Österbotten ska utgöra ett av de landskap som får självstyrelse över social- och hälsovården. Det kräver 24 ledande österbottniska politiker i en skrivelse som överlämnas till familje- och omsorgsminister Juha Rehula. Han besöker Karleby.

Politikerna hänvisar till att såväl Österbottens förbund som Vasa sjukvårdsdistrikt stöder ett eget österbottniskt vårdområde.

Närservicen hotas

En av motiveringarna är att det handlar mycket om närservice och blir det för stora områden urholkas självstyrelsen.

Man tar också upp jämlikheten mellan språkgrupperna. Ett Österbotten som självstyrande område tryggar jämlikheten bäst, skriver politikerna. Och politikerna ställer krav att de grundläggande språkliga rättigheterna ska intas i lagstiftningen för självstyrande områden.

Främja nationalspråken

De självstyrande områdena ska också främja nationalspråken som en levande kultur i Finland, heter det i skrivelsen.

I svenska Österbotten har oron varit stor för att regeringen utser få vårdområden och att Österbotten blir endast en liten del i ett stort vårdområde. Politikerna ifrågasätter om specialsjukvårdens behov ska utgöra enda måttstock för områdesindelningen.

Malms flygplats vänner hoppas att nyheten om ny kommersiell reguljär passagerartrafik från Malms flygplats ska få regeringen att ompröva beslutet att lägga ner verksamheten på Malms flygplats.

Det nya finska flygbolaget Go Aviation har meddelat att de börjar flyga från Malms flygfält nästa år. Bolaget ska erbjuda en blandning av reguljärturer och skräddarsydda turer med enmotoriga propellerplan av modellen Pilatus PC-12 NG.

Propellerplanen har plats för åtta passagerare. Till en början kommer bolaget att flyga med två plan från Malm flygplats till Vasa, Kuopio och Tallinn, men målet är att utvidga till 20 plan till år 2018. Planen är att senare också utvidga flygtrafiken till Europa

”Hoppas regeringen tänker om”

Föreningen Malms flygplats vänner hoppas att beskedet ska få regeringen att tänka om.

- Staten har motiverat nedläggningen med bland annat att flygplatsen inte har reguljärtrafik. Vi får se vad som händer nu. Nu hoppas vi att de tänker över saken igen, säger Timo Hyvönen, ordförande i föreningen Malms flygplats vänner.

Finavia försvinner från Malms flygplats år 2016, men hobbyflygarna kanske får tilläggstid. Hobbyflygare demonstrerar mot att Malms flygplats läggs ner. Bild: Yle

Billigt och nära

Go Aviations vd Jorma Kario säger att man valt att operera från Malms flygplats eftersom det är förmånligare, närmare till centrum och väntetiden för både passagerare och flygplan förkortas rejält.

Priset på flygbiljetterna ska enligt Kario ligga nära priset på de större bolagens flexbiljetter.

- Om de lägger ner Malms flygplats, vilket vore dumt, kommer vi att flytta verksamheten till Helsingfors-Vanda flygplats, säger Kario.

Mycket sällsynt i Europa

I Kanada och USA flyger man sedan länge passagerartrafik med enmotoriga plan, medan det är ytterst ovanligt i Europa. I Europa är det bara Finland och Frankrike som har gett tillstånd till kommersiell passagerartrafik med enmotoriga flygplan under instrumentväderförhållanden (IMC), vilket betyder att piloten flyger med mätare och inte alltid ser land eller hav.

Kirsi Lähteenmäki-Riistama, chef på Trafis flygenhet, säger att Go Aviation ännu är halvvägs i tillståndsprocessen. Hon kan i det här skedet inte uttala sig om plantypens olycksstatistik.

- Traditionellt ser man det förstås som säkrare att flyga med två motorer om det skulle bli en störning i den ena motorn, men dessa nya flygplan har helt ny teknik och säkerhetsapparater, kommenterar Lähteenmäki-Riistama.

Timo Hyvönen från Malms flygplats vänner är entusiastisk över det nya flygbolaget.

- Det här är unikt i Europa och kan bli riktigt stort. Det är ett helt nytt sätt att tänka. Att flyga med en mindre operatör till mindre flygplatser sparar tid under till exempel affärsresor. Tänk att bara behöva vara en kvart i förväg på flygfältet. Och tänk vilka möjligheter en flyglinje mellan S:t Petersburg och Malms skulle erbjuda, säger Hyvönen.

Enligt honom är Pilatusplanen mycket pålitliga.

- Plantypen har just börjat komma till Europa, vi är mycket efter här. I Kanada flyger man med Pilatusplan överallt.

Reguljärtrafik senast 2010

Senast Malms flygplats hade reguljärtrafik var 2010 när danska helikopterföretaget Bel Air flög ut personal till fartyget Solotaire som sänkte ner Nord Streams gasledning i Finska viken.

Före det fanns det reguljär passagerartrafik på flyplatsen senast på 50-talet med några undantag. År 1986 flög man passagerartrafik från Malm under några veckor då Helsingfors-Vanda flygplats stod stilla på grund av strejk och estniska Avies flög till Malm under början av 2000-talet tills Finavia förbjöd det.

Nedläggningen av Malms flygplats har varit en långkörare. Helsingfors stad har meddelat att man ska börja bygga bostäder på området senast år 2020.

Hobbyflygarna får flyga kvar på Malm åtminstone till augusti 2016, men vad som händer efter det är ännu öppet. Trafik- och kommunikationsministeriet utreder tillsammans med Trafi om hobbyflygarna kunde få tilläggstid till utgången av år 2018.

