Yrkeshögskolorna Novia och Arcada diskuterar en fusion igen. Det skriver Vasabladet. Pådrivande är enligt uppgift Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi.

Det kommer signaler om att det finlandssvenska fondkapitalet vill minska det österbottniska inflytandet i de svenskspråkiga yrkeshögskolorna. Det säger Michael Luther, kommunstyrelseordförande i Korsholm, i dagens Vasabladet.

Tydligen har den stora ägaren tagit sig rätten att diskutera utan att ta med övriga ägare, säger Alice Lillas, styrelseordförande i Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

På måndagen hade storägaren i Novia, Yrkeshögskolan vid Åbo akademi, styrelsemöte och i dag ska personalen informeras.

Wasaline hade färre passagerare under vinterhalvåret jämfört med vintern för ett år sedan. Nu försöker rederiet charma svenskarna.

- Vi bygger mycket på Sverige nu, där finns mycket bra potential och det är där vi ska ha en ökning i år, säger vd Peter Ståhlberg på Wasaline.

Ståhlberg berättar att de gjort stora satsningar i Umeå i år med bland annat reklam på bussar och samarbetspartners.

Vd Peter Ståhlberg tror på sommartrafiken. Vd Peter Ståhlberg framför Wasalines terminal Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Att Wasaline tappade passagerare i vintras jämfört med vintern före det ser Ståhlberg inte som något orosmoment. Han säger att de flesta rederier i Sverige och Finland gjorde det.

- Vi får en bra sommar om vi håller samma som ifjol då vi hade 16 fullbokade avgångar i juni och juli och om det lyckas då vi ska ha fyra avgångar på lördagar.

"Jag vet inte så mycket om Vasa"

Traditionellt sett har Kvarkentrafiken lockat mer finländare att ta färjan till Umeå än svenskar att komma till Vasa.

Vi stoppade några Umeåbor längs gågatan i centrum av Umeå.

När har du senast varit till Vasa?

- Jag har aldrig varit. Vi har pratat om att vi ska åka men det har inte blivit av, säger Emilie.

- Det är nog 20 år sedan. Det var populärare då att åka med de här stora Finlandsfärjorna och allt som fanns då, säger Kenneth Långström.

Tre av fem Umeåbor hade inte varit till Vasa eller inte varit på 20 år. Gågatan full av folk i Umeå Bild: Yle/Sofi Nordmyr

- Jag har faktiskt aldrig varit i Vasa. Jag vet inte så mycket om Vasa, vad man kan göra där och så vidare, säger Samuel.

- Vi var förra sommaren. Då drog vi över husvagnen, vi stannade i Vasa och sen åkte vi runt i halva Finland och det var helt underbart, säger Sonja och Ulf Odeblom.

Är det något ni gör varje år?

- Nej, men vi ska göra det i år igen, säger paret Odeblom.

Se vår gallup i Umeå i videoklippet nedan.

Styrelsen för Yrkeshögskolan Novia har beslutat att flytta scenkonstutbildningen från Vasa till Jakobstad. Dessutom beslöt styrelsen att lägga ner och slå ihop flera utbildningar. Samtliga verksamhetsorter drabbas.

Novias styrelse beslöt vid sitt möte på måndagen om stora nedskärningar i utbildningarna för att möta sparkraven på 20 miljoner euro. Novia fortsätter också diskussionerna om en eventuell fusion med Arcada.

Alla orter drabbas

I Jakobstad sammanslås utbildningarna inom formgivning, fotografering och bildkonst till en större helhet. I Vasa avslutas utbildningen i lantmäteriteknik som dagstudier och den engelskspråkiga utbildningen Energy and Environmental Engineering sammanslås med utbildningen inom el- och automationsteknik.

I Raseborg dras utbildningen i informationsbehandling in och utbildningen inom naturbruk fokuseras på lant- och skogsbruk samt på den engelskspråkiga utbildningen Sustainable Coastal Management. De mindre utbildningarna inom landskapsplanering, trädgårdsnäring och miljöplanering försvinner helt.

I Åbo avslutas utbildningen för samhällspedagoger och turismutbildningen sammanslås med utbildningen inom företagsekonomi.

Fusion kan bli verklighet

Envisa rykten har gjort gällande att en fusion mellan Novia och Arcada åter är aktuell. Styrelsen beslöt vid sitt möte i går att inbjuda Yrkeshögskolan Arcada till en dialog för att reda ut förutsättningarna för en samgång.

