Vid åldringshemmet Lärknäs i Korsnäs är trädgården en viktig del av vården. Det gröna rummet inspirerar till aktivitet och väcker minnen.

Några sitter och njuter och lyssnar på fågelsången. Andra vattnar, rensar och pysslar med växterna. Ibland kommer någon anhörig eller granne och hälsar på. Lärknäs åldringshem är mitt i samhället, vackert omgivet av olika utformade trädgårdar. De har kunnat skapas med hjälp av donationer.

Helene Fiskars i trädgård. Bild: Yle/Jussi Laine

Helene Fiskars är anställd för att rehabilitera och aktivera. Hon säger att allt det här hjälper de äldre minnessjuka att minnas.

- De har varit jordbrukare, växthusodlare, minkfarmare och de har fiskat. De har levt nära naturen och det gröna, säger Helene Fiskars. Det här är bra för både kropp och själ.

Rehabiliterande arbetssätt

Saga Granqvist sitter i en trädgårdsstol i bredbrättad hatt med ett saftglas i handen. Hon är på hemmet för intervallvård och blir hämtad av en anhörig lite senare.

- Det är fint väder, fint att vara ute. Men jag måste akta mig så jag inte får för mycket sol, säger Saga.

Äldre damer i hatt sitter i trädgård. Bild: Yle/Jussi Laine

Hemmet tillämpar ett rehabiliterande arbetssätt och uppmuntrar klinten till aktivitet, till att gå, klä på sig och tvätta sig själv. Så gott det går. Ibland gör man utflykter, andra gånger ställer man till fest. Eller går ut i naturen.

- Det finns många aktiviteter som inte kostar något, säger Helene.

Men hur går vintern utan alla dessa prunkande växter?

- Man tar naturen inomhus, berättar Helena. Kottar, kvistar, träd. Vi arbetar enligt årstid. Om vintern kan vi sätta tall- och granris i planteringslådorna med lampor som lyser upp.

Smultron och jordgubbar är utplanterade här och där och klienterna går omkring och plockar och låter sig väl smaka.

- De äldre mår bättre och är gladare så här, säger Helena Fiskars. De känner sig delaktiga och värdefulla, ända till livets slut. Det har de rätt till för de är de som har byggt upp Korsnäs.

I maj tilldelades Lärknäs La Carita-stiftelsens hederspris för sitt arbete.

I femton år väntade familjen Etoka från Kongo på att få lämna flyktinglägret i Zambia för att få ett nytt, tryggt hem. I januari anlände familjen till Korsholm och nu säger de, utan att tveka, att de är hemma.

Sommarpsalmerna ljuder i Korsholms kyrka och konfirmanderna sjunger högst och klarast. I församlingen sitter familjen Etoka. Pappa Thomas och mamma Machozi Amisa med barnen Lubunga, Kaluta, Riziki, Etienne, Clementine och Etoka Thomas.

Rose-Maj Friman hör till en av Etokas vänfamiljer och har, dagen till ära, bjudit dem med till kyrkan.

De minsta orkar inte riktigt sitta stilla och springer ut medan prästen talar. Men Kaluta och och Etienne uppskattar kyrkobesöket.

- Gudstjänsten liknar vår ganska mycket. Vi har mycket gemensamt, säger Kaluta.

- Ja, den är bra, och sångerna var också okej, säger Etienne.

Nu är de är hemma

Mycket och ingenting har hänt sedan Yle Österbotten träffade familjen Etoka i mars. Barnen går i skola, lär sig språk, leker och umgås med varandra och sina vänner. Allt det nya har blivit vardag det är kontakten till vänfamiljerna som håller familjen trygg.

- Först var kontakten mera intensiv men med tiden blir det lite mindre. Men vi har fortfarande väldigt bra kontakt. De är mina vänner, säger Rose-Maj Friman. Och de kommer alltid att vara det.

- Vi älskar våra vänfamiljer. De hjälper oss med allting och det är vi väldigt tacksamma för, säger Kaluta och Etienne.

När de får frågan om de känner sig hemma i Korsholm, svarar de "ja" i kör.

- Det här är vårt hem nu och vi kommer aldrig att kunna återvända, säger Kaluta.

Det var en lång väntan för Etokas att få börja sina nya liv i Korsholm.

- Thomas har berättat hur de väntade i femton år på att flytta från flyktinglägret i Zambia. Det brukade dyka upp listor med namn på vem som stod näst i tur att få komma bort. Den där sorgen att se att det ännu inte var deras tur var enorm, säger Friman.

Rose-Maj Friman. Rose-Maj Friman. Bild: Yle/Kati Enkvist.

Inget avbrott i studierna

Trots att det är sommarlov fortsätter Etokas att studera.

- Vi gillar att cykla omkring och vara med våra vänner, men det går mycket tid åt till att lära sig svenska, säger Etienne.

Men lite lek har det blivit i alla fall.

- Jag tycker om att gunga, säger lilla Clementine som enligt resten av familjen talar bäst svenska i hela familjen.

Med en marginal på fem centimeter lyckades Daniel Sjölind från IF Åsarna hoppa hem guldet i herrarnas tresteg i SFI-mästerskapen i Nedervetil på söndagen.

SFI-mästerskapen på hemmaplan var en av Daniel Sjölinds stora målsättning den här säsongen. Och han lyckades vinna guldet. Sjölind hoppade 14,35 i sitt tredje hopp men avståndet ner till tvåan Emil Storlund från IF VOM blev bara fem centimeter.

– Publikstödet var riktigt bra idag. Folk som stod på andra sidan klappade också med så det var roligt. Jag har haft stora problem den här säsongen och bara hunnit träna en gång före den här tävligen. Jag ville se om kroppen håller och att jag kan fortsätta karriären, säger Sjölind till Yle Sporten.