Närmare 2 000 österbottniska hushåll var på fredagskvällen utan ström efter stormen Valios framfart.

Med uppmätta vindar på 30 meter per sekunder gjorde stormen många strömlösa sent in på fredagskvällen.

I hela landet var närmare 160 000 hushåll utan ström på fredagskvällen. Värst drabbades mellersta Finland och Savolax.

Elbolagen säger att man inte ska röra vid träd som fallit över ellinjer.

Många uppdrag för räddningsverket

Thomas Nyqvist som är jourhavande chef på räddningsverket i Österbotten säger att man före klockan 19 gjorde 24 utryckningar.

Brandman röjer upp efter att ett tak slets av i stormen i Ylivieska. Brandman jobbar med att röja upp efter stormen Valio. Bild: Str / Lehtikuva

- Det har varit en ganska bred spridning på utryckningarna mellan de tolv kommuner vi handhar, säger Nyqvist.

På brandkårens räddningsenhet i Karleby uppger man att de fått över hundra utryckningar på grund av stormen. De flesta utryckningar har gällt bortblåsta plåttak och träd som fallit över ellinjer.

- Vi har haft fyra träd som fallit i Purmo. I Lappfors flög ett tak. I Lepplax och Kovjoki fällde stormen tre stora träd, säger Kenneth Dahl, jourhavande brandförman i Vörå-Maxmo, Oravais, Nykarleby och Pedesöre.

Dejourerande brandförman mellan Malax och Sideby Stefan Wörgren säger att stormen inte drabbat södra Österbotten så hårt.

- Vi har haft fyra utryckningar. Det har varit träd som fallit över riksåttan.

Utan ström över natten

Petter Södergran beredskapschef på Vasa elnät säger att man gör sitt yttersta för att alla på fastlandet i Vasaområdet ska få tillbaka sin ström till natten.

- I Gerby skärgård kommer vi tyvärr inte att kunna fixa elen ikväll. Det är för mörkt och blåser för hårt för att vi med båt ska kunna komma och reparera elledningarna, säger Södergran.

Terjärv har drabbats av flera elavbrott under dagen.

- Det värsta verkar vara över, säger Kristian Finell från elbolaget Herrfors.

Finell tror att elen kommer tillbaka till natten.

Flygplan fick vända om

Ett flygplan som skulle landa i Vasa klockan 20.05 ställdes in på grund av stormen.

- Det blåste helt enkelt för hårt på Vasa flygplats för att planet skulle kunna landa, säger Henrik Edström pressansvarig för SAS i Stockholm.

SAS har ytterliggare en avgång från Stockholm till Vasa idag. Beräknad ankomsttid i Vasa är 00.35.

- Vi håller tummarna för att vinden ska avta och planet ska kunna landa i Vasa, säger Edström.

En del av de passagerare som fick vända om är ombokade för den senare avgången och för de andra passagerarna har flygbolaget ordnat hotellinkvartering, säger Edström.

Även tågtrafiken drabbades av störningar på grund av stormen. Bland annat drabbades trafiken mellan Tammerfors och Seinäjoki när ett träd föll över rälsen.

Ett tak slets delvis av i Ylivieska på grund av den starka vinden Ett tak slets delvis av av stormen Valio den 2 oktober 2015. Bild: Str / Lehtikuva

Ingen har skadats

I Ylivieska i norra Österbotten rasade en järnaffärs lagerbyggnad delvis i blåsten och på kyrkogården i Karstula föll flera träd.

Några personskador har ändå inte rapporterats.

Enligt prognosen avtar vinden i natt.

På Österbottens nödcentral säger man att det har varit en lugn natt i svenska Österbotten. Värre har det varit i Södra Österbotten, Jyväskyla och Ähtäri. Där har stormen härjat rejält under natten.

- Vi hade ungefär 50 utryckningar mellan Kristinestad och Pedesöre under fredagen. Sista larmet kom runt 22-tiden, säger Thomas Nyqvist på Östterbottens räddningsverk.

I Karlebytrakten hade man under fredagen runt 20 uttryckningar under fredagen. Räddningsenheten säger att det inte handlade om några värre skador utan främst träd som fallit över vägar.

Södra Vallgrunds sjöbevakningsstation hade en lugn dag trots stormens hårda vind.

- Det var ett par båtar som var ute kring holmarna, men vi fick inga larm under kvällen eller natten, säger Kim Ståhl på bevakningsstationen.

Fortfarande utan el

Sammanlagt var närmare 2000 hushåll utan el i Österbotten under stormens framfart. I hela landet var cirka 170 000 utan ström. Fortfarande är 85 000 hushåll utan el i hela landet. I Österbotten har de flesta hushåll fått tillbaka sin ström.

I Gerby skärdgård utanför Vasa var fortfarande 350 hushåll utan ström vid 10-tiden på lördagen. Det beror på att man under fredagskvällen inte kunde ta båt ut till skärgården och reparera skadorna. Strömmen kommer tillbaka under dagen.

Läser min tidning och gläds. Mitt bland alla bilder av människor på flykt och rubriker om urusel behandling av flyktingar har det hänt någonting. Engagemanget har vaknat.

Rödakorset ser det, jag ser det - det syns. Vi skänker saker och pengar vi kan avvara, vi ger av vår tid och vi välkomnar människor i nöd och på flykt.