- De ekonomiska framtidsutsikterna är sådana att det är omöjligt för oss att blunda för den här frågan, säger Novias styrelseordförande Kjell Sundström.

Novia är landets största svenskspråkiga yrkeshögskola med verksamhet i Vasa, Jakobstad, Raseborg och Åbo. Utbildningarna har tillsammans omkring 4000 examensstuderande.

Filma in en 60 sekunders snutt och skicka in den. Sofia Sundholm och Jonna Granqvist försöker blåsa liv i filmskapandet i Österbotten.

Föreningen Film i Österbotten lanserar en ny filmtävling, som går under namnet "60 seconds of whatever", fritt översatt "60 sekunder av vad som helst".

Reglerna är mycket enkla: Gör en 60 sekunder lång film, med din telefon, kamera eller vilken videoinspelningsapparatur som helst.

Ladda sen upp filmen på Youtube och skicka länken till filmen till: filmiosterbotten@gmail.com.

Filmen kan handla om vad som helst. Lyckas du riktigt bra visas din skapelse på October Filmfest på Ritz i Vasa.

- Vem som helst ska ha möjlighet att delta. Det ska inte vara så svårt, säger Granqvist.

En minut. Vilken genre fungerar bäst på så kort tid?

- Jag tror att det kan vara skräck. Det är kanske lätt att bygga upp spänning under en minut, säger Sundholm.

- Men Österbotten levererar säkert en hel del humor. Det är vi bra på, lägger Sundholm till.

Makten ligger hos folket

Folket bestämmer vem som vinner. Under October Filmfest på Ritz i Vasa utses vinnaren bland de 10 bidrag som röstats fram under hösten.

Under Popup Österbotten som ordnas i Helsingfors den här veckan kommer det också att ordnas en Österbottnisk filmfestival. Man visar kortare och längre filmer och till och med en dokumentär.

- Vi har samlat godbitar från October Filmfest genom åren. Sånt som vi är stolta över att det har producerats i Österbotten, säger Sundholm.

Filmproduktionen i Österbotten haltar

Men det hänger mörka moln över filmskapandet i Österbotten. Det har blivit betydligt sämre sedan Novias filmutbildning i Jakobstad lades ner för något år sen.

Intresset finns kvar men möjligheterna har blivit sämre på ett par år.

- Det produceras väldigt lite film. Så vår tävling är ett sätt att öppna upp och kanske hitta nya människor som är intresserade av att göra film, säger Sundholm.

Men även om möjligheterna har försämrats går det bättre och bättre för flaggskeppet October Filmfest. Förra året var det fullsatt på Ritz.

- October Filmfest levererar överraskningar varje år, konstaterar Sundholm.

Trombonisten, sångaren och världsartisten Nils Landgren blir en av huvudartisterna på JMAP-festivalen i Jakobstad i oktober. Producenten Jan-Anders Fagerhed utlovar "funk av aldrig skådat like i Schaumansalen".

Trombonisten, sångaren och världsartisten Nils Landgren blir en av huvudartisterna på Jakobstad Music and Arts in Pietarsaari-festivalen i oktober.

- Den blir funk av aldrig skådat like i Schaumansalen, säger producenten Jan-Anders Fagerhed.

Världsartisten Nils Landgren, “The Man With The Red Horn”, är klar för festivalen Jakobstad Music and Arts in Pietarsaari. Landgren kommer att spela tillsammans med Jakob Big Band i Scaumansalen den andra oktober. Det är en segsliten kamp som burit frukt.

- Vi har kämpat hårt och länge för att det här ska bli verklighet. Landgren blir kanske den allra största internationella jazzmusikern genom tiderna som spelar i Jakobstad. Det kändes fantastiskt när jag fick positivt svar från Landgrens bokare, säger Jan-Anders Fagerhed som är producent för konserten.

Konserten är ett samarbete mellan Jakob Big Band och Novia en del av JMAP festivalen, Jakobstad Music & Arts in Pietarsaari.

Nu har 19 skyddshem valts ut som får statlig finansiering. Två av dem är Vasa mödra- och skyddshem och Karleby mödra- och skyddshem.

Vid årsskiftet tog staten över finansieringen av skyddshemmen. Institutet för hälsa- och välfärd (THL) fick i uppgift att fördela 11,3 miljoner euro bland skyddshemmen.

