Larsmo IF:s stavhoppstalang Alina Strömberg har nått en milstolpe i karriären. 16-åringen överskred för första gången fyra meter i junior-FM i Helsingfors.
Förra helgen gjorde hon tre misslyckade försök på 405 i senior-FM – i dag klarade hon samma höjd i junior-FM.
Alina Strömberg sa i Tammerfors att hon väntar sig nå över fyra meter för första gången i Helsingfors, och infriade förväntningarna.
Strömberg klarade för 400 i det första försöket och fortsatte med att också överskrida 405 i sitt första hopp. 410 blev för högt den här gången.
Trea genom tiderna
Av finländarna har endast Wilma Murto (440) och Elina Lampela (432) kommit över fyra meter inomhus i samma ålder. Till exempel nådde Minna Nikkanen som bäst 396.
Alina Strömberg har i vinter förbättrat sitt inomhusrekord med 22 centimeter. Utomhus lyder det personliga rekordet från förra sommaren 390.
Strömberg tog guldet i 17-årsklassen med klar marginal före ett år yngre Saga Andersson från Esbo IF (361). Bronset gick till Elina Peltola på samma höjd (351) som fyran Sofie Westerlund från IF Drott.
Se fullständiga resultat från stavtävlingen här. Alla resultat från dagens tävlingar i junior-FM hittas här.
En stund såg det ut som om en norsk utbrytarduo kunde hålla ända till slut i den svenska skidklassikern Vasaloppet.
Norrmännen Christoffer Callesen och Kjetil Hagtvedt Dammen ledde med över två minuter i Oxbergs mellantid drygt två tredjedelar in i loppet. Först stumnade dock Dammen, och utan draghjälpen fick också Callesen ge sig så småningom.
Men norsk seger blev det trots det. Ett trettiotal var samlade när tätgruppen närmade sig Mora och en masspurt fick fälla avgörandet.
Vassast på slutrakan var John Kristian Dahl, som besegrade tvåan Stian Hoelgaard med en sekunds marginal. Norge lade beslag på de fyra första positionerna, medan Vasaloppsdebutanten Dario Cologna kom femma.
John Kristian Dahl korsar mållinjen som etta.John Kristian Dahl, Vasaloppet 2016.Bild: All Over Press
– Jag var så sliten, så sliten, men det var tydligen de andra också. Det är sånt här man drömmer om, att klara det igen, säger Dahl till SVT.
För ex-världscupsprintern Dahl var segern i Vasaloppet karriärens andra efter debutvinsten 2014. Här kan ni se de sista metrarna.
Lindvall bästa finländare
Bästa finländare var Christoffer Lindvall. IF Minkens Vasaloppsdebut åkte in på en mycket fin 65:e plats, 6.30 bakom segrande Dahl.
Av finländarna rymdes också Antti Lampinen (71), Esa Mursu (96) och Eero Jäppinen (97) in bland de 100 främsta. Vasaloppsveteranen Mats Jakobsson var 103:a och Matias Nylund från Kimitoön 111:e.
Både Christoffer Lindvall (t.v.) och Oskar Sjölund rymdes in bland de 130 bästa i debutloppet.Christoffer Lindvall och Oskar Sjölund.Bild: Yle/Sofi Nordmyr
Besviken damtvåa
Britta Johansson Nordgren ledde damklassen nästan hela loppet igenom – men på slutet passerade den Tjeckienfödda österrikiskan Katerina Smutna svenskan.
Efteråt var Johansson Nordgren besviken eftersom damerna inte fick egna spår på slutet. Istället blockerade herråkare vägen och störde slutuppgörelsen.
– Det är tråkigt att det avgörs som det gör. De har sagt att vi ska ha egna spår och då tänkte jag att det bästa var att ligga bakom Smutna, men med facit i hand var det det sämsta jag kunde göra, säger Johansson Nordgren till SVT.
Heli Heiskanen var bästa blåvita deltagare i damklassen på en nionde plats totalt, dryga 24 minuter bakom ettan Smutna.
Resultat, Vasaloppet
1. John Kristian Dahl NOR 4.08.00
2. Stian Hoelgaard NOR +1
3. Anders Mölmen Höst NOR +2
4. Öyvind Moen Fjeld +2
5. Dario Cologna SUI +2
6. Markus Ottosson SWE +2
7. Jerry Arhlin SWE +3
8. Johan Kjölstad NOR +3
9. Stanislav Rezac CZE +3
10. Oskar Kardin SWE +3
---------------------------- 65. Christoffer Lindvall FIN +6.30
71. Antti Lampinen FIN +7.57
96. Esa Mursu FIN +9.58
97. Eero Jäppinen FIN +9.59
103. Mats Jakobsson FIN +10.11
111. Matias Nylund FIN +10.46
123. Oskar Sjölund FIN +11.18
127. Pasi Vuori FIN +11.31
155. Niko Nättinen FIN +15.12
180. Mikko Harju FIN +15.52
186. Hans Mäenpää FIN +16.36
208. Johnny Sjölind FIN +18.36
217. Viktor Mäenpää FIN +19.16
230. Jan Uggeldal FIN +19.43
266. Miika Ruokonen FIN +23.28
268. Robin Eriksson FIN +23.41
Resultat, damer:
1. Katerina Smutna AUT 4.17.56
2. Britta Johansson Nordgren SWE +2
3. Lina Korsgren SWE +7
4. Seraina Boner SUI +2.24
5. Astrid Öyre Slind NOR +2.54
6. Sara Lindborg SWE +6.02
7. Emilia Lindstedt SWE +7.02
8. Masako Ishida JPN +15.28 9. Heli Heiskanen FIN +24.28
10. Kristina Roberto SWE +26.44
Nykarlebylaget Blue Fox hade inga problem med att avfärda SB Vaasa i två raka matcher i kvartsfinalserien i innebandyns division 1. Nu laddar laget för semifinal och målsättningen är att gå hela vägen.
