Vacon inleder samarbetsförhandlingar med alla anställda inom produktionen i Vasa. Orderingången till Vasafabriken har minskat, trots att det globalt sett går bra för Vacon.

Förhandlingarna berör samtliga 280 som arbetar för bolagets Production-enhet i Vasa. Målet är att minska antalet årsverken med 40.

De anställda har informerats om förhandlingarna idag tisdag.

- Eftersom vi inte ser något uppsving i marknaden måste vi ta till samarbetsförhandlingar, säger vd Vesa Laisi på Vacon i ett pressmeddelande.

Förhandlingarna inleds den 30 november och beräknas ta sex veckor.

Vacon samarbetsförhandlade senast i våras, då sades ingen upp.

Vacon tillverkar frekvensomvandlare i Vasa.

Det är ett år sedan som Vacon köptes upp av danska bolaget Danfoss.

Bildningen får kosta drygt 150 000 euro mer i Vörå än det var tänkt. Det har kommunstyrelsen bestämt. Därmed är hotet mot Rejpelt skola undanröjt.

Kommunstyrelsen i Vörå hade möte på måndag kväll. En av punkterna som avhandlades var den svenska bildningsnämndens önskan om att få avvika från ramarna för nästa år.

Ramen låg på 10,2 miljoner euro, men nämnden har inte nått ned till den nivån. I stället låg budgetförslaget 300 000 euro högre än så i ett första skede.

För att komma ned till rätt nivå föreslog nämnden bland annat att Rejpelt skola skulle läggas ned. Det skulle på årsbasis ge inbesparingar på 136 000 euro på årsbasis.

Kommunstyrelsen enig

Med hjälp av ytterligare fyra åtgärder skulle svenska bildningsnämnden nästan kunna uppnå ramen. Men stängningen av Rejpelt skola omfattades inte av nämnden som i stället gick till kommunstyrelsen med ett äskande om tilläggsmedel på 159 100 euro.

Kommunstyrelsen var enig, berättar kommundirektör Mikko Ollikainen.

- Man godkände att svenska bildningsnämnden avviker från budgetramen, säger han.

Mikko Ollikainen Mikko Ollikainen, ny kommundirektör i Vörå. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Kommundirektören pappaledig

Dessutom godkände kommunstyrelsen Mikko Ollikainens begäran om föräldraledigt. Ollikainen har fått en son för fem veckor sedan.

Han går på ledigt före jul och återkommer till jobbet i mitten av januari.

"Folk is happening" är en skiva med keltisk folkmusik - inspelad på en vind i Jakobstad - på uppmaning av en holländare.

Det var år 2011 som gruppen fick sin början i form av en kurs vid Pietarsaaren suomenkielinen työväenopisto. Ledaren var - och är - den kaustybördige musikern Heikki Nikula.

- Då var vi bara sex, sju stycken och spelade finsk, svensk och amerikansk folkmusik. Då vi blev flera så kom det med såna entusiaster som tycker om keltisk musik, det här var år 2012, säger Heikki.

Skivinspelningen fick sin början i och med att gruppen laddade upp en cover av Tom Paxtons sång "Last thing on my mind" på Youtube. Den holländske journalisten Piet Kikkert såg videon och föll pladask för det finländska bandet.

- Han har ett radioprogram där han spelar keltisk musik och ville att vi skulle sända vår skiva till honom. Vi hade ju ingen skiva då så vi var nästan tvungna att göra en.

Det här var år 2012. Skivan spelades in på TT-hallens vind i Jakobstad. Hela projektet tog nästan två år att genomföra och i juli i år var skivan klar.

- Det är en utmaning att spela in en skiva, men samtidigt är det en god orsak att öva in nya låtar, säger Jan-Anders Barkar. Han spelar bodhran, den traditionella irländska trumman.

För tillfället övar gruppen in ny repertoar. En konsert är aktuell i februari, antingen på Alla hjärtans dag eller så på Fastladstisdagen. Att spela in en ny skiva är heller inte en omöjlighet.

- Då blir det mera transatlantiskt material, bland annat en låt av Bob Dylan, säger Heikki. Den keltiska folkmusiken for ju över Atlanten och kom sen tillbaka i nya former.

I inslaget ingår sångerna Last Thing on My Mind, Carrickfergus och Farewell to Liverpool. Av upphovsrättsliga skäl kan inslaget endast spelas upp i Finland.

I Kristinestad diskuteras en rationalisering av stadens kök. En konsult har gjort en rapport för hur staden kunde spara mer än en halv miljon euro på köken.

Ett förslag är att köken ska klara sig med färre anställda i framtiden.

Enligt rapporten kunde 10 personer pensioneras inom två år. Fem tidsbundna kontrakt skulle inte heller förnyas och eventuellt kan en del personal överföras till andra uppgifter. Uppsägningar kan undvikas, enligt konsulten.

Politiker återkommer till antalet kök

Stadsstyrelsen i Kristinestad antecknade rapporten till kännedom på sitt möte på måndag.

Samtidigt återremitterade styrelsen ärendet till den del det gäller minskning av personalen, antalet tillredningskök och användningen av närodlade råvaror.

Stadsstyrelsen strök en punkt som gällde möjligheten att slå ihop kosthåll och städtjänster.

Det finns i dag 12 tillredningskök i Kristinestad.

Slarva inte med cittaslow

Flera nämnder har gett utlåtande om konsultens förslag. Alla talar för att köken ska bibehållas.

Utbildningsnämnden vill inte att man börjar slarva med cittaslowprinciperna. Det ska vara möjligt att tillreda maträtter från grunden i stället för att använda halvfabrikat, anser nämnden. För att det ska vara möjligt förutsätter man att det finns tillräckligt med personal.