– Hur ser sommaren ut efter det här?

– Jag ska försöka med hoppträningar nu så att jag eventuellt kunde tävla i Kalevaspelen. Kan jag hoppa runt 15 meter så kanske jag ställer upp, säger han.

Förutom Daniel Sjölind lyckades också Elin Pajunen från IF Åsarna ta guld i damernas höjdhopp. För Anna Pajunen blev det silver i tresteg efter Kira Kytölä från Esbo IF.

Falken fortsätter dominera

På medeldistanserna fortsätter IK Falken att dominera. Niklas Sandells och Jimmy Finnholm tog en dubbelseger på 1500 meter medan Karin Storbacka vann den för henne ovana distansen 3000 meter.

– Jag satsar på träningen nu och 3000 meter är bra konditionsträning. Dag för dag mår kroppen bättre och genast då kroppen börjar fungera så känner man sig som en ny människa, säger Storbacka.

Helsingfors IFK:s herrar visade igen styrka när man tog en trippelseger på 100 meter. Joona-Ville Heinä vann före Ilari Mäkinen och Johan Versluis.

På damernas 100 meter gick segern till Nathalie Nystrand från IF Fyren.

Vasa IS Pyry Niskala vann som väntat herrarnas diskus och bakom sig hade han två välkända namn från IF Raseborg, Tomas Söderlund och Conny Karlsson.

Samtliga resultat från söndagens tävlingar hittar ni här.

Camilla Richardsson avslutade sitt fantastiska U23-EM med en niondeplats på sidogrenen 5000 meter – men sidogrenen kan bli huvudgren i framtiden. I år är det ändå VM på 3000 meter hinder som gäller.

När idrottarens första svar på en enkel intervjufråga svävar vitt och brett i två minuters tid vet man att många tankar flyger runt i huvudet. I Camilla Richardssons fall var de främst positiva.

Gårdagens EM-fyra på 3000 meter hinder sänkte sitt personliga rekord med nästan 20 sekunder på 5000 meter och korsade mållinjen som nia med tiden 15.57,95 – bara en dryg halvsekund från topp-8.

– Jag har haft drömgränsen på 16 minuter i tankarna, men när jag for iväg på morgonlänk imorse tänkte jag nog att den får vänta ett tag, berättar Vasa IS-löpare till Yle Sporten.

"Jag sprang på ren vilja"

När hon väl kom igång kändes kroppen ändå överraskande pigg trots att hon hade två färska hinderlopp i benen. Men den piggheten tröt under de två sista varven.

Richardsson sprang tre lopp på fyra dagar i Tallinn. Camilla Richardsson, U23-EM, 11.7.2015. Bild: Str / Lehtikuva

– Om jag skulle ha haft riktigt fräscha ben skulle åttondeplatsen ha lossnat, men jag styvnade nog bort totalt under de sista 800 metrarna. Jag sprang på ren vilja, jag var helt slut.

– Jag tänkte före att jag är riktigt nöjd med en topp-10-placering, men såklart vill man som idrottare alltid ha lite mera, så en poängplacering skulle nog ha varit jättefin. Men det tänker jag inte gräma mig över idag!

Arbete för allt slit

Genast efter lördagskvällens hinderfinal, där Richardsson förbättrade sitt personbästa med över tio sekunder och kom fyra, konstaterade hon att det finns en liten besvikelse över den missade medaljen och VM-gränsen.

– Jag får nog absolut vara nöjd, säger 21-åringen nu. Jag är kanske fortfarande lite i chocktillstånd. Jag måste smälta det här och fundera på vad jag riktigt gjort på helgen när jag kommer hem.

– Jag har nog all orsak att fira, EM har varit så grymt bra. Jag måste låta mig själv vara nöjd. Det känns grymt skönt att få resultat av allt arbete, jag har jobbat så hårt.

Guy Storbacka coachar förutom Richardsson också bland annat Sandra Eriksson. Bild: Yle

– Jag har litat hårt på Guys (tränaren Storbacka) arbete, han gör ett fint jobb. Man ska nog inte ifrågasätta det utan bara göra som han säger, så kommer man i toppskick, ler Richardsson.

Richardsson förbättrade sitt rekord också när U23-EM arrangerades förra gången i Tammerfors för två år sedan och känner att det är viktigt att hon visat sig kunna prestera i stora mästerskap.

– Det visar att man har kapacitet att bli en mästerskapslöpare i framtiden, att man klarar av att få fram formen när det faktiskt krävs, glädjer sig Richardsson.

VM också utan klarad gräns?

VM-gränsen på 3000 meter hinder lyder 9.44 och Richardssons tid från EM-finalen 9.46,34. Följande chans att klara gränsen kommer i Elittävlingarna i Joensuu den 23 juli – men det är inte helt säkert att gränsen måste underskridas.

Ifall inte tillräckligt många damer klarar gränsen fylls nämligen deltagarlistan ut med följande namn i VM-rankingen. För tillfället ligger Richardsson 39:a i VM-rankingen då de 45 främsta åker till Peking.

Vad blir Camilla Richardsson gren i framtiden? Camilla Richardsson, inför U23-EM, 7.7.2015. Bild: Lehtikuva

– Så om jag mot förmodan inte skulle klara gränsen kan det räcka ändå. Men nog skulle det kännas säkrare att klara gränsen, och jag fick nog jättemycket självförtroende med tanke på det igår, säger Richardsson.

Släta sträckor i framtiden?

VM på 3000 meter hinder finns alltså i Camilla Richardssons tankar just nu, men i framtiden kan hindren försvinna från repertoaren.