Lärarinnan i mig känner igen mig. Jag känner igen engagemanget, viljan att göra skillnad för eleven och medmänniskan. Jag tror att det är en av de starkaste drivkrafterna för många, viljan att göra skillnad.

Den drivkraften finns i skolan, den drivkraften bär skolan - viljan att göra skillnad för andra människor, engagemanget.

Att nu se så många andra genomsyras av samma drivkraft gör mig glad. Vi lärare vet vad engagemang betyder. Det kan för eleven vara skillnaden mellan en framtid och en mörk framtid, för flyktingar mellan en framtid och död.

Sparkraven slår hårt mot skolan

Engagemanget som bär skolan är just nu utsatt. Sparkraven slår hårt, såväl statligt som kommunalt. Det yttre trycket på skolan är enormt, samtidigt som rätten till likvärdig utbildning i hela vårt avlånga land sipprar ut i sanden.

Den elev som har lyckan att bo i en skolvänlig kommun med fokus på framtidens skola, den eleven möter läraren med engagemanget.

Samhället ser att dagens skola behöver mera rörelse, mera digitalisering och mera elevvård, samhället bara öser på nya krav.

Men så länge digitaliseringen är fast i kommunens ekonomi, skolans vision och lärarens traditionella profil sker inget digitalt skutt. Digitalisering kräver otaliga dimensioner, det räcker inte med ett e-läromedel.

Behövs mer än hårdvara och kvickfix

Digitaliseringen kräver hårdvara, medvetna kliv och kunnig personal. Tror bestämt att det kräver en gnutta ungdom vid rodret om utvecklingen på riktigt ska ta fart på det området, det räcker knappast med medelålders erfarenhet då gäster som digitaliseringen knackar på.

Samhället ser att ungdomen behöver mera rörelse och vi öser på med en skopa rörelse i skolan. Vi lägger rörelsen ovanpå allt annat och förväntar oss engagemang ut i fingerspetsarna.

Tankar kring förebyggande hälsoarbete för dem bland dagens ungdom som varken vill röra på sig eller cykla till skolan ska kvickfixas.

Samhället ser att dagens ungdom behöver stöd för lärande och skolgång och skjuter in en dos med stödformer och elevvårdsåtgärder. Vackert så, teoretikerna tror att man garanterar kvalitet genom att införa nitisk dokumentation. Därmed används den engagerade lärarens tid på fältet till att upprätthålla byråkratidjungeln.

Byråkrati kostar massor

För att bibehålla elevens rätt till likvärdig utbildning, lärarens engagemang och skolans kvalitet i Finland är det tid att stanna upp och granska. I stället för att enbart stirra kortsiktigt på utgifter för verksamheten måste vi kunna göra saker smartare och effektivare.

Granskar vi ”små saker” som till exempel stödformers och elevvårdens dokumentation ser vi inbesparingar på hisnande summor. Skolor av i dag ska uppgöra 30 olika planer och uppdatera dem årligen vilket på landsnivå genererar en kostnad på 4,2 miljoner ( OAJ 2015).

Först då vi vågar vädra ut element från skolan i stället för att bara lägga på mera krav, kan lärarens insats för den enskilda eleven verkligen spela en avgörande roll.

För att kunna göra nödvändiga sparåtgärder smart måste produktionslinjen kunna granskas djupare och mera långsiktigt än via läroplansarbete och förändring av elevsyn.

Satsningar på skolan ger mer

Likvärdigheten i skolan har minskat och trenden bara fortsätter. Ska vi lyckas ändra kurs måste samhället och politiker tro att en satsning på utbildning spelar roll och att ett engagemang i skolan har betydelse.

Ingen vet exakt vad en satsning på utbildning ger, men alla vet att det ger mera. Vi måste bli bättre på att visa att utbildning gör skillnad. Det inre arbetet utbildningen gör måste tydligt kommuniceras till samhället.

I utbildning är det i dag allt för lätt att skära, eftersom det är omöjligt att exakt påvisa vilka konsekvenser inbesparingarna blir. Det är så enkelt att se att kostnaderna för i år minskar, men det är omöjligt att följa upp de konsekvenser inbesparingarna ger på långsikt.
 
Lärarrollen i skolan av i dag bygger på handledning och elevens lärande, men innerst inne bygger det på en vilja att göra skillnad för en annan människa.
 
Tro på att utbildning gör skillnad, tro på att lärare gör skillnad!

Inger Damlin, biträdande rektor i Borgaregatans skola i Vasa

Julia Bäck från Smedsby i Korsholm sticker iväg på ett tio veckors volontärprogram till Fiji.

I tio veckor ska Julia jobba med förskolebarn i Fijis huvudstad Suva. Organisationen bakom detta heter IVHQ, International Volunteer HQ i Nya Zeeland. En billig och trovärdig organisation enligt Julia själv.

- Om man googlar "volontärarbete" möts man av ett hav av alternativ. I början var det svårt för mig att få någon struktur på det. Jag fick jättemycket hjälp av en kompis som i våras jobbade som volontär via samma organisation. Hennes upplevelse var positiv och då kändes det även pålitligt för mig, säger Julia.

Varför just volontär?

Det är bra att veta på förhand vart man gärna skulle resa och jobba som volontär. Så var det inte för Julia.

- Lite riktlinjer hade jag. Jag ville utanför Europa. Men, fortfarande fanns det oändligt med alternativ. Jag började med att kolla upp saker som till exempel om engelska är ett officiellt språk i landet och vilka program som var tillgängliga. Mina egna alternativ var att jobba med barn eller med äldre. Möjligheter till boende är också bra att ha koll på, tipsar Julia.