Enligt konsultrapporten används närodlad mat delvis redan. I synnerhet gäller det potatisen, men andelen närodlat kunde ökas främst då det gäller fisk och grönsaker.

När Kristinestads skola är renoverad och det nya daghemmet färdigt, är tanken att dagisbarnen ska få sin mat från skolan.

Dagvårdspersonalen påpekar att de inte kan organisera maten samtidigt som de ska ha hand om barnen. Där måste det också finnas annan personal som städar undan efter maten.

Det är arbetsgruppen för ekonomi och förnyande av strukturerna som har beställt en utomstående utredning över köksfunktionerna.

Konsultrapporten har gjorts av Timo Kivistö consulting.

Vasaregionen överväger att inte längre låta fastighetsägarna själva välja vem som ska hämta soporna.

Regionens avfallsnämnd kommer inom kort att ta ställning i ärendet. Frågan gäller vilket system man ska ha för soptransporterna.

I dag får varje fastighetsägare själv välja bolag. Det andra alternativet är att avfallsnämnden upphandlar transporterna.

- Till exempel ger något företag offert på Solf, ett annan på Smedsbyområdet och vi väljer den som ger det ekonomiskt mest fördelaktiga budet, säger nämndens viceordförande Michael Luther (SFP).

För många bilar på samma gata

I dag får husägare själv välja transportör. Det innebär att grannar kan anlita olika bolag.

- En del anser att för många bilar kör längs samma gata.

Lagstiftningen förutsätter att kommuner eller regionala avfallsnämnder väljer det ena eller andra systemet. Det är okej att ha kvar nuvarande system om det fungerar bra, säger Luther.

- Men man kan också påvisa att det finns vissa bekymmer.

Till exempel nämner Luther att man i dag inte vet om alla fastigheter är anslutna, eller om till exmpel tömningsintervallerna är för långa.

Monopol för ett bolag?

Transportbolagen vill helst behålla dagens system. Luther ser också risker med att upphandla för stora områden i taget. Om en större aktör vinner kan det bolaget få monopolställning.

- Det är klokare att dela upp i mindre områden så är det i alla fall i princip konkurrens.

Vasaregionens avfallsnämnd belslöt att återremittera ärendet för vidare utredningar.

- Vi hade inte en tillräckligt bra helhetsbild för att ta beslut. Vi vill diskutera med företagen som sköter avfallstransporterna i regionen innan vi fattar ett beslut, säger Luther.

Konsultfirman FCG har utrett läget och konstaterar att avfallslagen inte till alla delar uppfylls med dagens system. En övergång till kommunalt ordnad avfallstransport på verksamhetsområdet kan ske tidigast om tre år.

Den nya stationen för sprutbyte i Karleby delade ut 800 sprutor på en enda kväll. I Vasa har sprutbytesstationen mångdubbelt fler kunder än för bara något år sedan.

Behovet av sprutbytesstationer är stort, enligt sjukskötarna som jobbar på stationerna i Karleby och Vasa.

- Användarna har säkert blivit fler. Men det tar också många år innan de vågar komma hit, säger sjukskötare Ari Lyttinen på Tipsi i Vasa där missbrukare kan få nya sprutor och nålar.

Lyttinen uppskattar att det i Vasa finns 400-500 personer som använder subutex och därför behöver sprutor. Ungefär 100 av dem brukar komma till sprutbytesstationen.

Senast kom ingen

I Karleby har en ny sprutstation öppnat i höst. Den håller öppet två timmar varje måndag kväll. Första kvällen kom inte en enda kund.

- Andra kvällen kom sju missbrukare, och vi delade ut 800 nålar och sprutor. Många av dem tog nålar och sprutor åt sina kompisar också, säger sjukskötare Tiina Ruppa.

Det har också tidigare funnits en sprutbytesstation i Karleby. Den öppnades 2006 och fanns knappt ett år.

- Den stängdes för inte en enda klient kom, säger Ruppa.

Den här gången verkar det bli annorlunda. Dels för att vården via beroendecentret Porten nu i högre grad kommer i kontakt med missbrukarna.

- Nu litar användarna på oss och de känner till stationen via djungeltelegrafen.

Flera har avlidit i Vasa

Sprutbytesstationen i Vasa har fått många nya klienter i 20-årsåldern den senaste tiden.

- Av någon anledning är många av dem födda 1994. Jag vet inte varför, säger Lyttinen.

Samtidigt känner allt fler till verksamheten i Vasa. Stationen startade 2006 men ännu är tröskeln hög för en del missbrukare.

- De är rädda att vi ska registrera dem på något sätt. Men det är helt anonymt, säger Ruppa.

Nu ligger antalet kunder kring 100. De gör ungefär 1100 besök per år, och får ta emot kring 50 000 nålar och 25 000 sprutor.

- Men i år har kanske 7-8 av de som brukar komma hit dött. Drogerna har varit orsaken bakom.

En del av kunderna sitter också i fängelse, berättar Lyttinen.

Studerar och jobbar

Samtidigt är det flera klienter som har slutat med droger eller sökt vård, poängterar Lyttinen.

- Vi moraliserar inte. Men varje gång någon ny kommer så säger jag att då du vill ha information om vård så säg till. Vi diskuterar rätt mycket med våra klienter, säger Lyttinen.

En del av de som kommer till stationen i Vasa är i 30-40 årsåldern. De flesta är ändå kring 20, enligt Lyttinen. En del av dem har ett till synes vanligt liv.

- De jobbar eller går i skola.

Antalet klienter i Vasa började öka rejält år 2013. Det året ökade kunderna med 100 procent i Vasa. Likadant var det 2014.

Nu har ökningen avstannat och i år väntar sig Lyttinen att man landar på samma siffror som i fjol.