– Jag skulle inte vela säga det, men jag misstänker nog att jag inte riktigt har snabbheten som krävs för 3000 meter, säger Richardsson som tror att 5000 meter vid sidan om hinder kan bli aktuellt redan i EM i Amsterdam nästa år.

– När man börjar komma ner på riktigt hårda tider kan det hända att det blir till och med 10 000 meter som jag måste satsa på. Men nu kör vi hinder åtminstone i ett par år till. OS i Rio nästa sommar är målet, så får vi sedan efter det.

Se alla resultat här!

VPS Pyry Soiri öppnade målskyttet – men Jani Virtanen och Didier Boris Kadio fixade festen i Jakobstad. Ett tungt poängtapp för VPS, då Ilves samtidigt vann över KuPS.

Efter en mållös första halvlek gav Pyry Soiri gästerna fördelen i matchen.

Jaro tappar boll vid 20 meter och Voutilainen passar fram Tamminen som ger åt Soiri som kommer i andra vågen. 0-1 i 55:e VPS. @VPS1924_se

— Gustaf Westerholm (@G_Westerholm) July 12, 2015

Virtanens mål kom på nick i den 70:e minuten, medan Kadios segermål väntade på sig. Det var först i matchens slutminuter som han sköt Jaro till seger.

Kolsvart. #vepsu

— Hannes Nyberg (@hannes_nyberg) July 12, 2015

Efter tränarbytet för några veckor sedan har VPS tagit en poäng på två matcher i fotbollsligan. I Europa League-kvalet blev det respass mot AIK.

Boris Kadio 2-1 90 min #Veikkausliiga #PohjanmaanDerby pic.twitter.com/yMnUuqRX1b

— Antti Koivukangas (@koivukangas) July 12, 2015

Staffmål för Ilves

Ilves gjorde kvällen mer dyster för Vasalagets supportrar. Tomi Petrescus straffmål i den andra halvleken blev det enda i matchen mot KuPS. Det betyder att gapet ner till jumbolaget VPS växer.

1-0 Petrescu! #Ilves #KuPS #Veikkausliiga @IlvesEdustus @NiilonPojat pic.twitter.com/7YoI6miAW6

— Mikko Alahäivälä (@mikkoalahaivala) July 12, 2015

SJK såg länge ut att bara få oavgjort mot nykomlingen KTP trots spel med elva mot tio i över en halvlek. Men Emil Lindman ville annat, i den 88:e minuten fixade han tre poäng till laget från Seinäjoki.

Resultat:
FF Jaro–VPS 2–1
Jaro: Virtanen 70, Kadio 90
VPS: Soiri 54

SJK–KTP 1–0
KTP: Shane McFaul rött kort 35
SJK: Lindman 88

Ilves–KuPS 1–0
Tomi Petrescu 68

Skådespelaren och teaterchefen Ann-Luise Bertell kallar sig gärna ordmakare. I sitt sommarprat bjuder hon frikostigt på sina egna dråpliga misslyckanden och flätar ihop jobb och privata reflektioner om fantasi och kreativitet och att livet är en vidunderlig resa.

Framgång och misslyckanden

Om man ska vara kreativ går det inte samtidigt att vara negativ.― Ann-Luise Bertell

Ann-Luise Bertell delar frikostigt med sig av sina misslyckanden i sitt sommarprat. Det är först senare som hon insett att vägen till att lyckas kantas av misslyckanden.

- Det är kanske meningen att man ska bli klok. Att inse att man inte vet allt och att det finns mycket att lära.

Kreativitet

Hon har också lärt sig under en lång karriär att bejakande stimulerar kreativitet. Ann-Luise är numera författare, skådespelare, regissör.

- Idéer behöver en vänlig omgivning. Det går inte att genast slå ner och misstro en ny idé, då svänger den om eller dör en ögonblicklig död. För att idéer ska kunna födas, för att fantasin och kreativiteten ska kunna verka och hjälpa oss människor att hitta på saker, gå vidare, utvecklas, göra livet på jorden bättre för oss alla ...så behövs en fredad plats. En plats utan negativitet.

- Om man ska vara kreativ, så kan man inte samtidigt vara negativ. Sen kan man kritiskt se på sina skapelser. Men kreativiteten måste ha en fristad.

Fantasi är viktigare än kunskap

Under sommaren 2015 ger hon avkall på posten som teaterchef på Wasa teater för att ägna sig åt sin kreativitet och sin fantasi.

- Jag är lycklig som får leva på fantasi. Men vi har alla inom oss tillgång till en förunderlig fantasi. Det är bara ibland svårt att få fram den då man behöver den.

- Fantasi är viktigare än kunskap, sa Albert Einstein. Han fortsatte; För kunskapen är begränsad, men fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg, föder utveckling. Vi borde ta hand om och vårda vår fantasi. Inte låta den tuktas och brytas ned.

Bland annat den här musiken spelar Ann-Luise Bertell:

Ann-Luise Bertell sommarpratar i Yle Radio Vega den 14 juli kl 10.05 och 18.03. Du kan också lyssna på henne på Yle Arenan.

Här hittar du listan på Vegas sommarpratare 2015

Skillnaderna mellan olika sjukvårdsdistrikt är stora då det gäller antalet organdonationer. Det kunde finnas nästan hälften fler möjliga donatorer om sjukhusen bara lyckades identifiera dem.

Ilkka Vass fick ett nytt hjärta för 26 år sedan efter att en genetisk hjärtsjukdom gjort hans hjärta obrukbart. Han hade inte hunnit fylla fyrtio år men hade redan haft en hjärtinfarkt och genomgått en bypass-operation. Hans enda chans var att få ett nytt hjärta.