Det var upplagt för ordentlig kamp då det stod klart att Blue Fox och SB Vaasa skulle mötas i kvartsfinalerna i division 1. Blue Fox visade sig ändå vara starkare och knep en plats i semifinalerna efter två raka segrar.
– Det var väldigt skönt att vinna två matcher. Vi belastade vissa spelare ganska mycket så rent fysiskt kunde det ha varit tungt att spela en tredje match. Nu får vi en extra vilodag inför semifinalerna, säger lagkaptenen Johnny Ojala till Yle Sporten.
Jori Isomäki.Jori Isomäki tränare och spelare i Blue Fox.Bild: Yle/Antti Koivukangas
I grundserien vann lagen varsin match. Blue Fox var bättre på bortaplan i det första mötet medan SB Vaasa tog hand om segern då lagen möttes i Stjärnhallen i Nykarleby.
– SB Vaasa spelade likadant som i grundserien och det blev jag lite förvånad över. Det gjorde att vi kunde försvara oss ganska enkelt mot deras anfall, säger spelande tränaren Jori Isomäki.
"Vi är inte rädda"
Blue Fox kommer nu att möta antingen Steelers eller SB Welhot i semifinalerna. Vilket lag det blir klarnar på söndag kväll.
– Det är två väldigt anfallsstarka lag. Där får vi se om det är försvarsspelet eller anfallsspelet som vinner. Min filosofi är att man ska försvara sig till seger och vi får se om det räcker till mot de här två tuffa lagen, säger Isomäki.
Blue Fox inledde säsongen på ett lysande sätt och vann tio av sina tolv första matcher. Efter det kom en djup svacka med endast två poäng på tio matcher.
Den sviten bröts till slut i matchen mot Steelers i mitten av februari.
– Den vändningen är absolut något som vi har i bagaget. Vi spelade ändå bättre mot dem på hemmaplan i höst då vi förlorade.
– Vi är inte rädda för Steelers men jag tror att de vet om att vi besegrade dem på bortaplan, säger Johnny Ojala.
Borde vara fler matcher
I både kvarts- och semifinalerna är det först till två segrar som gäller medan det i finalserien är först till tre segrar. Det här är ett system som både Ojala och Isomäki tycker är lite fel.
– I slutspel ska det nog vara bäst av fem matcher men det kan också komma väldigt många matcher efter grundserien om man går hela vägen, säger Ojala.
– Ju fler matcher desto roligare så jag skulle nog redan nu spela bäst av fem, konstaterar Isomäki.
Vill ta laget till ligan
Slutspelet har bara börjat för Blue Fox och många matcher återstår, men i Johnny Ojalas bakhuvud finns ändå en stor målsättning. Han vill ta laget tillbaka till ligan.
– Vi går in för att vinna alla matcher. Det skulle vara en dröm att få vara med och föra Blue Fox till ligan. Det var min målsättning då jag lämnade ligan och SPV.
– Det är ändå en lång väg att gå och vi har inte vunnit något ännu. Vi får se hur långt det räcker denna vår, säger han.
IF Minkens Christoffer Lindvall gjorde på söndagen sitt första Vasalopp i karriären. Och det blev en bra debut då han som bästa finländare åkte i mål på 65:e plats.
Christoffer Lindvall fanns med bland de 80 bästa under hela det 90 kilometer långa loppet mellan Sälen och Mora och till slut korsade han mållinjen som 65:e man, 6.30 efter segraren John Kristian Dahl.
– Det var riktigt roligt. Första backen var tuffare än vad jag hade förväntat mig men sedan då vi kom upp på myrarna så gick det riktigt bra. Det känns nog bra att bli bästa finländare.
– Ett försiktigt mål var att sluta bland de 50 bästa men att vara bland de 100 bästa är bra och helt okej för att vara första gången, säger Lindvall till Yle Sporten.
Mer långlopp i framtiden
Lindvall säger att han hade bra med krafter under hela loppet och att det var bra förhållanden att tävla i.
– Spåren var skarpa och bra i täten. Alla vi från IF Minken körde utan fäste och jag hade bra skidor, säger han.
Nu är Vasaloppsdebuten avklarad för Lindvall och i framtiden kan det bli en större satsning på långlopp.
– Jag är väl egentligen sprinter men nog lockar det att fortsätta med långlopp. Jag lovar inte att det blir en heltidssatsning på det ännu men nog är det här roligast. Det är något helt annat än sprint och distanslopp, säger han.
Ett ihållande illamående, värkande leder och en känsla av förvirring. Bara att finnas till gjorde ont. - Den här branschen dödar, i varje fall skulle den ha kostat mig livet om jag fortsatt, säger manikyristen Tuula Papula.
Så beskriver 30-åriga Tuula Papula sitt liv under de senaste åren. Tuula Papula jobbade långa dagar i sin egen nagelstudio i Vasa, tills hon började må så dåligt att hon inte längre ens kunde hålla nagelfilen.
Tuula Papula sitter framför mig vid köksbordet och pratar, livligt som alltid. Men mycket har förändrats i hennes liv. Senast jag träffade Tuula arbetade hon med konstnaglar och ögonfransförlängningar i en byggnad intill hemmet, tio timmar varje vardag.
Efter att Papula hållit på så ett par år började hon må allt sämre. Värken i lederna blev värre och till slut blev hon sjukskriven.
- Alla leder var inflammerade och jag blev sjukskriven. Jag hade sådana smärtor att det var svår att gå. Jag kunde varken sova eller röra mig. Under sjukskrivningen började jag må bättre, men så snart jag återvände till jobbet kom symptomen tillbaka, säger Papula.
Till en början misstänkte läkarna att Papula insjuknat i reumatism. Smärtorna och inflammationen i lederna tydde på det. Så småningom genomgick hon allergitester på sjukhuset i Jakobstad. Testerna pågick i fem dagar och läkarna injicerade ämnen som Papula kommer i kontakt med i sitt arbete i hennes rygg. Allergitesterna fick henne genast att må dåligt.
Till slut fick Tuula Papula diagnosen fokal segmentell glomeruloskleros, FSGS, och som en följd av det njursvikt.