Inte så billigt som man kunde tro

Volontär. Man kunde kanske tro att det mesta är gratis. Fel. Julia måste bland annat betala för resan helt själv.

- Men, jag får bo gratis. Jag äter också gratis. Tre gånger på vardagarna och två gånger på veckosluten. Jag betalar också för servicen. Jag får hjälp före, under och efter min volontärperiod. Hjälp som är tillgänglig dygnet runt, säger Julia.

Frej Vidjeskog var mitt i maten när han hörde ett brak och tittade ut. Stormen Valio hade lyft upp ett av deras uthus och blåst upp det på deras fähus där 20 kor befann sig.

Huset som var fastbultat i en stenfot har använts som regnskydd för en latringrop. Det blåste 30 meter i sekunden då händelsen inträffade i Småbönders.

- Jag är 76 år gammal och har aldrig upplevt något liknande, säger Vidjeskog.

De 20 korna som befann sig i huset klarade sig utan skador, säger Vidjeskog.

Så här såg det ut i Småbönders efter stormen Bild: Läsarbild/Sven Widjeskog

Uthuset fastnade på fähuset och började gunga av vindens kraft. Man försökte balansera upp huset med hjälp av linor och tre traktorer för att det inte skulle flyga iväg. På grund av den hårda vinden kunde man inte lyfta ner huset förrän på lördag förmiddag.

- Det kom en stor lyftkran som lyfte ner det. Uthuset är helt förstört. Nu väntar flera veckors reparationer, säger Vidjeskog.

Damerna i Vasa IFK stod med ryggen mot väggen före lördagens drabbning mot Merilappi United. Efter 0–3 (0–1) på bortplan befinner sig nu Vasadamerna på en andraplats i den nedre slutserien av damernas fotbollsliga.

Det var amerikanskan Anne Steinlage som inledde målskyttet för bortalaget efter 42 spelade minuter. I början av den andra halvleken drog Katariina Ketonen på sig ett gult kort.

Efter 70 spelade minuter såg framtiden plötsligt dystrare ut då Ketonen fick se gult en gång till och utvisades. VIFK lät inte hoppet försvinna och ökade ledningen till 2–0 ynka två minuter senare.

Målskytt var Madeleine Hamberg, som hoppat in för Eva-Susanna Dahlmars bara tre minuter tidigare. Ännu tio minuter före matchens slut orsakade hemmalaget ett självmål. Slutresultatet i Kemi därmed 0–3.

Hattrick av Barbuto ställer till det

Jumbon Nice Futis tänker inte ge upp utan kamp. I den andra matchen av den nedre slutserien kvaddade Björneborgarna till TPS med hela 4–0.

Brooke Barbuto stod för ett hattrick i matchen och Henna Lehti stod för det fjärde målet. Resultatet lyfter nu också Nice Futis förbi Merilappi United, som blir ensam kvar på 15 poäng, medan VIFK och Nice Futis ligger på 17 poäng.

TPS är redan klara för damligan också säsongen 2016, medan allt annat ännu är öppet i den nedre slutserien. VIFK och Nice Futis drabbar samman under den sista omgången om en vecka, medan Merilappi United möter TPS.

Silvret ännu på spel

Åland United hade en ypperlig chans att greppa tag i silvermedaljen, men förlorade med 1–2 mot mästarinnorna från PK-35. Pallokissat tog däremot ett stort kliv in i medaljkampen genom att vinna över HJK.

Pallokissat ligger nu på en fjärdeplats med 39 poäng. Åland United fortfarande tvåa med 41 poäng. Trean Ilves, som ligger på 40 poäng, möter ännu FC Honka på söndag inför den sista omgången om en vecka.

Damligan i fotboll:

Övre slutserien
Åland United – PK-35 1–2 (1–1)
HJK – Pallokissat 0–2 (0–1)

Nedre slutserien
Merilappi United – VIFK 0–3 (0–1)
Nice Futis – TPS 4–0 (1–0)

Efter en övertygande seger över Merilappi United hittar både tränaren Keijo Karvonen och målskytten Madeleine Hamberg mycket positivt inför den sista, avgörande omgången. Vi har förbättrar otroligt mycket, säger Karvonen till Yle Sporten.

– Matchen gick riktigt bra, helt enligt den ritning som vi har haft i de två tidigare matcherna. Jag tror att vi har hittat vårt system. Vi pressade uppe och de slapp inte någonstans. De hade nästan inga chanser över huvudtaget. Skulle nog ha kunnat vara mera mål för oss, men bra så här, säger Karvonen.

Och visst har Karvonen all orsak att vara optimistisk efter en gedigen insats av Vasadamerna i Kemi. Men kommer VIFK nu att klara kontraktet?

– Om du frågar den frågan just nu, så är vi nog ganska säkra. Vi har förbättrat vårt spel under den sista månaden otroligt mycket, säger Karvonen.

Lyckade nyförvärv bakom framgången

Karvonen lyfter fram nyförvärven som en viktig spelpjäs i Vasaklubbens senaste framgångar.

– En orsak till varför vi spelat bra är Haley Palmer, som har kommit till klubben. Vi har hittat bra spelare till alla platser. Just nu ser det riktigt bra ut. Om vi fortsätter så här så har vi hoppeligen bara en match kvar. Fast vi skulle förlora så får vi troligen kvala, de matcherna borde vara lätta, fast det vet man ju aldrig, konstaterar Karvonen.