- Livet förändrades drastiskt. Precis innan transplantationen kunde jag knappt gå till toaletten utan låg bara till sängs. Tre veckor efter transplantationen kunde jag gå upp och ner i alla Mejlans sjukhus femton våningar. Det var som natt och dag, säger han.

Han behövde bara vänta två månader på ett hjärta. I Finland väntar just nu ungefär 20 personer på ett hjärta och hela 400 personer på en ny njure.

Nästan en tredjedel går till spillo

Fjolåret var ett rekordår då det gäller organdonationer. Då resulterade 120 donatorer i 355 transplantationer i Finland. I år ser det redan ut att bli lika många. En orsak till ökningen är en nationell plan som rekommenderar att alla sjukvårdsdistrikt har en arbetsgrupp som identifierar möjliga organdonatorer.

Men alla distrikt har inte tillsatt en arbetsgrupp. Transplantationsenheten vid Helsingfors universitets centralsjukhus räknar med att det kunde finnas nästan hälften fler möjliga donatorer om sjukhusen bara lyckades identifiera dem.

Stor variation

Skillnaderna mellan sjukvårdsdistrikten är stora. Om man ser på antalet donatorer per en miljon invånare, så har vissa sjukvårdsdistrikt fyra gånger så många donatorer som andra.

Det beror delvis på att vissa sjukhus skickar sina patienter vidare till större sjukhus, men också på hur aktiv personalen är, säger Helena Isoniemi, som är överläkare vid transplantationsenheten vid HUCS, där alla transplantationer görs.

- Delvis beror det på hur bra man har utbildat personalen i att känna igen de här hjärndöda patienterna som möjliga organdonatorer, säger hon.

Några av dem som placerar sig långt nere om man ser på de senaste tre åren är Länsi-Pohja, Satakunta, Mellersta Finlands och Vasa sjukvårdsdistrikt.

Vid Vasa centralsjukhus säger överläkaren Raku Hautamäki att det för deras del inte handlar om aktivitet. Sjukhuset har redan länge haft en sjukskötare vid intensivvårdsavdelningen som ansvarar för organdonationer och nu har man en grupp som ansvarar för hela sjukhuset.

- En orsak är att patienterna flyttas till Tammerfors, en annan att de anhöriga inte vill att patienterna blir organdonatorer och en tredje att man vid transplantationsenheten i Helsingfors säger att patienterna inte duger som donatorer, säger Hautamäki.

Ofta handlar det om ålder eller sjukdomar då patienten inte lämpar sig för att bli donator.

Intresset har betydelse

Sedan sin transplantation har Ilkka Vass arbetat med transplantations- och donationsfrågor vid SYKE, patientorganisationen för dem som genomgått hjärt- och lungtransplantationer. Han menar att attityderna vid sjukhusen spelar en stor roll.

- Det är ofta en fråga om person. Om det finns en läkare eller sjukskötare som är intresserad av det här problemet och vill utveckla det på sin arbetsplats, så sker det, säger han.

Den 15-åriga flickan som sent på fredagskvällen hittades medvetslös utanför ett våningshus i Karleby befinner sig fortfarande på sjukhus.

Hennes tillstånd är ännu sådant att polisen inte kunnat förhöra henne.

Polisen har ändå en uppfattning om vad som hänt: Flickan har fallit ut från ett fönster på husets andra våning.

En person greps men släpptes fri efter förhör.

Vasa hovrätt lindrar inte domen mot den 54-årige mannen från Vasa som sköt ihjäl en vän i en bostad på Klemetsögatan i fjol. Det skriver Vasabladet.

Hovrätten håller med tingsrätten och dömer mannen till 10 års fängelse för dråp.

Mannen sköt en 23-årig man i huvudet med pistol. 23-åringen avled senare på sjukhus.

Den 54-åriga mannen hävdar att allt var en olyckshändelse. Men hovrätten ansåg att det fanns uppsåt.

Lägenheter, hus, motorer och gamla fönster och kattungar som behöver nya hem. En salig blandning i veckans upplaga av Efterlysningen av sådant som både behövs och ges bort!

Efterlyser en Evinrude 20hk utombordsmotor från mitten av 70-talet. Behöver inte fungera eftersom den skall vara reservdelsmotor. Ring Andreas 050 356 63 81.

Jag har en lägenheten för uthyrning i Jakobstad. Ca 50 kvadratmeter stor. Intresserade kan kontakta Gisela Grandin -Nyman på nummer 040 583 34 92.

Eivor Bonn efterlyser en babysitter i Vasa området. tel. 050-378 02 49.

Jag efterlyser ett fönster från ett gammalt hus för ett litet växthus. Fönsterbågens mått 90x110cm
Ring: 0500 36 33 19.

Söker Puustellis granitskiva Royal beige. Ifall någon håller på att byta ut köksmöblemang och råkar ha en sådan ring 050 527 65 27.

Önskas köpa egnahemshus i gott skick, byggt 1980 eller nyare, i övre änden av Kållby, Pedersöre. Ring Daniel 050 53 10 289.

Söker med ljus och lykta efter gamla köksskåp till vårt sextiotalshus. Vi behöver enbart övredelsskåp, gärna med skjutdörrar och vinklad profil. Ring Thea 050-5166553.

Efterlyses cementlock till en cementring som är en meter i innerdiameter ring 050 521 04 05

Efterlyses gamla fönsterkarmar till mindre bondgård. Tel 050 377 70 33.

Jag efterlyser ett klösträd/klösställning för katter. Bör vara modell mindre, i gott skickt och förmånligt. Får gärna finnas i Jakobstad. Den som efterlyser är Malena på nummer 050 364 63 45.

Sökes gammal mindre husvagn. Gör inget om den har småfel och skavanker. I fall du har en förmånlig husvagn ring Filip på 050 364 69 09.