- Där tog mitt arbete med naglar och ögonfransar slut. Det kändes mycket ledsamt för det var mitt drömjobb. Jag stängde av min arbetstelefon och vågade inte meddela någon om min sjukdom.
- Arbetet i sig saknar jag inte eftersom det gjorde mig sjuk, men jag saknar att vara egenföretagare, säger Tuula.
Kortison och strikt diet
I dag fungerar Papulas njurar till 35 procent. Den nedsatta njurfunktionen behandlas med stora doser kortison. Och trots att Papula redan länge fått sin medicinering så är det först nu som den börjar verka.
Ännu fungerar inte kortisoner fullt ut men hon kunnat minska dosen en aning och det är en lättnad eftersom kortisonet ger många biverkningar.
Tuulas kropp samlar två till tre liter vätska varje dag och ju längre dagen lider desto mera blir mera ansträngs kroppen och andningen blir tung. Kortisonet gör också att hudens hårstrån växer snabbare och ansiktsdragen förändras. Man ser lite manligare ut säger Tuula. Sedan hon inledde sin medicinering har hon gått upp sju kilo i vikt och även om Tuula drabbats av ovanligt många biverkningar så är hon glad över att medicinen ändå fungerar.
För att hålla sjukdomen i schack följer Tuula en strikt diet. Den mat hon äter ska belasta njurarna så lite som möjligt.
- Jag äter bara osaltad och mjölk- och fettfri mat. Det går inte att tumma på. Om jag äter fel så stiger mitt blodtryck och det förstör mina njurar.
I framtiden kommer hon att behöva dialys och kanske också en njurtransplantation.
Orolig för andra i branschen
Tuula Papulas sjukdom är inte ärftlig och det är en lättnad för henne. Men vad är det då som gjort henne så sjuk? Tuula är själv övertygad om vad som förstört hennes njurar.
- Jag arbetade tiotimmars dagar i gele- och limångor med dålig ventilation. Det är lätt att föreställa sig hur mycket lim jag fått i mig under den tiden, säger Tuula.
Papulas läkare har konstaterat att orsaken till hennes sjukdom kan vara de kemikalier hon använde i sitt jobb. De här ämnena använder andra som jobbar med naglar och fransförlängningar fortfarande och Tuula är orolig för att de också förstör sin hälsa.
- Den här branschen är dödlig. Jag hade inte överlevt om jag fortsatt mitt jobb och jag känner till andra i samma bransch som har likadana symptom som jag hade. Inget säger naturligtvis att de kommer att få samma sjukdom som jag fick, men jag är orolig, säger Tuula.
Man vet aldrig vad som väntar
Tuula Papula har kunnat återvända till arbetslivet och arbetar halvtid på ett kontor i ett fastighetsbolag. Familjen och vännerna har funnits där för Tuula under hela hennes sjukdomstid och hon har också fått hjälp av en stödgrupp. I Facebook-gruppen för personer med njur- och leversjukdomar kämpar alla samma kamp och delar med sig av goda råd och erfarenheter.
- Den här sjukdomen är så ovanlig att det är svårt att hitta information om den. Förhoppningsvis kan jag hjälpa någon annan som insjuknar i samma sjukdom. För mig känns det viktigt att dela med mig av mina erfarenheter. Jag skriver om hur jag mår och lyfter fram både det positiva och negativa händelser, säger Tuula.
Tuula har fått mycket respons och ett par tusen människor läser hennes inlägg. Det betyder mycket för henne. Och det är också viktigt att hon kan njuta av livet trots att det färgas av sjukdomen.
- En man som insjuknade redan för 20 år sen sa till mig att jag ska minnas att njuta av livet. Man vet aldrig vad som händer i framtiden därför är det viktigt att leva livet också fast jag är sjuk, säger Tuula.
Men sjukdomen har förändrat Tuula Papulas liv radikalt.
- Jag orkar inte lika mycket som förr och numera tänker jag att om jag orkar göra en sak, då gör jag den redan i dag. I morgon kanske jag inte längre orkar, säger Tuula.
Karl-Gustav Björk från Karleby börjar kunna sträckan mellan Sälen och Mora ganska så bra. På söndagen genomförde han sitt 30:e lopp men har inga planer på att sluta.
Karl-Gustav Björk åkte sitt första Vasalopp 1984 och då han på söndagen åkte genom målporten i Mora efter drygt åtta och en halv timme i spåret kunde han pricka av lopp nummer 30.
– Det började med att det ordnades buss från Karleby och det var så enkelt att åka med. Jag hade inte tänkt delta 30 gånger, men åren bara gick. Då jag hade genomfört ett antal lopp så tänkte jag att nog borde jag klara 30, säger han till Yle Sporten.
Hur länge tänker du vara med?
– Om jag får vara frisk så vill jag vara med då Vasaloppet fyller 100 år. Det är om åtta år, säger 68-åringen.
Karl-Gustav startade den här gången i sjunde startled och som vanligt fick han vara med om trängseln vid den första backen.
– Starten gick bra, men då man kommer till backen tvingas man gå sakta i flera kilometer. 15 000 åkare startar på en gång och då blir det så här, säger han.
Vad skulle du ge för råd åt de som funderar på att delta?
– Det är bara att anmäla sig. Man klarar sig nog med mindre träning, men man mår mycket bättre om man tränat ordentligt på förhand, säger han.
Karl-Gustav säger att årets lopp var rätt så tungt och på flera ställen var spåren dåliga.
– Det kom nysnö och alla spår försvann. Det blev ganska så tungt och man fick se efter så man inte åkte omkull, säger han.
Degerfors var nära en förlust i svenska cupen. På stopptid kom kvittering – genom tidigare Jaromålvakten Jesse Öst. Det händer ju inte varje dag att man gör mål, säger Öst till Yle Sporten.
Jesse Öst spelade i fjol i Jaro i fotbollsligan, men efter att Jakobstadsklubben degraderades packade målvakten väskan för att gå vidare i karriären.