Att säga att VIFK har hittat bra spelare till alla platser är ingen underdrift. Idag stod inhopparen Madeleine Hamberg för 2-0-målet.

– Det känns bra. Skönt att vi vann, det betyder mycket för laget, kommenterade Hamberg till Yle Sporten efter matchen.

"Måste hålla huvudet kallt"

Hamberg har nätat fem gånger på sju matcher och kan berätta varför avslutsprocenten ligger på en oerhört hög nivå.

– Det är väl finslipandet, den där sista beröringen. Jag har fått riktigt bra bollar från mittfältet och kanterna. Man måste alltid hålla huvudet kallt, säger Hamberg.

Ännu en match i den nedre slutserien väntar för Vasa IFK. Om en dryg vecka ställs damerna mot Nice Futis. Om man frågar Hamberg så är det ingen frågan om vem som kommer att hållas kvar i damligan.

– Det är bara en match kvar och vi har spelat riktigt bra nu på sistone, så det klarar vi, konstaterar Hamberg självsäkert.

Närpes Kraft vände 0-1 till 2-1 på hemmaplan och spelar vidare i division två också 2016. Åbo IFK tackar däremot för sig efter att samtliga zoner spelat färdigt.

Kraft låg länge under i sin hemmamatch i den västra zonen mot SalPa, men vände i den andra halvleken tack vara Mario Rac och Kevin Storfors. Tack vare segern hölls Närpeslaget i division två.

Åbo IFK fick nöja sig med 1-1 i den sista omgången efter ett sent kvitteringsmål mot MuSa på bortaplan av Severi Paajanen. Den ena poängen räckte inte för att hålla Åbo IFK i serien.

FC Honka hade inte förlorat en enda match på hela säsongen i den södra zonen, men föll i säsongens sista grundseriematch. Segersiffrorna för KäPa i Åggelby skrevs 1-0.

FC Futuras säsong tog slut på hemmaplan med en 0-1 förlust mot Kiffen. Dimitri Kovalenko segerskytt för gästerna där.

I den norra zonen fick GBK avsluta säsongen med en 2-0 seger i derbyt mot KPV. KPV är ändå klart för kval.

JBK tog avsked av norrtvåan med en 4-0 bortaseger över FC Ypa.

Slutresultaten, divsion två, sista omgången

syd
FCV - PKKU 0-4 (0-2)
JäPS - Gnistan 0-0
TPV - NJS 4-0 (2-0)
KäPa - FC Honka 1-0 (0-0)
Atlantis - Ilves-Kissat 0-0 (0-0)

FC Honka vinner zonen och kvalar, PK Keski-Uusimaa, Ilves-Kissat och NJS åker ur.

Se tabellen!

öst
Klubi 04 - Sudet 4-1 (1-0)
FC Futura - FC Kiffen 0-1 (0-1)
FC Viikingit - Kultsu FC 1-2 (1-1)
JIPPO - FC Lahti A 1-2 (1-1)

Klubi 04 vinner zonen och kvalar. JIPPO och FC Myllypuro åker ur.

Se tabellen!

väst
MuSa - ÅIFK 1-1 (0-0)
Närpes Kraft - SalPa 2-1 (0-0)
BK-46 - KaaPo 6-0 (2-0)
Masku - ESC 2-0 (0-0)
GrIFK - P-Iirot 3-1 (2-0)

Grankulla IFK vinner zonen och kvalar. Masku, KaaPo, Åbo IFK och Pallo-Iirot åker ur.

Se tabellen!

norr
FC Santa Claus - OPS 2-1 (0-0)
Kerho 07 - FC Kiisto 2-1 (2-0)
FC YPA - JBK 0-4 (0-1)
GBK - KPV 2-0 (1-0)
AC Kajaani - TP-47 0-0

KPV vinner zonen och kvalar. FC Kiisto, Kerho 07 och JBK åker ur.

Se tabellen!

Hur går det hela vidare?

Det var redan sen tidigare klart att FC Honka (syd), Grakulla IFK (väst) och KPV (norr) kommer att spela avancemangkval och under lördagen blev det också klart att Klubi 04 var bäst i den östra zonen och således knep Helsingfors-laget den sista kvalplatsen.

Matchparen i avancemangskvalet lottades i samband med finalen i Finlands Cup i Valkeakoski och ställer KPV mot FC Honka och Grankulla IFK mot Klubi 04.

• 10.10 Grankulla IFK – Klubi 04 och KPV – FC Honka
• 17.10 Klubi 04 – Grankulla IFK och FC Honka – KPV

Man har gjort små renoveringar hela tiden sedan Folkparkens start, men paviljongen är fortfarande i samma ursprungsskick som när den byggdes för snart 50 år sedan, säger Mikael Antell, styrelseordförande för Åminne Folkpark.

- Paviljongen är ett föråldrat utrymme som vi vill renovera, Antell

Mikael Antell styrelseordförande för folkparken i Åminne Mikael Antell är ordförande i Åmmine Folkpark Bild: Yle/Jonny Smeds

Renoveringen av paviljongbyggnaden skulle kosta 650 000 euro. Man håller nu på att ansöka om pengar för att kunna utföra renoveringen.

I den renoverade paviljongen vill man erbjuda mera program för en sittande publik.

- Vi har gjort olika enkäter som visar att det finns ett intresse för mera program för en sittande publik, som till exempel teater, allsång, föreläsningar eller bioverksamhet, säger Antell.