Mediciner vanligast i Karleby

De som behöver sprutor använder förutom subutex ofta amfetamin eller opiater.

I Karleby är det vanligast att använda opiater, alltså starka smärtlindrande läkemedel, uppskattar Tiina Ruppa.

Det är svårt att säga hur många missbrukare det finns i staden.

- Men jag frågade en kund. Den personen kände i alla fall 60 missbrukare.

Mer än bara nålar

På sprutbytesstationen får kunderna också hälsorådgivning, betonar Ruppa.

En av målsättningarna för stationen är att få missbrukarna att sluta. Utöver det hoppas man kunna hindra att använda nålar hamnar på fel plats eller används igen och sprider sjukdomar.

- Det är viktigt att vi kan förstöra använda nålar.

Genom det kan till exempel antalet fall av hepatit och HIV minska.

På stationen i Karleby kan klienterna också få vaccin och komma till HIV-test. Stationen kallas Vaihtari och finns vid huvudhälsocentralen.

Närmare 200 postanställda i Karleby, Vasa och Jakobstad har marscherat ut från sina arbetsplatser.

Vid halv åtta-tiden på torsdag morgon marscherade 80 postanställda ut i Karleby, 100 i Vasa och 40 i Jakobstad.

De protesterar mot att arbetsgivaren har meddelat om lockout på fredag. Orsaken till lockouten är att det på grund av den pågående strejken enligt arbetsgivaren inte finns någon post att dela ut.

- Det stämmer inte. Här är hyllorna fulla med post. På fredag delar vi dessutom ut Bostadsbladet här i Vasa, säger huvudförtroendeman Kaj Johansson på de postanställdas fackförbund, PAU.

Poststrejken gäller sen i onsdags kväll bland annat Seinäjoki. All post i Österbotten går via Seinäjoki och då strejken lamslagit postcentralen där anser arbetsgivaren att det inte finns något att dela ut och arbetsgivaren tänker därför inte heller betala ut någon lön för fredagen.

Johansson anser att lockouten är olaglig eftersom arbetsgivaren inte har meddelat på förhand om lockouten.

Det är post- och reklambladsutdelarna som har marscherat ut. De kommer tillbaka till jobbet som normalt på måndag morgon.

En del av strejken avslutad

De postanställdas strejk i Nyland och Egentliga Finland har avslutats. Arbetet vid logistikcentralerna i Vanda och Lundo kommer i gång igen men strejken flyttar nu till andra delar av landet.

På onsdag kväll inleddes strejker inom postverksamheten i Tammerfors, Seinäjoki, Jyväskylä och Kuopio och enligt varslet pågår strejken där till och med tisdag nästa vecka. Efter det utvidgas strejken bland annat till Vasa, Karleby och Jakobstad.

- Om vi inte kommer till någon överenskommelse strejkar vi på onsdag, torsdag och fredag nästa vecka (2-4.12), säger Johansson.

Företrädare för de postanställda och arbetsgivaren träffas i dag igen hos riksförlikningsmannen.

Av dem som kör i tätort låter ungefär tio procent bli att använda säkerhetsbälte. Enligt Joonas Turtonen på Hälsa och trafik beror det här på att många trafikanter glömmer att man vid en hastighet högre än åtta kilometer i timmen inte längre kan hålla fast sig.

I baksätet är det ännu fler som sitter obältade, ungefär tolv procent. Det visar en undersökning som Trafikskyddet har gjort. Turtonen påminner om att vid en hastighet på 50 kilometer i timmen ökar vikten 40 gånger. En person som normalt väger 80 kilo har kraften av drygt tre ton vid en krock.

- Alla och allt ska spännas fast också i baksätet. Om den som sitter i framsätet får en tre tons kropp över sig blir följderna förödande, säger Turtonen.

Säkerhetsbältet har ökat

Användningen av säkerhetsbälte har ökat i Finland. Turtonen säger att det är tack vare alla de kampanjer som har ordnats.

Enligt Turtonen finns det de som har stor respekt för trafiken och de som har mindre respekt. Det är troligt att det ofta är samma personer som inte använder säkerhetsbälte eller alltid samma personer som kör mot rött i trafikljusen.

- Säkerhetsbälte använder du ju för din egen skull, så att du själv inte ska skadas vid en eventuell krock. Att använda blinkers gör man för de andra trafikanterna ska veta vart du tänker svänga, säger Turtonen.

Joonas Turtonen Joonas Turtonen. Bild: Joonas Turtonen Bild: Joonas Turtonen

Berusade chaufförer

Turtonen säger att de som kör berusade ofta är egoister som tror att de kan köra trots att de har alkohol i blodet.

- Många laborerar med hur stora mängder de kan dricka över hur lång tid för att fortfarande kunna ha mindre alkohol i blodet än tillåtet. Så ska det inte vara. Om man är chaufför dricker man inte alkohol, säger Turtonen.

Turtonen förespråkar en sänkning av den tillåtna alkoholhalten i blodet för att skicka en tydlig signal att alkohol och bilkörning inte hör ihop.

- De som inte vill att gränsen ska sänkas för ofta fram argumentet att det inte är de med låg promillehalt i blodet som orsakar de största skadorna. Det är sant. Men det är lätt hänt att man glider över och börjar dricka mer alkohol trots att man kör, säger Turtonen

Runt om i landet rapporteras det om oroligheter på mottagningscentraler och flyktingboende. För en vecka sedan ledde ett avgasrör på en bil till ett massivt polispådrag i Malax. En väktare på ett flyktingboende trodde sig höra skottlossning men det visade sig vara ett avgasrör som baktände.