I slutet av 2015 skrev han på ett tvåårskontrakt med Superettanklubben Degerfors. Öst gjorde sin tävlingsdebut i Degerfors mot storklubben IFK Göteborg i svenska cupen i februari. Då blev det 1–1.
Kvitterade på hörna
På söndagen spelade Degerfors sin tredje match i cupen mot IK Frej. Det såg ut som hemmalaget skulle gå på pumpen. Gästerna ledde med 1–0 när stopptiden kom.
Då klev Öst fram och blev poängräddare. På en hörna rusade Öst upp och satte kvitteringen med ett skott.
1-1 mellan DIF och Frej. Kvittering av DIF på hörna på tilläggstid - och målskytt nye målvakten Jesse Öst...
Så här beskriver Öst själv sitt mål när Yle Sporten når honom:
– Vi spelade en kort hörna och en lagkompis sköt ett skott. En motståndare blockerade det och bollen kom till mig. Jag vände mig om och satte bollen i högra hörnet.
Målet var Östs första någonsin på seniornivå.
– Kul att göra mål. Det händer ju inte varje dag. Samtidigt var det lite synd att målet inte betydde så mycket i och med att vi inte hade någon chans att gå vidare i cupen, säger Öst.
Degerfors cupsaga tog slut i och med söndagens kryss. Superettan startar för Öst och hans lagkamrater i början av april.
En kamp pågår för att rekrytera nya läkare inom såväl special- som primärsjukvården. Men försök att locka läkare den korta vägen över Kvarken har hittills gett magra resultat.
- Det förvånar mig inte, jag skulle knappast själv ha stannat så länge om det inte vore för att jag har familj här, säger infektionsläkare Andreas Jacks som har jobbat drygt fyra år vid Vasa centralsjukhus.
Flera av de små specialistområdena vid Vasa centralsjukhus är nu ytterst sårbara, eftersom man bara har en av två läkartjänster besatta eller rentav tvingas klara sig med enbart en utomstående konsulterande läkare.
Nästan lika svårt är läget inom primärvården, där Vasa har landets största andel obesatta läkartjänster.
- En avgörande faktor är arbetsmiljön, den är ganska dålig. Jag jobbar själv elva timmar per dag i snitt eftersom jag är ensam läkare på en avdelning med två läkartjänster. Jag har emallanåt känt av utmattningssymptom, säger Jacks.
Enligt Andreas Jacks är det vanligt att det är så.
- Det innebär samtidigt att man inte får några möjligheter till utveckling, det finns inga läkare som kan vikariera dig medan du deltar i utbildning, säger Jacks.
Ingen långbänk i Finland
En sak uppskattar han dock med arbetet i Finland, förmågan att fatta beslut.
- Vi svenskar har gjort långbänk till något av en nationalgren. Här är man bättre på att fatta raka och snabba beslut utan långa utredningar såväl i arbetet med patienter som inom sjukhusorganisationen, säger Jacks.
En relativt jämnbördig lönenivå för läkare i Sverige och Finland råder också, men det räcker inte menar Andreas Jacks.
- Vill man få hit fler läkare gäller det att förbättra arbetsmiljön och även bli bättre på handledning. Jag känner många av de läkare som har kommit från Sverige till de hälsocentraler där man kan klara sig med enbart svenska, men de tvingas arbeta väldigt ensamma. I Sverige är handledningen av unga läkare betydligt mer reglerad och kontrollerad, säger Jacks.
Själv har Andreas Jacks lyckats lära sig en knagglig finska så att mötet med patienter numera går relativt bra. Men för många blir kravet på finskkunskaper det som stjälper.
- Tack och lov tillåts jag skriva journaler på svenska, säger Jacks.
Andreas Jacks tror också att många unga läkare kommer hit för medvetet korta vikariat i syftet att bättra på sin meritlista och få fart på karriären hemma i Sverige.
Brister i utbildningen
Inom sjukvårdsdistriktets ledning är man väl medveten om bristerna i arbetsmiljön och hoppas på att den kommande vårdreformen ska åtgärda en del av dem.
- Vi borde få ett större befolkningsunderlag inom de minsta specialområdena så att det skulle gå att anställa fler läkare. Det här kan möjligen regeringen göra något åt i den strukturförändring som planeras, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.
Göran HongaGöran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistriktBild: Yle/Kati Enkvist
Den största boven i dramat tycker Honga ändå är hur de medicinska utbildningarna i Finland är placerade och planerade.
- Vi vet att den stora majoriteten av alla läkarstuderande vid den svenskspråkiga utbildningsenheten vid Helsingfors universitet stannar kvar innanför Ring III. Personligen hoppas jag att något görs för att få fler unga läkare att lära sig arbeta i tvåspråkiga miljöer från start, då är det lättare att komma till oss, säger Honga.
Wärtsiläs interna granskning avslöjar avvikelser i ett antal bränsleförbrukningstester för marinmotorer. Det rör sig om anställda i Italien som har fuskat med testresultaten.
Wärtsilä har på eget initiativ genomfört en intern granskning av sina globala testprocesser.
Utredningen har avslöjat avvikelser i vissa tester för mätning av bränsleförbrukning som gjorts för marinmotorer i Wärtsiläs produktionsenhet i Trieste i Italien. Avvikelserna är i genomsnitt en procent av bränsleförbrukningen.
Två procent av leveranserna kan ha påverkats
Sammanlagt två procent av Wärtsiläs alla motorleveranser kan ha påverkats.
- Motorer för kraftverkskunder har inte berörts av avvikelserna och vi har inga bevis på avvikelser i bolagets övriga verksamhet, skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Motorerna i fråga ska ändå enligt Wärtsilä ha uppfyllt alla krav ställda av bestämmelser och klassificeringssällskap. Fartygen som kan ha påverkats har uppfyllt sjövärdighetstestningens krav. Enligt bolagets bedömning är avvikelsernas inverkan på kunderna marginell.