Söker en perkings motor till Volvo 430 traktor årsmodell -72. Och om någon har
nya delar som foder, kolvar, lager, packningar så är de också av intresse.
Ring: 044-954 88 58.

Båttrailer för mindre 4meters båt sökes. Gärna registrerad men inget måste. Även projekt är av intresse. Ring 050 385 08 44.

Tommy efterlyser studsmatta i gott skick med staket runt. och en hammarkvarn av märket skiold. Ring 050 560 17 53.

Gammal elgitarr köpes! Ju äldre desto bättre. Ring: 050-527 27 64.

Köpes propeller till inombordsmotor 15 gånger, 17 vänstergående eller motsvarande. Ring Thomas 041-447 38 18.

Kjell efterlyser en akterhyttbåt med en längd på 5,5 - 6,5 m och helst med
4-taktsutombordare. Ring: 0500 267 489

Jag söker Harry Potterböckerna Salaisuuksien kammio och Azkabanin vanki (J.K.Rowling). Obs, de bör vara just på finska. Ring 040-5782042

Rotorslottmaskin efterlyses, helst söder om Vasa. 050-56 11 703

Begagnat gaskylskåp efterlyses. Kylskåpet får gärna finnas mellan Jakobstad och Karleby 050-55 40 612

Två studerande flickor från Österbotten söker en trea i centrum av Åbo, helst med bilplats. Telefon nr.040 770 43 44.

Efterlyser Väinö Linnas böcker, främst Okänd soldat och Högt bland Saarijärvis moar. Gärna i Malax-Vasa-Vöråområdet. Tel. 050 516 6860.

Önskar hyra en större husbil el husvagn runtom Vasa el söderut! Ring 050 5621281
9.25. Husbilen önskashyra 25-26 juli!

Vad kostar en trådtelefonaktie? Om du vet ring 040 50 70 939

Flera kattungart bortges. kattungarna finns i Pörtom. Ring: 046-88 06 897

Pelle Lillqvist motorcykel av modell MZ behöver nya gummidetaljer, handtag och blinkers 050-525 1234.

Efterlyser ett hus eller stuga på Bergö. Strand inget måste ! 050 301 66 19

Ett 20-tal LP-skivor ges bort. Ring 06- 22 41 532

Gamla fönster bortges. Fönstren finns i Sundom i Vasa. Ring 040-7176862 eller 06- 357 14 75

Efterlyser en Viking gräsklippare i gott skick i byte mot någonting. Ring: 040-241 85 14.

Efterlyser så kallad två ögd kamera från 50-60 eller -70 talet. Inget speciellt märke allt intresserar, Ring Kaj från Malax 050 59816 38.

Efterlyser en motiopnscykel. Den får gärna finnas söder om Vasa. Ring 050-43 15 122,

Älgkalven Mervi trivs hos sin skötare Markku Harju på Replot. Mervi hittades ensam i skogarna i Seinäjoki när hon bara var ett par veckor gammal. Nu hoppas Harju att Mervi ska få stanna hos honom.

Till en början var det tänkt att Mervi skulle flyttas till djurparken i Etseri. Men nu är frågan öppen.

Nu springer Mervi omkring på Österbottens Wildlife care på Norra Vallgrund på Replot.

- Jag har hört att nya skötare och ett nytt ställe kan vara väldigt stressigt. Därför tänker jag att hon kunde stanna här. Men vägen dit är lång, med tillstånd och annat, säger Harju.

Om Mervi får stanna tänker man bygga en inhägnad på en hektar där hon får vistas. Just nu finns ingen inhägnad men älgen håller sig rätt bra inom ett visst område.

Lystrar till sitt namn

Mervi dricker kring sju liter mjölk per dag. Harju matar henne personligen.

Enligt Harju lystrar hon till sitt namn, åtminstone när det är matdags.

Wild Care är beläget på Norra Vallgrund på Replot. Området är privatägt, ett drygt 8 hektar stort utrymme med inomhus- och utomhusanläggningar för de omhändertagna djuren.

På området finns olika djur, som hästar, får, getter, hundar, katter, hönor och kaniner.

Läs mer och se Yle Pohjanmaas videoklipp här:

Video: Mervi-hirvi saattaa jatkaa eloaan hoitajansa Markun luona

Två personbilar krockade i Nämpnäs i Närpes på tisdag förmiddag. Alla inblandade fördes till sjukhus för kontroll.

Tre personer fördes till sjukhus men skadorna var inte allvarliga.

Olyckan inträffade i korsningen Strandvägen - Börsskärsvägen.

På onsdag morgon har du möjlighet att få svar på dina frågor som gäller örter och ätliga vilda växter som du i bästa fall har runt husknuten. Mellan klockan 9.15 och 10 har vi ekologirådgivare Anita Storm från Marthaförbundet på besök i studion.

Du kan delta i sändningen genom att antingen ringa till studion på nummer 06-3200 200 eller skriva din fråga i hojtlådan. Den hittar du här på svenska.yle.fi/österbotten på onsdagsmorgon från och med klockan 9:00. Vi tar emot dina samtal efter 9.15.

Varje onsdag mellan klockan 9.15 och 10 kommer God morgon Österbotten att ta upp ett nytt tema under frågetimmen.

Hufvudstaden svämmar över av turister, för att lätta på trycket vill Catariina Salo, Miss Gay Finland 2015, och den största kändisen från Petalax, styra turistströmmen till sin vackra hemby.

9000 turister besökte Helsingfors i går, de kom i sex stycken kryssningsfartyg och stannade i sju timmar. Därtill fylls Helsingfors för tillfället av gymnaster från hela världen, eftersom evenemanget Gymnaestrada pågår som bäst.