Polischef Risto Lammi på Österbottens polisinrättning har inga siffror att jämföra med men han har den uppfattning att det är lugnare på flyktingboenden i Österbotten än i övriga delar av landet.

- Det har varit några små brott av mildare natur och störande av allmän ordning.

Hurudana brott är det fråga om?

- Milda egendomsbrott, milda våldsbrott och några har hänt inom familjer. Det är sådant som händer varje dag i hela landet, det är inga onormala brott.

1 800 asylsökande väntar på besked inom Österbottens polisinrättnings område.

Överbelastad polis

5 000 olösta fall ligger på polisens jobb i Österbotten, rapporterar Vasabladet. Till Yle Österbotten säger polischef Risto Lammi att österbottningarna kan känna sig trygga trots antalet olösta fall.

- Det stämmer att vi har utmaningar när det gäller antal fall, för mig som polischef är det viktigt att hitta en lösning, säger Lammi.

Lösningen kan komma i en omorganisering.

- Vi har ett nytt organisationsprojekt på gång och nu har vi börjat planera undersökningsprocesser, säger Lammi.

Risto Lammi är noga med att påpeka att österbottningarna, inklusive asylsökande, kan känna sig trygga trots det stora antalet olösta fall.

- Vi kan garantera säkerheten i hela Österbottens polisinrättnings område. Människorna har ingen orsak att oroa sig.

Slopa det brutna brutna indexet för pensionerna, det är kravet i ett medborgarinitiativ som startats i höst. Men inte nog med det, initiativtagarna kräver en återgång till läget före år 1977 när pensionerna var hundraprocentigt bundna till löneutvecklingen

Ifall initiativet kan samla 50 000 underskrifter fram till slutet av mars tas det upp till behandling i riksdagen.

En av initiativtagarana är Kimmo Kiljunen från Vanda. Han satt i flera perioder som riksdagsledamot för Socialdemokraterna och i våras skrev han boken, "Eläkeläisten taitettu itsetunto- seniorikansalaisena nyky-Suomessa".

Kimmo Kiljunen Riksdagsledamot Kimmo Kiljunen Bild: Seppo Sarkkinen / YLE

Boken ligger till stora delar till grund för medborgarinitiativet. Enligt Kiljunens uträkningar har lönenivån i Finland stigit med 88 procent under perioden 1995-2014 medan pensionerna bara stigit med 46 procent, det vill säga cirka hälften.

Ett annat sätt att uttrycka saken är enligt Kiljunen att arbetspensionen i medeltal utgjorde 60 procent av lönerna 1995, 2014 hade den sjunkit till 47 procent.

- Med stigande ålder blir människan allt fattigare i Finland, tjugo procent av de som är äldre än 75 år lever under EU:s fattigdomsgräns, 30 procent av de som är äldre än 85 år och av 100-åringarna nästan hälften, säger Kimmo Kiljunen.

Pensionsfonderna sväller och blir större

Det finns stora summor pengar i pensionsfonderna och de har vuxit enormt under de senaste åren. Den summa Kiljunen nämner är 183 miljarder euro, bara tillväxten under 2014 var 12 miljarder euro.

Det finns enligt Kiljunen rum för att återgå till en koppling av pensionerna till löneindex igen och det här skulle enligt honom också stimulera ekonomin.

- Man har pengar om man har viljan, säger Kimmo Kiljunen.

Vad säger pensionärerna?

Ordföranden för Svenska pensionärsförbundet, Ole Norrback, vill inte i det här skedet kommentera medborgarinitiativet och de krav som framställs i det. Han avvaktar resultatet av insamlingen av namnunderskrifter, ifall man lyckas nå de 50 000 underskrifter som krävs kan han eventuellt tänka sig att kommentera saken.

Vad säger pensionärerna på fältet? För några år sedan var kravet högljutt på ett slopande av det brutna indexet, nu är de kraven inte lika högljudda.

En orsak kan vara att lönepåslagen har varit så låga och kostnadsutvecklingen i landet har varit sådan att varken arbetstagare eller pensionärer har fått något tillskott i plånboken.

- Det vill jag nog påstå att pensionärerna ser det som en rättvisefråga. Idag när samhället inriktas på att man skall klara sig själv så långt som möjligt hemma är det synnerligen avgörande vad som kommer in på banken månatligen, säger pensionären Bertel Widjeskog i Jakobstad.

Pehr Löv (SFP) är numera pensionär i Jakobstad men han satt i riksdagen när det brutna indexet infördes 1995. Under hans 16 år i riksdagen var indexet en stor fråga i varje budgetbehandling men det blev aldrig någon ändring. Pehr Löv är numera också medlem i Pensionsorganisationernas delegation.

- Det kan jag nog lugnt säga att det brutna indexet var en betydligt hetare fråga då jag satt i riksdagen jämfört med nu, säger Pehr Löv.

- Det här är inte prioritet nummer ett för pensionärerna idag, livskvaliteten i sin helhet är det viktiga.

- Det viktiga är att man korrigerar de lägsta pensionerna uppåt så att alla kan krypa över fattigdomsgränsen med marginal.

- Enda trösten är att vår generation har levt med sparsamheten som dygd, säger Widjeskog.

"Vanliga pensionärer har gjort sin rätt"

Bertel Widjeskog ser utvecklingen som en rättvisefråga och han är beredd att underteckna medborgarinitiativet.

- Vanliga pensionärer har gjort sin rätt när vi i 30, 40 år har arbetat i vårt anletes svett som det heter, säger Bertel Widjeskog.

Pehr Löv å sin sida säger att det inte skadar att frågorna diskuteras och att man får höra experternas utlåtanden om hållbarheten i pensionssystemet.