Anställda i Italien
År 2015 motsvarade marinmotorernas försäljning 12 procent av Wärtsiläs årliga omsättning. Enligt ledningens bedömning har denna händelse inte en väsentlig finansiell inverkan på bolaget.
Avvikelserna ska ha orsakats av ett begränsat antal anställda.
- Wärtsilä förutsätter att alla bolagets anställda agerar i enlighet med interna anvisningar samt med lagar och bestämmelser. Vi ber djupt om ursäkt för förlorat förtroende som denna kränkning mot vår policy och våra företagsvärderingar har orsakat. Vi kommer omedelbart att vara i kontakt med våra kunder, säger koncernchef Jaakko Eskola i pressmeddelandet.
Det är disciplin, liv och rörelse i brandkårshuset i Pargas när ungdomsavdelningen samlas till brandkårsövningar. Alla kårer i Svenskfinland har inte lika livlig ungdomsverksamhet.
Varje måndag kväll samlas Frivilliga brandkårens ungdomsavdelning för övning på brandkårshuset i Pargas.
Här har ungdomsavdelningen inga rekryteringsproblem.
De 16 platserna som finns fylls direkt när terminen startar. Ungdomarna är mellan tio och sexton år gamla.
- Jag tycker att det är jätteroligt och lärorikt, säger Vilma Sjöström, 15. Hon har varit brandkårist sedan hon var sju.
Christoffer Agge, 14, har varit med ett halvt år. Hela hans familj är aktiv inom FBK, så arvet går vidare.
- Man lär sig första hjälp och att hjälpa människor, säger han. Det är utmanande och tungt också.
Bästa ungdomsarbetet 2015
Ungdomsavdelningarna i Pargas och Kimitoön har lyckats göra sig hörda i konkurrensen med andra hobbyer.
År 2008 var totalt endast 26 aktiva. På några år har antalet mer än femdubblats. 2015 hade 140 åboländska ungdomar brandkåren som sin hobby.
Insatsen belönades i höstas med utmärkelsen Årets brandkårsungdomsarbetare av Finlands Svenska Brand- och räddningsförbund.
- Målsättningen för FBK är ju förstås att få ungdomar intresserade i tidig ålder, säger Camilla Rautanen som är ungdomsledare inom Pargas FBK.
Camilla Rautanen hoppas att ungdomarna förutom att de har roligt, också får ett säkerhetstänk som de har nytta av resten av livet.Kvinna framför brandbil i brandkårshuset i Pargas.
Förhoppningen är att ungdomarna får smak för brandkårsverksamheten och så småningom kan bli medlemmar i alarmavdelningen och få rycka ut på riktigt.
Lägren är nog roligast.
Kostnaderna för brandkår som hobbyn är överkomliga. Kåren står för utrustningen och utbildning. De unga kan vara med på läger och andra evenemang till självkostnadspris.
- Lägren är nog roligast, säger Vilma Sjöström.
Släcka bränder och röja efter storm
Det finns 140 frivilliga brandkårer som är medlemmar i Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund. Förbundet har 140 alarmavdelningar för personer över sexton år, 100 ungdomsavdelningar för 7-16 åringar och 43 damavdelningar. Damavdelningarna har ingen åldersindelning.
Det behövs bara en storm så får FBK rycka ut.
Roger Roos, organisationschef vid förbundet, understryker att FBK har stor betydelse oberoende av orten.
- Svenskfinland består av små orter. I städer finns heltidsanställd personal vid räddningsverken, så där är det inte samma sak. Det behövs bara en storm så får FBK rycka ut, säger han.
Organisationschefen Roger Roos (th.) tillsammans med kårkamraterna Johan Lindlöf och Marko Nemlander.Johan Lindlöf, Marko Nemlander, Roger RoosBild: Yle/Carina Bruun
FBK-kårerna har avtal med de lokala räddningsverken om att ställa upp med ett visst antal personer alla tider på dygnet året om. Samarbetet fungerar för tillfället i allmänhet fint. Frågan hur FBK ska klara sina åtaganden i framtiden hänger ändå hela tiden i luften.
Väntar vi i tio år kan det hända att vi inte får tillräckligt med folk.
Ungdomsavdelningarna är avgörande för hur det går i framtiden. Avdelningarna inom Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund rekryterar sammanlagt omkring 250 ungdomar varje år.
- Konkurrensen om ungdomarna är stenhård, säger Roger Roos.
För att klara den har många kårer sänkt åldersgränsen från tio till sju år.
- Väntar vi i tio år kan det hända att vi inte får tillräckligt med folk, fortsätter han.
Lokalkännedom är de frivilligas speciella styrka
Kvevlax frivilliga brandkår är unik genom att den delar utrymmen och utrustning med Österbottens räddningsverks professionella personal vid Kvevlax brandstation.
- Det är en stor fördel att ha ordinarie personal på plats dygnet runt, också dagtid då vi frivilliga är på jobb, säger kårchefen Hans Nieminen. Vi vet att det finns en eller två ordinarie på jobb som åker ut först.
FBK är ofta först på plats vid trafikolyckor.Frivilliga brandkårister skär av taket på en krockad bil.
Kåren har ändå ingen juniorverksamhet. Den starka kopplingen till räddningsverket kan vara en av orsakerna till att behovet att fånga upp barn i verksamheten inte är lika stort här som på andra håll.
- Vi har nog pratat om att vi borde dra igång juniorverksamhet, erkänner kårordföranden Mårten Svan. Jag tror att det säkert finns juniorer som är intresserade av att lära sig det här.
Kvevlax frivilliga brandkår hade runt 80 alarm i fjol. Det handlade om bränder, trafikolyckor, sjukdomsfall och båtutryckningar ut i skärgården.
Barndomshobbyn väcks till liv igen som vuxen
Utbildningen av ungdomar inom Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund började på 1950-talet. Sedan 1970-talet får också flickorna vara med i brandkårsverksamheten. Hobbyn lockar många flickor och de utgör nästan en tredjedel av de aktiva i Pargas.