Om du som turist tycker att det känns trångt för tillfället, varför inte ta dig ut på landsbygden? Häng med mig till Petalax!

OBS. För att alla våra internationella gäster ska förstå den här viktiga guiden, kommer den att skrivas på Londonska.

Hello tourist, I am the gayest miss in Finland 2015!

I noticed that around 9000 of your kind have just arrived in Helsinki by båt. Since it is trångt like drunk herrings in our capital at the moment, with all the Gymnaestrada people, I would like to give you an alternative experience. I want to let you find a new wild strawberry place in our fine country, trust me you would get really dizzy in the ball if you would go looking yourself.

You see, the thing is that I happen to come from the most awesome place in Finland. It is a beautiful lush little place in Ostrobotnia. The place is called Petalax, or Poke-a-salmon, if you wish.

The weapon of Petalax. Ett vapen med en lax och en poke-symbol. Bild: Montage.

Getting there and around

Start from the hamnen in Helsinki, go northwest to the railway station. From there you take a train to Östermyra (Seinäjoki). Change trains and get the mjölktåget to Vasa. When you, after many hours, arrive in Vasa you get to kanske have a friend möta dig.

The best thing about Petalax is that there are almost no kollektivtrafik! So the prick on the eye is that you get to make new friends while lifting the 50 kilometers from the tågstationen in Vasa.

Hotels in Poke-a-salmon

One of the best things in Petalax is that there are absolut inga hotels. There are a lot of red houses with white knots, though.

If you want to go and sleep inside, just knock on en dörr and ask: “Kan ja få sååv hie i natt?” (/kən/ /jə/ /fəʊ/ /səʊv/ /aɪje/ /ɪnæt/) . If they answer “vetja he” (/wɛt/ /jə/ /hiː/), you can go in and have a sleep on the sofa. Coffee seven times a day is included.

If you want the ultimate Poke-a-salmon-experience there are a lot of lador, not the russian car but the wooden house, that you might be able to klättra in i. But don’t sleep too much, here in Petalax everyone is usually up with the cock.

Highlights in Poke-a-salmon

Petalax is located near the Östersjön in the Kvarkens skärgård and kulturarv. Being so close to the water brings it’s own atmosfär. If you want to get to the Vievitchen-beach, you just have to promenera seven kilometer from the centre.

One of the best things about Petalax is that it is very platt. That means that even the jättelilla hill that exist by the church i the village seems enorm. Climb up the small hill and look over the village center, you will find many interesting red houses with white knots. It is very pittoresk.

Bild på en röd stuga med vita knutar Bild: Catariina Salo

Things to do in Poke-a-salmon

Take the grand tour! If you want to do a walk about, maybe walk in the footsteps of the celebrities of Petalax or gå i förfädernas fotspår, you have a wonderful chance to do just that in Petalax! Because there are no guides, the tours are free of charge.

A kilometer of päronoåkrar (/peər/ /ɒn/ /əʊk/ /reə/) followed by a skogsstig that was used for kettle, and then maybe you will find your way through the gravgården where you can get a free ghost tour.

If you want to do the grand tour by bike, you probably will find a bike at Samppinas, the local market. If it is unlocked it means you can borrow it for the afternoon.

Top sights in Poke-a-salmon

You can not see the Eiffel tower in Petalax, but we have a fantastically tall tall … I mean pine. A tall pine. It can be found in the forest just behind the potato hall. A bird has whispered in my ear that on a beautiful day you can even see the birdhouse in the top.

Like Berlin, and other cool cities, Petalax of course has their own övergivna buildings. The övergivna places are perfect for experimentella photoshoots and spökhistorier.

While Berlin has places like Hitlers bunker, Petalax has a lot of abandoned mink houses. If you don’t know what a mink is, let me tell you that it is a ladies’ scarve while it's still alive.

Sneak into the long buildings and feel historys wing hits. You may still be able to smell the mink food. Perfect for taking cage selfies! But remember to throw a goat eye on the minks, the little fellows do bite!

En glättig bild på två minkhus med fjärilar på. Bild: Yle/Montage

Essential information about Poke-a-salmon

Haggling is not unheard of in Petalax. It has to be done in the most försiktiga manner though, annars you soon will end up paying double the price.

Here is an important glossary:

Va kostar e? I would like to pay now, please.
Näj satan, he va no fö dyrt! Do you take American Express?
Ja he dågar väl no tå. Yes I want to pay by credit card.
Papp denn. Thank you so much, bye now!

Other important words:

Schoup. (an inward breath) Yes!
Vetja he. Yes, that sounds awesome!
Hie har du. Here you go!
La hit päror. Could you please pass the potatoes?
Du ji no rama tu. I love you with all of my heart!

Welcome to Poke-a-salmon, friend!

Yrkesfiskarna skall få personliga fiskekvoter och målet är att på det här sättet förbättra lönsamheten inom yrkesfisket. Jord-och skogsbruksministeriet börjar planeringen av lagstiftningsarbetet för att ta i bruk EU:s gemensamma fiskeripolitik i Finland.

I dagens läge sker fisket inom ramen för nationella kvoter och fisket regleras av staten. Det här gäller bland annat strömming, lax och torsk. I framtiden är det meningen att besluten och ansvaret allt mer skall flyttas över till fiskeföretagen och de enskilda fiskarna. Fiskeföretagen får del av den nationella kvoten enligt vissa regler och sedan är upp till företagen och fiskarna att optimera fisket. De enskilda fiskeföretagens del av den nationella kvoten är tänkt att gälla i flera år och det möjliggör en långsiktig planering av verksamheten.