- Däremot måste jag nog försvara det brutna indexet eftersom kostnadsutvecklingsdelen är åttio procent och det är ju priset på de varor och tjänster som vi pensionärer betalar som har betydelse för vår livskvalitet.

- Det finns också en solidaritetsprincip i det här så att vårt pensionssystem skall vara tryggt över generationsgränserna.

På torsdag förmiddag hade 19 354 personer tecknat under adressen på medborgarinitiativ.fi. Det krävs 50 000 undertecknare för att riksdagen skall ta upp frågan till behandling.

Bakgrundsfakta om pensionsindexet

Det nuvarande arbetspensionssystemet skapades 1962. Pensionerna var bundna enbart till löneindex till år 1977. Från 1977 till 1995 var pensionerna bundna till löneindex till femtio procent och prisindex likaså till femtio procent.

Följande försämring ur pensionstagarnas synvinkel kom 1995 när löneindexets andel sänktes till tjugo procent och prisindex höjdes till åttio procent. Det är den senaste förändringen som populärt kallas det brutna indexet.

Pensionärsorganisationerna har under många år motsatt sig det brutna indexet och vill tillbaka till läget före 1995 men utan resultat.

Bollförbundet kan komma att lätta på reglerna så att flyktingar snabbare ska få spelrätt i Finland. Vi hoppas på ett positivt besked, säger Tomislav Krstevski som är tränare för futsallaget Ruutupaidat.

Idrott brukar vara ett bra verktyg för att få flyktingar integrerade i nya länder. I Vasalaget Ruutupaidat som spelar i den inhemska futsalligan har de tre flyktingarna Hamsa Mohammed, Safa Ali och Hussein Gali från Irak snabbt blivit en del av laget.

Under hösten har de tränat med laget men inte fått spela officiella matcher. Det här eftersom de saknat spelrätt.

– Det är viktigt för mig att få träna med laget och jag är glad för det. Att få spela skulle också betyda mycket, säger Hassan Gali till Yle Sporten.

– Det är viktigt att få spela och jag lär mig mycket. Inte bara från fotbollen, det är gemenskapen också och man känner sig viktig. Jag vill vara viktig och jobba för laget, säger Hamsa Mohammed.

Hamsa Mohammed och Hussein Gali Hamsa Mohammed och Hussein Gali Bild: Yle/ Carl-Magnus Långkvist

Bollförbundet positivt till regeländring

De stora flyktingströmmarna till Finland har nu fått Bollförbundet att reagera. Förbundet har ställt sig positivt till ett första förslag att lätta på reglerna så att flyktingar snabbare ska kunna registreras som spelare och få spelrätt i Finland.

Det slutgiltiga beslutet kommer Bollförbundet att fatta på sitt möte den 14 december.

– Vi hoppas på ett positivt besked för det finns duktiga killar som spelar fotboll och futsal och varför kan man inte utnyttja den kapacitet som de har?

– Det handlar om ungdomar som kan bli riktigt bra. Jag tror det blir ett positivt besked, säger Tomislav Krstevski som är tränare för Ruutupaidat till Yle Sporten.

Tomislav Krstevski ger instruktioner åt Safa Ali Tomislav Krstevski ger instruktioner åt Safa Ali Bild: Yle/ Carl-Magnus Långkvist

Kan spela på hög nivå i Finland

Krstevski kom i kontakt med Hamsa Mohammed, Safa Ali och Hussein Gali via sitt arbete som handledare på Röda Korset.

Förutom att de tränar med Ruutupaidat brukar de också frekvent besöka sporthallen i Malax för att träna på egen hand. Och Krstevski ser en ljus fotbollsframtid i Finland för alla tre.

– De kan säkert spela i föreningar från division 2 och uppåt. Vissa kan också platsa i division 1 och högre upp om de får lite mer tid och träning. De har spelat förut och har kapacitet och talang.

– Jag har redan pratat med andra fotbollsföreningar här runtom och berättat om spelarna. Jag gör allt som står i min makt för att de ska få spela, säger han.

"Utvecklingen blir enorm"

För att utvecklas som spelare behöver man också spela matcher och ett positivt besked från Bollförbundet kommer enligt Krstevski att bli en stor morot att träna vidare och satsa på fotbollen.

– Då blir de jätteglada och gör allt de kan för att platsa i ett lag och lyckas. Utvecklingen blir enorm bara de får spela matcher och göra det som man tycker mest om, säger han.

Safa Ali Safa Ali Bild: Yle/ Carl-Magnus Långkvist

– Med lite mer träning och fokus på mina styrkor så kan jag utvecklas och kanske spela i fotbollsligan och även kanske i landslaget, säger Safa Ali.

Från Bollförbundet kan man i nuläget inte uttala sig desto mer än att förslaget fick ett positivt mottagande.

Det blir 19-åriga Sonja Lehto från Grankulla som skrider ner för Helsingfors domkyrkas trappor den 13 december.

Sonja blev student från Gymnasiet Lärkan i våras och har som bäst ett mellanår. Hon spelar flera instrument, främst violin, och älskar att sjunga.

Chock och glädjetårar

Det är en ganska omtumlad 19-åring som svarar när vi ringer upp.

- Jag har haft en sömnlös natt och en lite stressig morgon för jag visste ju att vi i dag skulle få veta. Jag satt och försökte titta på en tv-serie för att distrahera mig när Cami från Folkhälsan ringde och berättade. Det blev nog en chock och lite tårar, men nu börjar jag småningom fatta vad som har hänt…

Varför det blev just Sonja som vann vet hon inte.

- Jag har gjort en del kampanjarbete, men inte så mycket mera än de andra kandidaterna. Jag tyckte vi alla var jättebra och hade gjort ett fint jobb som lucia. Jag har faktiskt ingen aning om varför det blev just jag!