Alla unga fortsätter ändå inte när de blir äldre. De kunskaper ungdomarna får är ändå inte bortkastade. Färdigheter i t.ex. förstahandssläckning, stabilisering av nacke vid trafikolyckor och första hjälp kan komma väl till pass senare i livet.
- Vi tappar nog en hel del när studieliv och familjebildning kommer med i bilden, säger Roger Roos. Å andra sidan kommer många tillbaka när livet har stabiliserat sig igen. Då har de ofta familjen med sig.
För att bli medlem i FBK måste man först gå en introduktionsutbildning och sedan en kurs i släckningsarbete. Om man vill och fysiken räcker till kan man sedan vidareutbilda sig. För att få åka brandbil med blåljus krävs minst 60 timmars övning.
Se Närbild här:
Närbild i Yle Fem, måndag 7.3.2016 kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 8.3.2016 kl. 17.25
Med svensk text.
Suomenkielinen tekstitys.
30 dagar på Arenan.
http://svenska.yle.fi/program/narbild
Vasa stad och Vasa centralsjukhus kartlägger personalens säkerhet under vägen till och från jobbet. Man hoppas att fler ska promenera eller cykla till jobbet.
Med en enkät som riktas till personalen utreds hur personalen gör sina arbetsresor och hur faktorer i anslutning till säkerheten påverkar deras val. Samtidigt frågar man hur staden och centralsjukhuset som arbetsgivare kan bidra till ökad arbetsresemotion.
Trafikskyddet är också med i utredningen.
− Trygga arbetsresor är en viktig del av arbetssäkerheten då arbetsresornas proportionella andel av arbetstiden har ökat. Ju tryggare arbetsresan upplevs desto färre hinder finns det för att man ska ta cykeln eller promenera, säger Heli Lintamo från Trafikskyddet.
Cykeln minskar sjukfrånvaron
Enligt koordinatorn för stadens hälsofrämjande Tarja Paikkala och centralsjukhusets planeringschef Pia Wik inverkar de arbetsreseval som personalen gör på många olika sätt.
− Att promenera eller cykla till jobbet ökar motionsmängden och inverkar positivt på välmåendet. Ur arbetsgivarens synvinkel innebär välmående igen till exempel minskad sjukfrånvaro. Å andra sidan kan man tänka på olika alternativ ur miljösynpunkt.
Resultaten från Trafikskyddets enkät blir färdiga i april. Både staden och sjukhuset behandlar själva sina egna resultat. Tanken är ändå att man tillsammans kommer med idéer om eventuella fortsatta åtgärder.
Polisen söker efter en man som rånade en Siwa-affär på Kyrkoesplanaden i Vasa på måndag förmiddag. Mannen fick med sig en mindre summa pengar.
Rånet inträffad klockan 10.37. Mannen hotade försäljaren med ett eggvapen och fick med sig en mindre summa pengar.
Mannen talade finska, är ljushyad eller möjligen lite mera mörk i hyn, kring 170 cm lång och kring 18-år gammal.
Han är smal och var under rånet klädd i en svart skinnjacka. Under den hade han en klarröd munkjacka. Byxorna var vita med kamouflagemönster och på händerna hade han svarta handskar.
Ansiktet täckte han med en svart halsduk.
Efter rånet bytte mannen kläder på en innergård på Rådhusgatan 2. Därifrån fortsatte mannen in mot centrum iklädd mörka kläder.
Han har mörkt, kort hår och rörde sig med en mörk cykel.
Polisen ber om observationer på 050 381 9810 eller på rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi.
De finska eleverna från Kolnebackens skola ser ut att fortsätta sin skolgång i exil. Malax kommunstyrelse tar också ställning till om en närvårdare ska behöva kunna finska.
Kolnebackens finska skola tas upp under kommunstyrelsens möte i Malax på måndag kväll. Eleverna är i exil i Övermalax skola och det verkar som att det fortsätter så.
"Med det nuvarande elevunderlaget är det inte ekonomiskt försvarbart att renovera skolfastigheten i Kolnebacken" står det i beredningen.
Just nu är tio elever inskrivna i grundläggande utbildningen på finska och förskolan har tre elever. För nästa läsår är prognosen tolv elever i grundskolan och en i förskolan.
Kolinan koulu och rektor Emma Lill-Their.Emma lill-Their, rektor vid Kolinan koulu.Bild: Yle/Anna Ruda
Flyttar eleverna till Korsholm?
Den finska skolnämnden har angett en renovering av Kolnebackens skola som första alternativ. Som andra alternativ att skolgången förverkligas som köptjänst.
Det torde i så fall betyda att eleverna gör sin skolgång i andra kommuner, främst i Tuovilan koulu i Korsholm.
Styrelsen får också dryfta ritningarna för handikappboendet Lyran och Yttermalax skola, som tidigare godkänts i tekniska nämnden.
Ska närvårdare behärska finska?
Så tas också ett språkärende upp där kommundirektören föreslår att en närvårdare inom hemservicen får dispens och inte behöver kunna tala finska.
Närvårdaren har försökt avlägga språkprovet utan att lyckas.
Hon jobbar som närvårdare på nattpatrullen i Petalax. Patrullen bör kunna ge service på båda språken, konstateras i beredningen. För närvarande har patrullen inga finskspråkiga klienter.
Styrelsen förordar att hon beviljas dispens, under förutsättning att hon godkänner ett förtydligande i arbetsavtalet om att hon enligt behov kan placeras i lämpliga arbetsskiften inom hemservicen, inte enbart i arbete inom nattpatrullen.
På internationella kvinnodagen öppnas en fotoutställning som porträtterar tio österbottniska kvinnor. Utställningen lyfter fram kvinnor som förebilder.
Bakom utställningen står Österbottens förbund, Österbottens hantverk och Finlands Svenska Marthaförbund. De har valt ut tio österbottniska kvinnor som använder kultur och näring som ett sätt att skapa sysselsättning och även utvecklar det kulturella brandet av Österbotten.
Bland kvinnorna finns till exempel Ann-Maj Granstubb, kulturproducent på Malakta i Malax. Hon lämnade sitt förra jobb för cirka tio år sen.