Systemet tas i bruk 2017

Det nya systemet är mera komplicerat än det nuvarande och det kan tidigast tas i bruk i början av år 2017. Jord-skogsbruksministeriet har genom en öppen förfrågan i april-maj samlat synpunkter in på det nya systemet och två tredjedelar av de som svarade ansåg att det är bra om strömmings-och vassbuksfisket ordnas genom företagsvisa kvoter, ungefär tre fjärdelar ansåg detsamma om laxfisket.

Mycket planering återstår ännu

Det nya systemet måste anpassas till olika fiskeformer, fördelningsgrunderna mellan olika fiskeföretag redas ut, övervakning och eventuella kostnader för fiskekvoterna skall klarläggas innan systemet kan tas i bruk.

- I princip är det positivt om fiskaren får planera sitt fiske själv , säger fiskaren Roland Semskar i Larsmo.

Roland Semskar räknar ändå med mothugg från de norra delarna av landet ifall till exempel starten för laxfisket längs den österbottniska kusten släpps fri, vilket de österbottniska fiskarna önskar.

Saabismi on sairaus - Saabismen är en sjukdom. Den gamla sanningen från 80-talet tycks gälla ännu. För Saabarna, de är ännu vanliga på de österbottniska vägarna, trots att man inte kunnat köpa en ny Saab på över fyra år.

Svenska Yles kartläggning av bilmärken per postnummerområde visade på en mycket intressant detalj: Svenska Österbotten gillar Saab,

Saab. Bilmärket som tillverkades i Nystad för den finska marknaden, och via skattelättnader gjorde också större bilar som Saab 99 och Saab 900 åtkomliga för de hårt prövade finska bilisterna.

De nyaste Saab-bilarna är redan fyra år gamla. Under de sista åren sålde Saab ändå ganska dåligt i Finland. Men de Saabar som man ännu ser på vägarna är till stor del av 80- eller 90-talsmodell, främst då den första inkarnationen av modell 900 (OG900 på Saab-språk).

Saab 900 GL Combi Coupé (1979) Bild: © Saab Automobile AB

Bland Saab-fantaster diskuterar man ofta om de finska Saabarna var bättre än de svenska. De flesta Saabarna som såldes i Finland på 80-talet och i början av 90-talet var tillverkade i Finland. En stor del av dem finns fortfarande kvar i trafik. Om det beror på att Nystads-Sabarna var bättre än Trollhätte-Saabarna låter jag vara osagt.

Saab. Det ingenjörsdrivna bilmärket som var innovativt men som nästan aldrig gick med vinst.

I slutet av 80-talet hamnade Saab under General Motors paraply och fick på det sättet ytterligare tjugo års nådatid. Inte ens GM:s armé av ekonomer lyckades få ordning på ingenjörerna, som gjorde det bästa möjliga av de Opelkomponenter som man fick hålla sig till. Och lönsamheten var fortsatt skral.

90-tals-Saabarna, den andra generationen av modell 900 (NG900) var aldrig lika bra som de gamla Saabarna, men tillverkades ändå under knappa tio år. Den sista versionen av Saab 9-3 är den vanligaste av de moderna Saabarna och har också varit populär att privatimportera, främst från Sverige.

Saab 9-3X saab Bild: Saab Automobile Ab

Saab. Bilmärket som GM sedan ville lägga ner, men som köptes upp av en holländsk affärsman som också byggde sportbilar.

Saab. Bilmärket som gick i konkurs efter utdragna dödsrycknignar 2012.

En mycket småskalig produktion kom igång igen under 2014, tyvärr kantad av likadana nyheter som under de föregående åren: Produktionen står då leverantörerna inte fått sina pengar.

Det görs inga nya Saabar längre.

Ännu är de så vanliga att vi knappt lägger märke till dem. Men en dag har de försvunnit från vägarna och då kommer åtminstone jag att sakna dem.

Vilket bilmärke är vanligast där du bor? Svaret på den frågan är på de flesta håll i Österbotten Toyota, följt av Volvo, Opel eller Volkswagen. Uppgifter som stämmer ganska långt med försäljningsstatistiken för nya bilar. Svenska Yles kartläggning av bilar på postnummernivå ger dig möjlighet att kolla vilka bilar som är vanligast där just du bor.

Svenska Österbotten har ändå ett intressant särdrag som kommer fram i statistiken om vilka bilmärken som är mest överrepresenterade, i förhållande till hela landet. Svenskösterbottningarna gillar Saab, och allra mest gillar man Saab - proportionellt sett - söder om Vasa.

Saab sticker ut

Störst överrepresentation har Saab på Bergö. Öns 16 registrerade Saabar innebär en överrepresentation på 372 procent, satt i förhållande till resten av landet. Molpes 20 Saabar ger 330 procent överrrepresentation och de 27 Saabarna i Korsnäs centrum ger 315 procents överrepresentation. I Rangsby i Närpes finns tio registrerade Saabar, det ger 356 procent överrpresentation.

Det här är extremfallen, men väljer man Saab i applikationen här nedanser man att kartan för Österbotten är så gott som helt grön. Vi gillar Saab - proportionellt sett mer än på många andra håll i landet.

BMW pop i Nykarleby

Andra bilmärken utmärker sig också, men mer lokalt. I Nykarleby och i norra delarna av Vörå är t.ex. BMW proportionellt sett vanligare än på andra håll. Cadillac uppvisar i Petalax en överrrepresentation på hela 951 procent, men det faktiska antalet bilar är så lågt att man inte når upp på topp tio-listan. Samma gäller t.ex. Dodge i Korsnäs. Volvo är överrepresenterat på många håll i landskapet.

((vis:952756))

Läkaren Mikael Finne i Korsholm tog initiativ till en namninsamling. Han hoppas på 50 000 namn och i slutändan en folkomröstning om Fennovoima projektet.