25 skyddshem lämnade in ansökan men bara 24 uppfyllde ansökningskriterierna varav 19 får statlig finansiering. De 19 utvalda har tillsammans 114 familjeplatser.

- Processen var mycket arbetsdryg och svår. Alla ansökningar som behandlades var redan sådana som hade igång skyddshemsverksamheten. Vi utgick utifrån de kriterier som lagen säger, säger utvecklingschef Helena Evalds på THL.

Svårt att få pengarna att räcka till

I slutet av april sa utvecklingschef Evalds till Yle Österbotten att det skulle bli svårt att få pengarna att räcka till. De 25 ansökningar som kom in låg sammanlagt på mer än 11,3 miljoner euro.

Därför hann man bli lite orolig på Vasa mödra- och skyddshem.

- Vi hann fundera hur det skulle gå när det kom så många ansökningar. Men o andra sidan har vi ett sådant geografiskt läge och tvåspråkig service att vi var ganska säkra ändå. Det känns otroligt bra, säger ordförande Marjatta Kiviranta på Vasa mödra- och skyddshem.

Lagändringen för skyddshemmen godkändes först i slutet av fjolåret och trädde i kraft redan vid årsskiftet, därför har finansieringsbeskeden dröjt från THL.

Det första halvåret av 2015 stod därför kommunerna fortfarande för finansieringen av skyddshemmen.

Staten ska ersätta kommunerna för att de fått stå för notan det första halvåret. Den ersättningen ska komma från de samma 11,3 miljonerna som THL nu tagit pengar från till skyddshemmen.

- Först i augusti får vi fakturorna från kommunerna. Det har varit otroligt svårt att räkna hur mycket vi ska spara för att det ska räcka till kommunernas fakturor, säger Evalds.

De 19 skyddshemmen är:
Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt
Folkhälsan Syd Ab
Joensuu stad, social och hälsovårdscenter
Mellersta Finlands mödra- och skyddshem
Karleby mödra- och skyddshem
Kotka stad
Kuopio stad
Lahtis mödra- och skyddshem
Lapplands mödra- och skyddshem
S:t Michel stad
Monika Naiset liitto ry
Uleåborg mödra- och skyddshem
Borgå stad
Huvudstadens skyddshem
Brahestads mödra- och skyddshem
Tammerfors mödra- och skyddshem
Åbo mödra- och skyddshem
Vasa mödra- och skyddshem
Vanda skyddshem

Den nya undervisnings- och kulturministern Sanni Grahn-Laasonen från Samlingspartiet har fått en diger palett på sitt bord. Hennes bevakningsområde omfattar allt som rör skolfrågor och kultur.

Skolsektorn måste spara stora summor - kommer något att bli över till kulturen frågar sig många. Det här är ingen ny frågeställning säger konsthistorikern Dan Holm.

- I hela mitt yrkesliv har man skurit ner kulturbudgetar hela tiden och det har inte hjälpt.

Enligt Dan Holm betonar den nya regeringen ekonomin på ett farligt sätt som ökar ojämlikheten i samhället. I stället för att titta enbart på siffror borde politiker ta reda på vad kulturen vill berätta. Kulturen utgör en bra kompass i styrningen av samhället i övrig.

Kulturen mer än fin överrock

Enligt Dan Holm borde en bra kulturminister känna kulturen inifrån för att förstå vad det handlar om.

- Jag har mina farhågor men jag vill ge henne en chans. Det som är bekymmersamt med kulturen är att det betraktas som en fin överrock som man tar på sig då man ska ha trevligt, säger Dan Holm.

Johanna Stenback, fri kulturproducent i Österbotten, säger att tjänstemännen påverkar hennes vardag som kulturproducent mer än vad politikerna gör.

- Det som är positivt är att den nya ministern verkar ha någon slags uppfattning om och ett uttalat intresse för kulturen, säger Johanna Stenback.

Johanna Stenback är fri kulturproducent i Österbotten Johanna Stenback är fri kulturproducent i Österbotten. Bild: Frank Unger

Kommunernas ansvar stort

I de hårda ekonomiska tiderna då kommunerna ska spara så finns risken att man skär ner i de små summor som är vikta för kulturen. Johanna Stenback säger att det påverkar främst barn och unga. Om man skrotar kulturverksamhet kan det vara svårt att bygga upp den igen.