Gillar att ha fullt upp

Den som blir utsedd till Finlands lucia är tvungen att mera eller mindre tömma kalendern för december och januari. Sofia, som tagit ett mellanår efter sin studentexamen från Gymnasiet Lärkan i våras, tror inte att det ska bli något problem.

- Som sagt hade jag ju inte alls räknat med att vinna, men för säkerhets skull hade jag ändå förberett min arbetsgivare på detta. Jag tycker om att ha mycket program och jobba hårt så jag tror nog det ska gå bra.

Även om lucia nu är utsedd kommer luciainsamlingen att fortsätta ända till slutet av januari. För Sonja var insamlingen en av anledningarna till att hon ville ställa upp i luciavalet.

- Pengarna går till utsatta barnfamiljer och det är ett otroligt viktigt ändamål. Nu kan jag på riktig vara med och samla in pengar för det här, det känns väldigt bra!

Härliga tärnor

Vad ser då Finlands lucia 2015 mest fram emot?

- Naturligtvis ser jag fram emot själva kröningen och att gå ner för Domkyrkans trappor. Men om jag inte hade blivit lucia hade jag varit med i luciakören som tärna. Vi har ett härligt gäng som har övat varje vecka, så jag tror alla våra uppträdanden kommer att bli minnesvärda!

Hör en intervju med Sonja Lehto i Radio Vega kl 14.03 och i Tv-nytt kl 19.30.

Luciakröningen den 13.12 direkt på Arenan och i Radio Vega

Kröningens från Helsingfors domkyrka sänds direkt på Yle Arenan 13.12 med start kl. 16.55.
Radio Vega sänder kröningen direkt med start kl. 17.
I Yle Fem kan man se årets lucia Sonja Lehto skrida ner för Domkyrkans trappa i direktsändning kl. 18.00.

Hela kröningen visas i Yle Fem i repris tisdag 15.12 kl. 11.30-13.00.
Senare under julhelgen, onsdag 23.12.2015 kl. 15.30-15.50 sänds programmet Finlands lucia 2015: De vackraste julsångerna i Yle Fem.

Dessutom kan du följa Finlands lucia på sociala medier #finlandslucia och via svenska.yle.fi

Nedan kan du se hur det gick till när årets lucia intervjuades av Världens minsta björn!

Finlands lucia är ett samarbete mellan Folkhälsan Svenska Yle och Hufvudstadsbladet.

Invånarintresset har uteblivit vad det gäller vårdreformen. Men frågan om Vasa centralsjukhus jour engagerar

- Vasa centralsjukhus kommer att få ha kvar sin jour, skriver Gösta Willman, fullmäktigeordförande i Vasa sjukvårdsdistrikt och stadsdirektör i Nykarlebyi sin kolumn tidigare i veckan.

Vårdreformen är den största reformen som har gjorts på kommunfältet. Engagemanget från invånarna är dock inte lika stort som vad det gäller till exempel kommunfusionerna.

Gösta Willman är glad över manifestationer som marschen för Vasa centralsjukhus.

- Alla är nog eniga om att det skulle vara horribelt om vi inte hade full jour här, säger Willman.

Patienten osedd

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry tror att det uteblivna invånarintresset för vårdreformen har och göra med att mycket ännu är oklart. Dessutom är det inte intressant för alla var makten finns.

- Invånarna är mer intresserade av att servicen ska vara fungerade och att den ska finnas nära, säger Häyry.

Gösta Willman tillägger att man ännu inte sett till patienten vad det gäller vårdreformen.

- Det är svårt att föreställa sig hur stor reform det här är, säger Willman.

Vasas jour största frågan

Tomas Häyry säger att största delen av servicen kommer att fungera även om det kanske inte kommer att se ut exakt som nu. Den stora frågan nu är Vasa centralsjukhus jour.

- Av språk- och avståndsskäl måste Vasas jour vara kvar, säger Gösta Willman.

Han menar att man inte kan komma överens med till exempel Seinäjoki att man jourar varannan vecka.

- Antingen finns det en jour eller inte.

Många tänker bara på sig själv i trafiken och därför kan man råka ut för farliga situationer, det säger trafikinstruktör Kalle Halme på Hälsa och trafik. Han håller kurser i hur vi kan bli mer förutseende i trafiken.

Det är viktigt att redan innan man sätter sig bakom ratten fundera på den körning man har framför sig. Så att man på förhand kan förutspå och tänka igenom potentiella farosituationer.

- Alla mår bra att fundera över sitt eget agerande. I synnerhet om man har varit med om en nära-ögat-situation är det bra att efteråt fundera vad som hände och hur man kunde har undvikit situationen.

Övertro på den egna förågan

Enligt en undersökning tycker de flesta chaufförer att de är lite bättre på att köra bil än de flesta andra. Halme tror att övertron på den egna förmågan i trafiken delvis kan bero på att man känner sig trygg i sin bil.

- Man borde nog tänka på vad man riktigt sysslar med och fundera om man verkligen är så bra som man tror. I synnerhet om man råkar ut för en nära-ögat-situation är det skäl att fundera på hur man skulle ha kunnat undvika den.

För många innebär arbetsresorna att man kör samma sträcka varje dag vid samma tid. Det kan enligt Halme då finnas en risk för att resan blir rutin.

- Då är man inte lika uppmärksam som man annars skulle vara. Då är det viktigt att man också funderar över rutten redan innan man åker i väg och funderar på hur man kan undvika de potentiellt farliga situationerna.

Det som också påverkar körningen är till exempel om man är trött på morgonen när man kör till jobbet och väglaget.

- I dag är det plusgrader men ändå jättehalt på vägen, i synnerhet i korsningarna.