Paviljongen i Åmmine ser likadan ut som för femtio år sen Bild: Yle/Jonny Smeds

För att kunna uppfylla önskemålen behöver man en helt ny scen och höja taket inne i paviljongen.

- Det är väldigt lågt i tak för dagens ljus och ljudteknik. Vi behöver få bättre akustik inne i paviljongen, därför skulle vi behöva höja taket.

Inte bara paviljongen

Man planerar också bygga ett skilt förstahjälp utrymme, som man för tillfället saknar. Orkesterutrymmet ska också få sig ett lyft. Som utrymmet ser ut nu så finns tre lädersoffor och några skåp.

Orkesterutrymmet behöver ett ansiktslyft Bild: Yle/Jonny Smeds

När paviljongen är färdig byggd kommer man att bygga nya omklädningsrum med duschar och toaletter för simskolan, som arrangeras bredvid folkparken.

Man kommer att anlita ett företag som sköter renoveringen.

- Men väldigt många talkotimmar är inräknade i budgeten, säger Antell.

Om allt går som planerat börjar renoveringen inkommande vår.

- Renoveringen kan innebära att det blir förändringar i sommarprogrammen, men vi har inte gjort några beslut ännu, säger Antell.

2008 stack KWH-koncernens ledare Peter Höglund ut hakan och sade att lågkonjunkturen blir väldigt lång. Då fick han en hel del mothugg, men spådomen visade sig stämma.

Nu sticker han ut hakan igen och säger att först runt 2020 är nästa högkonjunktur att vänta. Och med nästan ingen tillväxt kommer arbetslösheten att fortsätta växa.

- Har vi råd med 400 000 eller kanske 450 000 arbetslösa, för dit bär det om regeringen, riksdagen och arbetsmarknadsparterna inte kommer till skott.

Enligt Höglund behövs över tre procents tillväxt för att arbetslösheten ska börja minska.

Slippapper går bra

KWH-koncernen är ett av landets 200 största företag och ett av landets största familjeägda företag med 1 700 anställda.

- Det går bra och inget av företagen i koncernen gör förlust.

Koncernen verkar alltså inte vara i behov av sänkta löner. Mirka går lysande och anställer årligen några 10-tal personer. Mirka investerar hela tiden, nu senast 5 miljoner i Jakobstad.

Också KWH påverkas

Men också KWH-koncernen har märkt av lågkonjunkturen. KWH Pipe slogs ihop med Uponor och ett par fabriker lades ner. Lågkonjukturen halverade efterfrågan på vatten- och avloppsrör.

KWH Logistics sköter stuveriverksamhet i en rad hamnar, och i Karleby hamn som haft en enorm transitotrafik av järnpellets från Ryssland fick man plötsligt mindre arbete. Efterfrågan på järn hade minskat på världsmarknaden.

Snabba beslut behövs

Sju år av lågkonjuktur har gått utan stora beslut. Alla är lika skyldiga, säger Höglund och vill inte peka ut vare sig politiker eller arbetsmarknadsparter som bovar i dramat.

Höglund vill inte heller rangordna förslagen till nedskärningar som varit i offentligheten.

- Det talas om fem procent men behovet är betydligt större.

Kostnadsnivån är för hög och manuellt arbete kan göras för bara enfjärdel i ett annat land i Europa, och Höglund drar en parallell till 70-talet. Textilindustrin försvann, och nu ser vi lite av samma fenomen, de arbetsintensiva
sektorerna flyttar sakteligen utomlands.

- Är man världsbäst i liten nisch klarar man sig, säger Höglund och syftar på Mirka.

Men är man inte i topp och har problem med lönsamheten avgör kostnaderna allt. Och nu är kostnadsnivån för hög, säger Höglund.

- Det finns bara två möjligheter, lägre löner eller automation.

Behöver KWH mera vinst?

KWH har 1 300 anställda i Finland. Om till exempel de anställdas semesterpengar avskaffas, vart går de pengarna?

- Vi investerar i mera kapacitet.

På årsnivå investerar koncernen i en takt av 30-40 miljoner euro. På produktutveckling handlar det också om stora summor, men det vill vi hålla hemligt, säger Höglund.

Under de senaste 15 åren har koncernen aldrig investerat mindre än avskrivningarna, vilket betyder kontinuerlig tillväxt. Så länge företaget växer skapas nya jobb, säger Höglund.

- Den avgörande faktorn nu är inte om det skärs i semsterpengen eller något annat, utan att man får fram ett beslut.

16-årige William Rosenlöf kommer att provspela för Premier League-klubben Chelsea i en vecka. Rosenlöf har debuterat i U16-landslaget under hösten.

Klubben meddelade om provspelet i ett pressmeddelande. Enligt klubben har Rosenlöf tränat med herrlaget, men har spelat på B- och C-juniornivå.

– Återigen får vi ett kvitto på att vi gör rätt saker inom juniorleden. Testperioden är en fantastisk chans för William och vi önskar honom all lycka, säger ordförande Henrik Skytte.

Rosenlöf kommer att träna med Chelseas juniorlag i sex dagar i oktober. Målvakten kan delta i en match under veckan.

– Han har jobbat hårt för framgången. Han har under tre års tid åkt till Norrvalla för morgonträningar före den egentliga skoldagen. Det krävs talang och hårt arbete och det har William, säger VIFK-tränaren Tommi Virkama.

Jacob Sundström har tagit hem segern i årets MGP-final med låten Min dröm.