- Tyvärr får man en känsla av att man sätter kulturen på sidan om. Man slår sig för bröstet över att Alvar Aalto och Iittala kommer härifrån, men vad betyder det egentligen?

Fyra år av vakuum?

Johanna Stenback säger att man måste satsa vidare på kultur för att det finländska brandet inom kulturen ska kunna leva vidare. Hon upplever också att det blivit svårare att verka som kulturaktör på svenska.

Det gäller att känna rätt personer och att skriva ansökningarna på finska om man ska ha någon chans till bidrag. De följande fyra åren med nuvarande regering hoppas hon går snabbt.

- Jag ser det som ett vakuum. Hoppas att man överlever, sedan får man ta nya tag, säger Johanna Stenback.

En ny teknik för att mäta väderlek, buller och luftkvalitet ska tas fram i Karleby.

Det är Chydenius universitetscenter som ska jobba fram ett sätt att enkelt få en mängd information. Sensorer ska ta in data om både om väder, buller, damm och föroreningar.

- Idén är att man ska bygga stora nätverk till ett billigt pris och få ut massor med information, säger miljöplanerare Risto Koljonen på Karleby stad.

Test på torget

Tekniken ska fungera via sensorer som ansluts till en bas. I dag finns oftast GSM inbyggt i mätapparaturen. Det innebär att de är stora och kräver mer energi.

En prototyp av den nya mättekniken ska testas i Karleby.

- Det blir kanske på Salutorget, vi har inte slagit fast var exakt det blir ännu. Man kan också tänka sig en konsertplats eller ett industriområde.

Användbar på soptipp

Enligt Koljonen ska samma sensorer kunna ta in flera olika sorts data, både om väder och föroreningar.

- De ska kunna mäta partikelhalten i luften till exempel vid ett grustag eller en avstjälpningsplats. Då kan man följa upp hur omgivningen påverkas av verksamheten.

Projektet pågår till 2018. Efter det är tanken att något företag kan ta över och utveckla en färdig produkt.

Projektet kostar 358 000 euro och finansieras till största delen av EU. Karleby stad står för totalt 21 500 euro.

Mikaela Björklund från Närpes valdes på SFP:s partidag till viceordförande för partiet. Björklund har beskrivits som en värdekonservativ politiker och därför gav sig också den liberala Elli Flén på slutmetrarna in i viceordförandekampen.

- Klart att man är besviken för att det inte gick vägen. Inte så mycket för min egen del utan snarare för att de åsikter som jag står för kom i skymundan, sade Flén till Svenska Yle efter att ha fått se sig besegrad av Björklund.

Elli Flén fick se sig slagen av Björklund. Elli Flén. Bild: elliflen.com/Patricia Rodas

Vad är liberalt?

Vilken sorts liberalism företräder vårt parti? frågar å sin sida Mikaela Björklund. Hon tycker att det som kännetecknar ett liberalt parti är att man har en öppenhet för olika perspektiv. Man kan också välja en normativ liberalism, dvs att man dikterar vilka värderingar som gäller och så är inte andra acceptabla. Där är en ganska intolerant liberalism, tycke Björklund.

- Jag skulle inte kunna vara medlem i SFP eller ställa mig till förfogande om jag inte var socialliberal. Men i visa frågor gör jag en annan bedömning än många andra och kanske en annan bedömning än majoriteten i partiet, säger Björklund.

Du har fått stämpeln av att vara värdekonservativ? Hur väl stämmer det överens med verkligheten?

- Vad gäller den könsneutrala äktenskapslagen så framförde vi i SFP:s specialförening Kristet samhällsansvar ett annat alternativ än det som riksdagen gick in för. Vi tycker det skulle ha varit klokt att plocka bort ordet äktenskap ur lagen och istället tala om en könsneutral samlevnadslag, säger Björklund.

- Det har rubricerats att jag är emot samkönade äktenskap. Ja, ordet äktenskap har jag problem med, men jag inga som helst problem med att samhället reglerar könsneutrala parförhållanden eller könsneutrala samlevnadsformer. Tvärtom.

Björklund påminner också om att riksdagen redan har fattat sitt beslut. Så frågan är inte längre på agendan.

Kvinnoprästfrågan

SFP:s nya viceordförande har också utpekats som kvinnoprästmotståndare.