- Jag var tio år yngre och hade inga barn. Så då vågade jag pröva något nytt och galet, säger Granstubb.
Frukostträff på tisdag
På tisdag i samband med att utställningen öppnar på Loftet i Vasa kommer det att ordnas en frukostträff. Där berättar en del av kvinnorna om hur det är att vara ledare och om hur kvinnor porträtteras i media.
Enligt Ann-Sofi Backgren, ordförande för Österbottens förbunds jämställdhetsgrupp, blev träffen snabbt fullbokat. Det tyder enligt henne på att det finns en efterfrågan på gemensamma träffar och nätverkande för kvinnor.
Fotoutställningen öppnas på Internationella kvinnodagen på Loftet i Vasa. Utställningen lyfter fram kvinnor som förebilder för att synliggöra och berätta om hur de ser på sin roll och hur man kan bli en förebild.
De porträtterade är:
1. Marja Rak, Noolan, Jakobstad
2. Ann-Charlott Hästö, Ach Architecture, Nykarleby
3. Anna Häggblom, AVEO, VASA
4. Lee Esselström, Strömsö, Vasa
5. Eija Koski, Ekoart, Lillkyro
6. Cisse Grönholm, VD Red and Green, Närpes
7. Johanna Stenback, kulturproducent Jokowski production, Vasa
8. Maja Granstubb, kulturproducent Konstverkstaden Malakta, Malax
9. Aino Tanninen, ledande textilarbetslärare Vaasan-opisto, Vasa
Film, musik, litteratur, presentationer av vetenskap och historia... och ölprovning. Bland annat sådant finns på programmet då Tyska veckan anordnas i Vasa.
Det är Vasa universitet, Vetenskapsbiblioteket Tritonia och Goethe-institutet som gemensamt anordnar veckan, som nu ordnas för fjärde året.
- För de studerande handlar det inte bara om att bekanta sig med nya saker, utan de arbetar också med presentationer av sina studiearbeten, säger Mona Enell-Nilsson.
Programmet går på många olika språk: förutom på tyska även på finska, engelska och i år också på svenska.
- Nu på fredag, klockan 14, kommer Claus Stolpe från Åbo Akademi att ge en historisk tillbakablick på hur Finland blev självständigt med tysk hjälp, säger Heidi Troberg.
Tyska veckan är inte bara ett tillfälle att förkovra sig i tyska språket, utan den erbjuder också möjligheten att bekanta sig med tysk kultur, samhället och vetenskap.
På onsdag håller Tanja Knittler ett föredrag om Tysklands "Energiewende", hur landet har lyckats med övergången från traditionella energiformer till förnybar energi.
- Det här är ju något som kan vara intressant för många aktörer här i energiklustret, säger Enell-Nilsson.
Ölkulturen är stark i Tyskland och även det här uppmärksammas under Tyska veckan.
- Det råkar sig ju så att det är en tyskspråkig kille, Alexander Maier, som är bryggarmästare på Bocks bryggeri. Han håller en guidad rundtur på onsdag kväll, säger Troberg.
Backen Robin Salo var en av de sista spelarna att petas från laget som till slut vann JVM-guld i Helsingfors vid årsskiftet. Ett missat guld grämer men nu laddar han för spel i U18-VM i USA i april.
Vasa Sportbacken Robin Salo fanns under hösten med i Jukka Jalonens preliminära trupp till junior-VM på hemmaplan. Men när den slutliga truppen presenterades några dagar före jul petades han.
– Det grämer nog men jag har två år kvar i den här åldersklassen. Jag kan inte göra så mycket åt saken. De andra backarna var helt enkelt lite bättre, säger han till Yle Sporten.
Var det svårt att träna här hemma då VM pågick?
– Nej det var inte så svårt men visst grämer det då laget vann guld och man kunde ha varit med. Jag är glad över att de vann men för min del var det nära men ändå så långt borta, säger han.
15 matcher för Sport
Salo debuterade i ishockeyligan förra året som 16-åring och den här säsongen har det blivit 15 matcher för Vasa Sport. Resten av tiden har han spenderat i Mestis med Hermes och med Sports A-juniorer.
Trots matcher i ligan har han inte riktigt slagit sig in i Sports ligatrupp.
– Säsongen har kanske gått lite sämre än förväntat. Det gäller bara att träna vidare så att jag kan få chansen i ligan i framtiden. Jag måste bli en bättre skridskoåkare och bygga lite mer muskler. Det är stora grabbar som spelar i ligan.
– Jag utvecklas också mycket i A-juniorerna där jag får mycket istid. Bara man får spela så kan man utvecklas på alla nivåer, säger han.
Då det inte blev något spel i junior-VM på hemmaplan är siktet nu inställt på U18-VM i USA i april. Salo var förra året med i det lag som blev silvermedaljörer i turneringen i Schweiz.
– Jag är riktigt taggad och hoppas få var med även i år. Efter silvret förra säsongen hoppas jag på guld nu, men det är tuffa matcher, säger han.
Hur stor är chansen att du kommer med?
– Jag tror nog att chanserna är rätt så bra då jag fått vara skadefri den här säsongen. Jag tror att vi kan få ihop ett riktigt bra lag med spelare från USA, och kanske också spelare som Patrik Laine. Då har vi nog guldchans, säger han.
Nytt koncept ger skribenter och musiker en gemensam estrad att framföra sin alster. Nästa afton hålls den 9.3 på Ritz i Vasa.
Idén till aftnarna väcktes under ett skrivarläger som ordnades på Pörkenäs lägergård senaste höst. En kväll började deltagarna läsa dikter för varann, också våra egna dikter.
- Vi insåg då hur spännande det är att läsa det man själv har skrivit för andra, men också att höra andra läsa sina egna texter, berättar Alexandra Häggman.
Tanken väcktes att göra en fortsättning på det hela, inför publik. Alexandra skred till verket och kontaktade de andra deltagarna på lägret, av vilka de flesta var med på noterna.