Namninsamlingen sker på nätet, på webbplatsen Medborgarinitiativ.fi. Namninsamlingen startades den 11. juli och meningen är att få ihop de 50 000 namn som krävs för att få en fortsatt behandling av ärendet.

Målsättningen är att riksdagen antar en lag om folkomröstning om Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki.

Representativ demokrati räcker inte till

Folket borde också få säga sitt om Fennovoimas kraftverksprojekt i en folkomröstning enligt initiativtagaren Mikael Finne. I det här speciella fallet kan inte representativ demokrati åberopas anser Mikael Finne.

- Jag tycker att det här är en så stor fråga som berör hela Finlands befolkning, både miljömässigt och ekonomiskt, säger Mikael Finne.

Sent ute med krav på folkomröstning

Arbetena i Pyhäjoki med markarbeten för kärnkraftsverksbygget har startat trots att full klarhet inte råder om de slutliga ägoandelarna i kraftverket. Tanken på en folkomröstning i det här skedet verkar något försenad.

- Absolut är den det på ett sätt, säger Mikael Finne men ägarfrågan är så diffus och sedan kom det här kroatiska företaget med i sista stund som verkar vara ett bulvanföretag med ryska ägarintressen.

Förhoppningar finns om att få tillräckligt med namnunderskrifter

Mikael Finne jämför den nu pågående namninsamlingen med den som Greenpeace gjorde för en tid sedan där man lyckades få ihop en namnlista med 36 000 namn på fem dagar som överlämnades till näringsminister Olli Rehn.

- Det handlar om att sprida det här budskapet så att folk vet om att det här medborgarinitiativet finns på nätet där man kan stödja det om man tycker att en folkomröstning om Fennovoima vore bra, säger Mikael Finne.

Testa hur mycket du vet om åska!
((vis:949121))

I Kantlax liksom i Luvia har folk fått nog av skarven som breder ut sig. I Luvia tog man saken i egna händer och förstörde 100-tals skarvbon utan lov. I Kantlax praktiserar vi inte civil olydnad, säger Mikael Nyholm.

- Jag förstår dom i Luvia, men olovandes pickar man inte ägg, säger Nyholm i Nykarlebynejdens jaktvårdsförening.

Det var för fem eller sex år sedan som skarvarna dök upp på Majsagrundet. I dag är träden och stenarna på den lilla ön kritvita.

Lukten av avföring är stark. Nyholm uppskattar att här finns 400 bon och i vart och ett fyra ungar. Lägg till 800 vuxna fåglar.

- På bara några år har ön förvandlats till vita trädskelett och kritvita stenar.

Skarvstammen växer

Nu är frågan vart skarven breder ut sig när trängseln ökar. Längre in i skärgården, utanför Kanäs oljehamn, häckar skarven sedan tidigare på tre grynnor.

Kanske man snart hittar skarv på Mickelsörarna eller i Larsmo skärgård, funderar Nyholm.

När jaktvårdsföreningarna försökt få tillstånd att picka ägg har de fått höra att det är deras sak att påvisa skada.

- Man behöver ju bara se hur holmarna ser ut och se på när skarven fiskar för att se skadan.

Det är en armé fåglar som metodiskt jagar upp fisken på grundvatten och så börjar de dyka. I en andra anfallsvåg kommer trutarna, förklarar Nyholm.

Begränsa stammen

- Vi vill inte utrota skarven men nog borde man få tillstånd att hålla stammen nere, säger Nyholm. Men inte ens 100 ägg fick man lov att picka. En fågelskyddsförening i Karleby och EU:s fågeldirektiv kom i vägen.

- Nu är stammen för stor att man ska kunna ta till bössan.

Majsagrundet en sevärdhet

Majsagrundet har blivit något av en sevärdhet. På långt håll syns den kritvita ön och de svarta fåglarna som cirklar ovanför.

Nu senast körde Nyholm ut en rysk naturskribent. Han fotograferade och höll sig för näsan, och detsamma gjorde Nyholm.

- Det säger väl det mesta, även om vi inte hade något gemensamt språk.

Olagligt picka ägg

Jaktvårdsföreningarna har försökt få tillstånd att picka ägg utan resultat. Det såg lovande ut till en början då NTM-centralen gav lov, men allt stöp på ett besvär av en fågelskyddsförening.

Efter det försökte man via kustösterbottens viltcentral och där blev det grönt ljus, men så stupade ansökan i nästa instans, det nationella viltrådet. Det blev ett blankt nej och den formella vägen var slutvandrad.

Finland ska ju vara bäst i klassen och följer alla regler, säger Nyholm.

- Svaret vi fick i Kantlax var EU:s fågeldirektiv bla, bla ,bla....

Nyholm ger inte mycket för skarvhanteringen i Finland. Vi är enda rågranne till Östersjön som inte begränsar skarvstammen.

Nytt försök i Bryssel

Nästa steg är nu att försöka få regeringen att tänka om beträffande fågeldirektivet. Lyckades ålänningarna få tillstånd att begränsa skarvstammen måste det väl gå på fastlandet.

Centern har redan varit i kontakt med Nyholm och SFP har lämnat in en motion i skarvfrågan.

- Jag skjutsar fast ut ministern om han vill se Majsagrundet.

Ifjol somras var europaparlamentarikern Nils Torvalds på besök och han har ordnat att jaktföreningarna har inbjudits att besöka Bryssel i början på oktober för att berätta om problemen.

- Luvia gjorde sitt beslut att picka ägg, men det borde finnas andra utvägar än civil olydnad, säger Nyholm.

Skarvar i Kantlax skärgård

Majsagrundet invaderat av skarvar