Kör på egna villkor, inte andras

Halme ger några goda råd för hur man kan undvika farliga situationer i rusningstrafiken. Man ska hålla koll på sina medtrafikanter

- Om man kör väldigt nära den som ligger framför kör man på dens villkor. Man ska hålla ett ordentligt avstånd till bilen framför. Då får man köra på sina egna villkor. Då blir det smidigare och du har tid att agera.

Kurser i förutseende körning ordnas av trafikskyddet för yrkeschaufförer, andra som kör mycket i yrket, bilskolor.

- Förutseende handlar mycket om attityder och förhållningssätt, att man reflekterar över sin egen körning.

För yrkeschaufförer kan reflexer på fotgängare vara helt avgörande. Busschauffören Janne Smeds önskar att fler insåg allvaret.

- Det minsta som kan hända är att jag inte ser människorna på busshållplatsen och kör förbi dem, säger Janne Smeds.

Idag är det många som inte bär reflexer och det kan förstås hända värre saker än att man inte kommer med bussen.

80 avgörande meter

I sitt tidigare arbete på Trafik och hälsa gjorde Janne Smeds tillsammans med några kollegor ett test för att se när man kunde se en fotgängare med och utan reflex. Det visade sig vara en skillnad på 80 meter.

- 80 meter är bromssträckan för en buss på landvägen, säger Smeds.

Därför är det av yttersta vikt att bära reflex.

Svårt att räkna med mörka gestalter

För en busschaufför är det viktigt att i god tid se människor och hinder. Ett stort fordon tar tid att få stopp på.

- Ju större fordon, desto långsammare reagerar det i nödsituationer.

Flera saker går att förbereda sig på när man kör, menar Smeds. Att det är halt eller mörkt till exempel. Men människor utan reflex går inte att ta med i beräkningarna.

- Är den mörka siluetten på ett dåligt ställe har jag svårt att hinna reagera.

Färdigt i kläderna

Janne Smeds skulle önska att mer kläder hade insydda reflexer, eftersom folk inte tycks se allvaret med dem.

- Den lilla plastbrickan kan idag verka trivial.

Oy Mirka Ab i Nykarleby krävs på bötesstraff för en arbetsolycka som skedde i mitten på april 2013. Två arbetare utförde ett arbete på en gallerplattform som gav vika och männen föll till golvet.

Den ena av männen skadade sig i fallet. Han fick en fraktur i vänstra hälbenet i samband med fallet. Männen höll på med att byta lager på ett kedjehjul i en torkugn när olyckan skedde.

Mirka krävs i stämningsansökan på minst 35 000 euro i samfundsbot. Två ansvariga anställda krävs på bötesstraff.

De ansvariga personerna vid Mirka har enligt stämningsansökan underlåtit att utreda faromomenten i arbetssituationen och göra en riskvärdering och ge anvisningar för montering och användning av arbetsställningen.

Domen faller 7 januari.

Korsholms kommunstyrelse föreslås dra tillbaka sitt besvär gällande ett naturskyddsområde som inrättats på Lappörarna.

Inför styrelsemötet på måndag föreslår kanslichef Solveig Söderback att kommunen drar tillbaka det besvär som man skickat in till förvaltningsdomstolen.

Ärendet gäller Lappörarna och ett 36 hektar stort skogs- och tjärnområde i norra delarna av ögruppen i Björkö.

Det gäller alltså inte det 18 hektar stora området i en annan del av Lappörarna där kommunstyrelsen också har överklagat det faktum att NTM-centralen inte har hört markägarna på traditionellt vis.

Gammalt beslut

Beslutet kring det nu aktuella området fattades mycket tidigare, redan år 2014. Redan år 2013 besvärade sig Korsholms kommun mot sig att området ska fredas mot markägarnas vilja.

Nu har det visat sig att markägarna visst har godkänt fredningen. Det skedde redan år 2006 då man vid en delägarstämma behandlat och godkänt ett förslag om fridlysning från Västra Finlands miljöcentral.

Leena Rinkineva-Kantola, överinspektör på NTM-centralen, berättar att det här kom fram under förvaltningsdomstolens utredning.

- Domstolen har därför frågat Korsholms kommun om det fortfarande är aktuellt med deras besvär kring frågan. Och det verkar ju inte vara så längre, säger Rinkineva-Kantola.

Två olika fall

Den här saken påverkar inte fallet med det 18 hektar stora området.

- I det fallet har vi just nu ett utlåtande på gång till förvaltningsdomstolen, säger Rinkineva-Kantola.

De digitala studentproven ligger runt hörnet, hösten 2016 ska nämligen de första proven skrivas i tyska, geografi och filosofi. Våren 2019 ska alla ämnen skrivas digitalt.

Projektet Digabi startade 2013 som ett projekt att digitalisera studentproven med målsättningen att använda kommunikations- och informationsteknik i studentexamen. Tanken är att man t.ex. får nya möjligheter att utforma provfrågorna.

Anna von Zansen arbetar som planerare för Studentnämndens Digabi-projekt och jobbar med bland annat utveckling av de elektroniska språkproven och projektkommunikationen.

- Med min bakgrund som språklärare, anser jag att det är en stor fördel att man kan använda autentiska material i frågorna som t.ex. videosnuttar, istället för bara text på papper, säger von Zansen.

Hackare har försökt komma åt kryphålen

Att skriva ett prov på datorn är enkelt. Det enda man behöver är en bärbar dator med plats för nätverkskabel och strömsladd. Det svåraste till en början är att veta vilken knapp man måste trycka på när man starta om sin dator. Datorn startas nämligen om med ett USB-minne som ger datorn ett helt nytt operativsystem från nämnden.