- Vi är alla ett gäng som mer eller mindra har skrivit hela livet, men under lägret hade vi också med oss två killar som är musiker. Jag tänkte att vi också måste ha med det, så då blev det poesi & musik.
Den första aftonen hölls i februari på After Eight i Jakobstad. Lokalen var fullsatt och responsen var god.
- Folk tyckt det var ett annorlunda och skönt koncept, säger Alexandra.
Ordkonst
Alexandra säger att en stor orsak att ordna kvällarna är att poesi upplevs som någonting svårt, snävt eller dammigt. Sanningen är något helt annat.
- Ordkonst - som jag hellre kallar det - är nånting som är så mycket vidare än vad folk kanske tror.
Att poesi är så pass personligt är en av orsakerna till det är spännande att lyssna på när någon läser sin egen text.
- Det var också ljuvligt att märka hur olika våra texter är. Vi är fem stycken som är med på kvällen på Ritz och det är verkligen fem olika typer och stilar.
Onsdagen den 9.3, kl 19:30, hålls nästa Poesi&Musik-afton. Det är i Ritz café i Vasa. En afton är också planerad till april, då på Bistro Ernst, även den i Vasa.
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen har beviljat över en miljon i idrottsstipendier åt över 100 idrottare i olika sommargrenar.
Stipendiernas syfte är inte att direkt belöna framgång, utan att skapa möjligheter för idrottarna att träna professionellt på heltid.
Stipendierna delades ut i olika klasser: 20 000 euro, 10 000 euro samt 5000 euro.
Bland dem som fick den största summan kan nämnas spjutkastarna Tero Pitkämäki och Antti Ruuskanen samt släggkastaren David Söderberg.
10 000 euro tilldelades bland andra orienteraren Mårten Boström, simmarna Matias Koski och Hanna-Maria Seppälä och hinderlöparen Sandra Eriksson.
De unga friidrottslöftena Wilma Murto (stavhopp) och Alisa Vainio (löpning) tilldelades 5000 euro. Även hinderlöparen Camilla Richardsson fick samma belopp.
20 000 euro
Brottning
Hietaniemi Rami
Olli Petra
Bågskytte
Antonios Jean-Pierre
Forsberg Jere
Friidrott
Kotaja Amanda
Piispanen Toni
Pitkämäki Tero
Ruuskanen Antti
Tähti Leo-Pekka
Söderberg David
Simning
Laukkanen Jenna
Liukkonen Ari-Pekka
Mattsson Matti
Skytte
Leinonen Minna
Mäkelä-Nummela Satu
Taekwondo
Mikkonen Suvi
10 000 euro
Skytte
Kurki Juho
Törnroos Vesa
Beachvolley
Lahti Taru
Lehtonen Riikka
Kanot
Dietrich Miika
Nykänen Miika
Hakala Jeremy
Bågskytte
Vuorinen Niko
Karate
Kuusisto Helena
Boxning
Potkonen Mira
Brottning
Suominen Veli-Karri
Heino Ville
Segling
Kanerva Silja
Kurtbay Sinem
Cykling
Lepistö Lotta
Ridsport
Karjalainen Katja
Rodd
Ven Robert
Varvio Ulla
Karppinen Eeva
Badminton
Lång Ville
Orientering
Boström Mårten
Rantanen Merja
Simning
Koski Matias
Lähteenmäki Leo
Gymnastik
Tuuha Tomi
Friidrott
Etelätalo Lassi
Eriksson Sandra
Heikkinen Marjaana
Manni Henry
Mannio Ari
Nikkanen Minna
Mörö Oskari
Kämäräinen Sanna
Latvala Hanna-Maari
Kinnunen Jarkko
Seppänen Tuomas
Partanen Veli-Matti
Kanervo Jussi
Neziri Nooralotta
Wirkkala Teemu
Mäkelä Kristiina
Utriainen Sanni
Skådespelaren Alexandra Häggman kommer på kvinnodagen att berätta andra kvinnors berättelser om deras vaginor. Ja ni läste rätt, men Vaginamonologerna handlar om så mycket mera än det kvinnliga könsorganet.
Vaginamonologerna startades av en kvinna som heter Eva Ensler. Hon intervjuade kvinnor om deras vaginor och dessa intervjuer fick namnet Vaginamonologerna.
- Det är så fascinerande för att Eve Ensler intervjuade riktiga kvinnor och alla är så olika. Varje monolog tar upp ett speciellt tema. Många av dialogerna tar upp våld mot kvinnor eller kvinnans situation i dagens samhälle, säger Alexandra.
Vaginamonologerna brukar uppmärksammas på just kvinnodagen.
- Kvinnodagen handlar om så mycket mera än blommor och choklad. Visst tycker många om det också, men det finns så mycket viktigare att ta fasta på, säger Alexandra.
Finländska kvinnor räddast
Under kvinnodagen sitter Alexandra ensam på en scen och läser ett flertal monologer på Bistro Ernst i Vasa.
- Vissa monologer innehåller också fakta och statistik. Jag har hittat statistik från i höstas som tar upp våld mot kvinnor i Finland och inom EU. Inom EU är det de finländska kvinnorna som är räddast för olika slags våld. Detta visar på hur viktigt det är att ta fasta på detta. Det borde tas upp varje dag, men under kvinnodagen riktar vi ögonen extra mycket på detta problem, säger Alexandra.
Namnet kan skrämma bort gäster
Alexandra menar att många blivit avskräckta av namnet på evenemanget.
- Få vet vad Vaginamonologerna är. Många har frågat och när jag har berättar har de blivit intresserade. Det är så mycket mera än kvinnor som berättar om sina vaginor. Det är en salig blandning av viktiga allvarsamma ämnen och humor. Det är heller inte endast för kvinnor utan för alla.
Evenemanget går av stapeln på kvinnodagen, alltså åttonde mars, på Bistro Ernst i Vasa med start klockan 19.00. Inträdet är gratis och alla bidrag går oavkortat till Vasa mödra- och skyddshem.