Sundström är 14 år och kommer från Karleby. Han har sjungit och spelat gitarr i åtta år, och spelar också i ett band.

Sundströms idoler är gitarrister och sångare, såsom Archie Cruz, Matthew Tuck och Olli Herman. Helst lyssnar han på hårdrock och metall.

Sundström tävlade mot nio andra finalister i lördagens MGP-final.

Här kan du se en presentation av Sundström.

På andra plats i MGP placerade sig Liza-Elmina från Pargas med låten Dansa mer. På tredje plats kom Nea från Jakobstad med sin låt Kör, på fjärde plats kom Nora från Nykarleby med låten Allt jag har och Emilia från Esbo kom på femte plats med sin låt Min dag.

SB Vaasa fick ge sig efter en totalkollaps i den tredje perioden av innebandyns division ett-mötet mot Limingan Niittomiehet. Efter att ha lett med 5-1 efter två perioder stod det plötsligt 8-10 när matchen var slut.

Skärmdump av Innebandyförbundets matchrapport Skärmdump från Innebandyförbundets hemsidor. Bild: Salibandyliitto / floorball.fi

Vasaklubben såg ut att gå mot en säker vinst efter en stark insats under de första två perioderna men tappade greppet totalt under den tredje perioden.

LNM inledde målskyttet bara efter tretton sekunder och hade alltså öst in ytterligare åtta mål före slutsummer.

På övriga håll blev det vinster för Blue Fox och Lovisa Tor.

Resultat, innebandyettan:

SB Vaasa – LNM 8-10
LaSB – Blue Fox 2-5
Lovisa Tor – KeLy 8-4
ÅIF – Pirkat 13-7
Welhot – Steelers 9-6
Wirmo – Josba 3-7

Fortfarande, ett år efter att Smedsby omfartsväg öppnades för trafik, finns det inte en enda skylt till - Smedsby.

Avfarten vid Botniahallen har skyltar märkta "Korsholm N", Botniahallen och Karperö, medan avfarten vid Stenhaga skyltar för "Korsholm S" och stadsdelarna Stenhaga, Skogsberget och Bobäck i Vasa.

"Korsholm S" och "Korsholm N" syftar på södra respektive norra infarten till Korsholms kommuncentrum, Smedsby. Men "Korsholm S" kan tolkas som södra Korsholm, vilket kan tolkas som Solf, eller Rimal. "Korsholm N" kan tolkas som norra Korsholm - byarna Vassor och Kuni, till exempel.

Kommundirektör Rurik Ahlberg Kommundirektör Rurik Ahlberg Bild: Yle/ Malin Hulkki

Ända sedan vägen öppnades har kommunen tryckt på för att få skyltningen ändrad - eller åtminstone kompletterad. Det borde finnas skyltar märkta "Smedsby" vid bägge avfarterna.

- Det är helt otroligt. Det handlar om ett par skyltar, hur kan det vara så svårt, undrar kommundirektör Rurik Ahlberg i Korsholm.

Byråkratin sätter käppar i hjulen

Varför sätter inte kommunen bara upp skyltarna då? Smedsby omfartsväg är statens väg, och administreras av Södra Österbottens närings-, trafik-, och miljöcentral. Därmed kan inte kommunen så där bara sätta upp skyltarna.

- Skyltningen följer gällande direktiv, säger för sin del planerare Mikael Björses vid NTM-centralen, men tillstår att ärendet nog är under behandling fortfarande. Någon tidtabell finns dock inte.

- NTM-centralen gömmer sig bakom sin byråkrati, säger Rurik Ahlberg.

Det här är inte det enda problemet med skyltningen på Smedsby omfartsväg. Företagarna vid Fågelbergets industriområde är missnöjda med att det skyltas till området först vid Stormossen, och därifrån tvingas man köra ett par kilometer tillbaka längs den gamla vägen, om man kommit söderifrån. De önskar skyltning till Fågelberget också vid den norra infarten till Smedsby. Tidningen Pohjalainen rapporterade om den här saken på torsdagen.

Artisten Ella Sanoo ville ta en bild med Andreas Carlsson men blev för betagen av kändisskapet. Istället var det han som tog initiativet och kom fram till Ella med en hyllning.

Ella Sanoo, eller Ella Koskela som hon heter när gitarren vilar, uppträdde på musikkongressen Musik & Talang i Vasa i mitten av september. I publiken fanns producenten Andreas Carlsson från Sverige, som bland annat skrivit låtar för Backstreet Boys och Celine Dion.

- Jag är med i ett projekt som heter Ung musiker och vi uppträdde på en musikklubb i Vasa. Andreas var i publiken och jag ville ta en bild med honom. Men han var för cool och jag blev blyg. Istället var det han som kom fram till mig och frågade om jag var Ella.

Ella fick sin selfie och en rad hyllningar i samma veva. Och visst pekar karriären spikrakt uppåt. Ella har ett team i Stockholm som arbetar hårt på att etablera henne som musiker. Hon har redan spelat in över tjugo egna låtar och en singel släpps inom kort.

Började som gatumusiker

Sin unga ålder till trots har Ella lång erfarenhet av att uppträda inför publik. Redan som 13-åring sommarjobbade Ella som gatumusiker i Helsingfors, Tammerfors, Stockholm och Köpenhamn. Och det var via sommarjobbet hon blev upptäckt.

