidigt som möjligt. Så att man inte behöver börja utreda något i sista stund.

Hundra sidor

Punkari har alltså redan kring hundra sidor med förklaringar på sitt bord.

- Det kommer givetvis att ta en stund att läsa igenom allt och jämföra dem sinsemellan.

När polisen gått igenom redogörelserna tar man beslut om fortsättningen. Om inget nytt behöver göras i förundersökningen går ärendet till åtalsprövning.

Exakt vad det rör sig om för summor kommenterar inte Punkari.

- Men de som misstänks ha tagit mutor misstänks inte för grovt tagande av muta. Det ger ju en liten fingervisning

Det finns stora skillnader i hur mycket resurser olika kommuner avsätter på förebyggande drogarbete för unga. Det man nu borde komma ifrån är en brandsläckningsattityd till drogarbetet bland unga säger Joonas Turtonen som är verksamhetsledare för Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.

- Det blossar upp en diskussion och så tänker man att Joonas Turtonen från Nykterhetsförbundet kan komma och i 45 minuter tala om det här och så är det fixat. Så är det inte. Vi behöver en långsiktighet och vi behöver det kollektiva tänket där alla är med på det, säger Turtonen.

Han poängterar att föräldrastödet är avgörande och det samma gäller skolans roll i det här sammanhanget.

Joonas Turtonen Verksamhetsledare Joonas Turtonen från Nykterhetsförbundet Bild: Yle/Malin Hulkki joonas,joonas turtonen,turtonen,vasa,österbotten

Förebyggandet en del av vardagen

Vasa stad har ett drogförebyggande program. Drogförebyggande arbete görs dels inom undervisningen och också inom elevvården.

Birgitta Höglund som är skoldirektör i Vasa ser det förebyggande arbetet långt som ett samarbete mellan många olika instanser. Hon är inne på samma linje med Turtonen och säger att det förebyggande arbetet ska vara en del av vardagen.

- Man ska samarbeta med hälsovårdssidan och samarbetet med föräldrarna är oerhört viktigt. Vi har sagt åt personalen att de ska vara observanta, men då måste de också ha kunskapen, säger Höglund.

Inställningen till cannabis bland unga håller på att bli liberalare och ungefär 20 procent av ungdomarna testar i något skede droger. Joonas Turtonen ser att det finns risk för ett accelererande problem.

Birgitta Höglund Birgitta Höglund, skoldirektör i Vasa Bild: YLE/Sara Bergström birgitta,birgitta höglund,skoldirektör,vasa,österbotten

Modelltänk

Turtonen skulle gärna se ett modelltänk när det gäller det förebyggande arbetet så att en enskild skola eller kommun inte själv behöver fundera på vad och hur man ska ta upp olika saker. Det hela skulle helt enkelt vara satt i system.

- Det kunde finnas lite av en schablon. Till exempel under årskurs fem och sex är det de vissa saker som tas upp och i högstadiet är det andra saker. Så att alla elever under sin skoltid får en jämn dusch. Inte räddar det alla men utgången är betydligt bättre än om det inte ges, säger Turtonen.

- Jag vill också lyfta fram föräldrasamarbetet. Det finns många enkla saker som man kan ta upp på föräldramöten som hemkomsttider, kamrater, fickpengar, telefontrafik och sociala medier. Om man som förälder deltar i sitt barns vardag så hjälper det barnen och också skolan, säger Höglund.

Efter en kall och regnig sommar vill Tropiclandia vända trenden. Man överväger nu att samarbeta med Swingeling i Smedsby eller nyöppnade Zip Adventure Park i Vasklot.

- Vädret påverkar våra resultat och vi kan inte påverka vädret. Så det är vad det är. Men vi vet att upplevelsen med bad och avslappning fungerar, säger parkchef Tuomas Luukkonen.

Men för att få en bättre säsong nästa sommar måste man komma på något nytt. Eller blåsa liv i gammalt och fungerande koncept.

- Vi saknar evenemangspaketen som vi kunde erbjuda så länge Wasalandia fanns. Så nu måste vi fundera om vi kunde samarbeta med till exempel Swingeling eller Zip Adventure Park, säger Luukkonen.

Umeås nya badhus påverkar inte Tropiclandia

I augusti öppnade det nya badhuset Navet i Umeå. Det här kan komma att påverka Tropiclandias turistinkomster i någon mån. Men något stort bortfall på grund av badhuset tror inte Luukkonen att det blir.

- Jag är medveten om det här och ska besöka och analysera platsen. Men Vasa och Umeå är olika platser och Vasa med omgivning har mycket att erbjuda.

Tropiclandia har hållit stängt de senaste sex veckorna för reparationer, kakelarbete och en hel del målning för att fräscha upp interiören och fasaden. På lördag öppnar Tropiclandia dörrarna igen.

Tropiclandias mest framgångsrika evenemang är babysim och simskolorna. Det fortsätter man med i vanlig ordning efter öppningen.

Polisen söker efter försvunna 12-åringen Ghazal Al Rajab. Hon såg senast tisdagen den 27 september klockan 13.50 i Oravais.

Al Rajab är 163 cm lång och har långt mörkt hår med ljusare toppar och bruna ögon. Vid försvinnandet var hon klädd i mörka kläder.

Polisen ber att eventuella observationer meddelas till Österbottens polisinrättning på telefonnummer 050-381 9810 eller per e-post till: rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi

Tre österbottniska riksdagsledamöter vill att staten beviljar sex miljoner extra till akutvården och en räddningshelikopter i Österbotten.

SFP:s riksdagsledamöter Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund och Joakim Strand vill att staten beviljar tilläggsmedel för en räddningshelikopter i Österbotten.

- Justitieombudsmannen har konstaterat att fördelningen av räddningshelikoptrar i Finland är orättvis och bör åtgärdas. Speciellt utsatt är Österbotten. För att garantera en jämlik tillgång till akutvård i landet måste tilläggsmedel ges för en räddningshelikopter i Österbotten, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

I och med att regeringen planerar skära i antalet jourande sjukhus blir akutvården allt mer viktig. Därför lämnade riksdagsledamöterna idag in en budgetmotion där man äskar om sex miljoner euro i tilläggsfinansiering för att trygga akutvården.

- Utöver fulljoursstatus för Vasa centralsjukhus måste akutvården i Österbotten tryggas. Vi måste kunna lita på att vi får vård den dagen vi behöver den, säger Henriksson.