Skriver man ett prov på datorn är det viktigt att systemet är väldigt säkert, så att inget svar förloras eller att ingen ska kunna hacka sig igenom och fuska under skrivningarna. Därför har man ordnat Hackabi, en tävling för duktiga hackare, för att få fram datasäkerhetshål i systemet. I januari 2015 publicerade nämnden kursprovsystemet Abitti så att skolorna får testa, öva och ge feedback på systemet.

- Visst går det att hacka allt möjligt men vårt system borde nog vara så säkert att en vanlig användare inte kan ta sig igenom det och dessutom övervakas provsituationen, säger von Zansen.

Provsystemet vidareutvecklas tillsammans med skolor, vilket möjliggör att eventuella problem dyker upp i ett tidigt skede.

Blandade åsikter om provets innehåll

Ett frivilligt riksomfattande övningsprov i modersmål anordnades den 2 oktober 2015 för gymnasister runt om i Finland. I Vasa övningsskolas gymnasium deltog 38 studerande från årskurs 2.

Vi har fått tillgång till den enkät som eleverna och lärarna fyllde i efter provet. Under provet kunde största delen av de som skrev använda sina egna datorer, men för vissa uppstod problem och de blev tvungna att använda en dator från skolan.
((vis:1006763))
Andra problem som eleverna noterade var att deras dator hade blivit skyddad av en brandvägg när de skulle starta om den och att datorn endast hade en USB-port. Det skulle ha behövts två, en för omstarten och en för provfrågorna.

((vis:1006771))
Åsikterna om provets innehåll var mycket blandade. Vissa tyckte uppgifterna var välformulerade och lätta att förstå, medan andra tyckte raka motsatsen. Dock var det uppskattat att skriva på datorn, eftersom det gick mycket snabbare och ordmängden räknades automatiskt.

Emil Vuorenlinna och Arthur Österholm har testat att skriva studentprov på dator. Två pojkar Bild: Yle

- Det gick lättare att skriva på datorn eftersom man kunde redigera texten när man ville, utan att behöva handskriva om allt, säger Österholm.

I stort sätt var kommentarerna om skrivningen på dator positiva. Men det finns alltid plats för förbättring och när man frågade eleverna kom det bland annat fram att man borde kunna skriva med fet och kursiv text, att svarsrutan man skrev i kunde vara större och en del saknade möjligheten att stryka under texten.

Kommer matematik, fysik och kemi att fungera digitalt?

- Det beror på ämnet. Jag tvivlar på att det skulle vara lättare att skriva matematik, fysik och kemi digitalt, säger Vuorenlinna.

Hedda Stolpe, Antonia Stolpe, Cecilia Lassus, Edit Rosenblad & Anna Sundström, Vasa övningsskolas gymnasium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

En varg har rivit en ko i Tjöck i Kristinestad. Vargen hade tagit sig igenom elstängslet till sitt byte. En älgjägare observerade i söndags att en varg rörde sig i närheten av platsen där kon hittades riven.

- Kon hade blivit biten i nacken, vilket är ett typiskt sätt för vargen att döda sitt byte. Det är också typiskt för vargen att äta ur maginnehållet, säger Jarl Bergkulla, verksamhetsledare för Lappfjärdsnejdens jaktvårdsförening.

Den exakta tidpunkten för när kon blev riven är inte fastställd, men det kan ha skett för ungefär en vecka sedan.

Nu ska Bergkulla försöka ordna med rovdjurssäkra stängsel till den drabbade bonden via viltcentralen i Norra Karelens jaktvårdsdistrikt.

Det här görs för att minska risken att flera produktionsdjur ska rivas. Sannolikheten är stor att vargen stryker omkring i närheten.

- De brukar hålla sig kvar så länge det finns mat på matbordet, säger Bergkulla.

Ensam individ

Det var fråga om en ensam varg. I Österbotten finns inga vargflockar, utan de som rör sig i trakten är ensamma individer. Därför omfattas inte heller Österbotten av vargjakten som inleds i vinter.

I dag har den lokala rovdjursobservatören Folke Hed och Jarl Bergkulla, konstaterat att det var en varg som orsakade skadorna på djuret.

Skadorna rapporterades till lantbrukssekreterare Richard Appelback.

Närmare 170 jobb är hotade vid Uponors fabrik i Vasa.

Orsaken är att Uponor Infra flyttar sin tillverkning av rör och brunnar till Nastola.

- Surt. Känslan är inte bra, säger huvudförtroendeman Ronnie Ekström i Vasa.

Uppsägningar varje år

Uponor Infra har samarbetsförhandlat varje höst sedan bolaget bildades 2013 då företaget bildades.

- Man tänkte att i år klarar vi oss för vi har haft rätt bra med jobb jämfört med senaste åren. Det tändes ett litet hopp att kanske vi får ett år utan uppsägningar. Men nej, säger Ekström.

Ekström förstår inte riktigt hur det ska gynna bolaget att igen flytta produktionen. Tillverkningen flyttade för ett par år sedan från Forssa till Vasa.

- Och nu till nastola. Det är ingen lösning flytta maskiner från ort till ort.

80 blir kvar i Vasa

Tillverkningen ska enligt planerna flytta från Vasa 2016. Kring 80 personer blir kvar på Uponor Infra i Vasa. De ska koncentrera sig på projektkunnande, internationell försäljning, teknologi och fjärrvärme, skriver Uponor i ett pressmeddelande.

Hur ser du på möjligheten för de anställda att få nya jobb?
- Det är väldigt dåligt i Vasa just nu. Det är många som säger upp, så det är många som slåss om arbetstillfällena, säger Ekström.

Samarbetsförhandlingarna inleddes på torsdagen. Uponor köpte KWH Pipe år 2013 och då bildades Uponor Infra.