- När jag spelade i Stockholm kom det fram en kvinna som gav mig ett nummer. Hon var gift med en svensk låtskrivare och producent och bad mig ringa honom. Jag ringde upp och vi skrev ett kontrakt, säger Ella.

Artistnamnet en kompromiss

Varifrån kommer då artistnamnet Ella Sanoo? Det var det svenska teamet som funderade länge på vad de skulle kalla henne. Hennes efternamn Koskela är svåruttalat i Sverige men ändå ville de behålla en finländsk koppling.

- Ella Sanoo har något med Finland att göra och så förstår man att jag inte är från USA och kan ursäkta min engelska. Och så tycker jag att namnet är fint, säger Ella.

Just nu studerar Ella vid musiklinjen vid Vasa Övningsskolas gymnasium. Vad framtiden bär med sig är ännu öppet men visst finns musiken med på något hörn.

- Jag är faktiskt ganska stressad över framtiden och vet inte riktigt vad jag vill. Men jag hoppas så klart att jag kan jobba med musik. Åtminstone som en hobby, säger Ella.

Tjuvar bröt sig in i affärsutrymmen i Jakobstad mellan den 9-11 oktober på Kyrkostrandsgatan 14. Från affären stals ett par datorer och lunchkuponger.

Ytterligare ett inbrott skedde mellan den 11-12 oktober då någon bröt sig in i ett lopptorg på Östermalmsgatan i Jakobstad. Tjuvarna lämnade inbrottsplatsen tomhänta och fick med sig ett par euro som byte.

Polisinrättningen i Österbotten ber allmänheten om tips angående inbrotten.

I flera månader utsattes Ahmad Rohaanis resaurang i Vörå för ofog. Men förra helgen blev den lugnaste på flera veckor och pizzerian fick vara helt i fred, det skriver Vasabladet.

Enligt tidningen kom flera ungdomar till pizzerian för att be om ursäkt för sitt beteende.

- I helgen kom det in några pojkar som sa att det var ledsna för vad som hänt. Och några av de pojkar som tidigare gjort skada satt nu hela kvällen i restaurangen utan att bråka, säger Roohani till Vasabladet.

Han säger sig vara glad över ungdomarnas initiativ och att han vill diskutera för att komma åt problemet. Rohaani vill inte polisanmäla någon, det enda han önskar är vi visar respekt för varandra.

Då Ahmad Rohaani intervjuades av Yle Österbotten förra veckan så var det på grund av att han hittat ett hakkors fasttejpat på ytterväggden. Då fick han nog. Rohaani hoppades att föräldrar pratar med sina barn om händelserna vid pizzerian.

Roohani har bott i Vörå sedan 2002 och drivit sin restaurang sedan 2003.

Privatbilister kör felaktigt in på bussarnas område vid Vasa resecentrum och nu ryter busschaufförerna till kring sen egen säkerhet - och bilisternas.

Janne Smeds kör regelbundet för Haldin & Rose, numera Ingves & Svanbäck, och han vittnar om upprepade problem vid Vasa resecentrum.

Privatbilister struntar i förbudsskylten under vägbron och kör felaktigt in på bussarnas lastnings- och lossningsområde där de skapar farliga situationer.

Förbudsskylten vid resecentrumet uppmärksammas inte av bilisterna. Förbudsskylten vid resecentrumet uppmärksammas inte av bilisterna. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Oftast anser bilisterna att det är mitt fel när det händer. Man blir kallad både det ena och det andra, säger Janne Smeds.

Farligt också för bilisterna

Det handlar alltså om privatbilister som kör in på bussarnas område, förbi Matkahuolto och vidare under vägbron.

En privatbil har kört förbi förbudsskylten och fortsatt till det område där den inte får vara. En privatbil har kört förbi förbudsskylten och fortsatt till det område där den inte får vara. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Resecentrumet uppstod år 2009 i samband med att gamla busstationen stängde och flyttade till den plats där den är i dag, intill järnvägsstationen.

En familj lastar ur bilen på den plats dit privatbilar inte får köra. En familj lastar ur bilen på den plats dit privatbilar inte får köra. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

"Vill kunna parkera nära"

Helena Nurmikoski är förman på Matkahuolto. Hon berättar att biltrafiken har varit ett problem från första början.

- Det finns ju ändå många parkeringsplatser här i centrum. Den närmaste, lite större parkeringen finns söder om resecentrumet. Kanske vissa tycker att det är för långt att gå därifrån. De vill uppenbarligen inte lämna sina bilar så pass långt borta, säger Helena Nurmikoski.

"Vill bara jobba säkert"

Busschauffören Janne Smeds skulle gärna se att staden skapade något system för de korta stoppen, när någon bara ska vinkas av eller plockas upp, kanske genom att hägna in en fil för just det syftet där på den här bredare ytan där bussarna står.

- Vi är inte här som några trafikens Napoleon. Vi skulle bara vilja kunna jobba på ett säkert sätt. Vi vill ha en säker miljö där vi kan hantera frakten på ett bra sätt utan att riskera att skada människors bilar, säger Smeds.

Föreslår bom för bilarna

Men Klaus Koivula, som är trafikregleringschef vid Vasa stad, tycker inte att det är möjligt att låta bilarna köra in på området över huvudtaget.

- Det är svårt att hitta något sätt att använda det där smala området bättre. Om folk nu inte tar hänsyn till trafikmärket kan jag bara tänka mig en lösning. Det är att vi skulle låta installera en bom på platsen, en bom som bara busschaufförerna kan öppna, säger Klaus Koivula.