- Den frågan har ingenting med politiskt arbete att göra. Diskvalificerar en fråga som borde vara relevant i församlingssammanhang mig från att göra politiskt arbete i en liberal organisation? Det tycker jag att är dra på ganska stora växlar, säger Björklund. Jag har gjort en egen tolkning av min roll i sammanhanget och det har man försökt sätta en etikett på.

Hur ser din tolkning ut?

- Jag har sagt att jag inom församlingen har gjort allt från att tömma slask till att vara ungdomsledare. Jag har installerat kyrkoherdar och varit kyrkligt förtroendevald, men jag tänker inte predika i församlingens gudstjänst.

Sätter du dig i kyrkbänken om en kvinna predikar?

- Det har jag gjort vid flera tillfällen.

Kan man kalla dig kvinnoprästmotståndare?

- Jag tycker inte alls om begreppet. Personligen har jag aldrig träffat sådana människor. Jag har träffat människor som företräder en traditionell ämbetssyn. Men ingen av de jag känner har gjort någonting för att motarbeta kvinnliga präster. Däremot har de varit bekymrade och frågat om det här är rätt utveckling. Och jag ser det här som en ganska stor skillnad.

Du företräder en värdekonservativ linje. Tar SFP ett steg i den riktningen med dig som viceordförande?

- Det tror jag inte. Då jag blev vald fick jag fick en bekräftelse på att den att det som varit SFP:s linje fortfarande består. Det skulle vara att ge mig en otrolig tonvikt att säga att jag driver partiet i en mer värdekonservativ riktning.

Kommer du att driva de så kallade värdekonservativa frågorna som viceordförande?

- Vilka är de frågorna? Jag har lite problem med etiketterna. Man kunde säga att vårt internationella ansvar, vårt solidariska ansvar och vårt engagemang för varandra är värdekonservativa frågor. Det brinner jag för och är på min agenda. Men det räknas intressant nog som liberala värderingar. Trots att det bygger på samma kristna värdegrund som jag också i andra frågor faller tillbaka på.

Postnummerpolitik

Både Elli Flén och Niklas Mannfolk antydde att de inte klarade sig i viceordförandevalet på grund av att de hade fel postnummer. Regionalpolitiken får inte bli viktigare än ideologin, säger de. Här är Björklund inne på samma linje.

- Om postlådan är det uteslutande kompetenskriteriet så är det nog illa ställt i en rörelse. Däremot framhåller jag bestämt att det finn ett mervärde i en regional spridning. Lokal och regional kännedom är också ett kompetensområde.

Elli Flén efterlyser en värdediskussion inom SFP då partiet förpassats i opposition. Björklund välkomnar den debatten.

- Nu har vi världens chans och bättre svängrum. Nu han vi uttala oss tydligare utan att behöva ta regeringshänsyn. Det skall vi utnyttja till fullo. Sen kanske jag och Elli har lite olika åsikt om vad den renodlade ideologin skall innebära.

Niklas Andersson är vice ordförande i studentkåren Novium. Han säger att Novias bantningskur är beklaglig.

- Det har ju ganska långt att göra med statliga bidrag som har dragits in. De studerande blir lidande då staten drar åt svångremmen, säger han.

En sammanslagning av de två finlandssvenska yrkeshögskolorna har varit på tapeten i flera omgångar. Nu har Novia alltså bjudit in Arcada för att diskutera en eventuell fusion.

- När det nu har gått så här långt att vi måste spara in så går det inte att utesluta några alternativ. Det är bra att alternativen åtminstone utreds, säger Andersson.

Niklas Andersson önskar att varken kvatiteten eller valfriheten ska bli lidande för de studerande. Att få studera på sitt eget språk är viktigt.

- Det har varit bra, men det tycks gå åt sämre hållet. Jag säger inte att en fusion är en bra eller dålig idé. Vi får se på saken på nytt då det har förts diskussioner och den har utretts.

Det österbottniska inflytandet blir för litet ifall Yrkeshögskolan Novia och Yrkeshögskolan Arcada går samman.

Det anser beslutsfattare i Vasa och Korsholm. De vill att Novia undersöker andra, mer österbottniska, alternativ.

- Vi är väldigt tydligt av den åsikten att yrkeshögskoleutbildningen enligt lagen är till för regional verksamhet. Den ska ske i växelverkan med det regionala näringslivet. För den ska tillfredsställa de behov som finns här, säger styrelseordförande Michael Luther (SFP) i Korsholm.

Österbotten ska styra verksamheten

Stadsdirektör Tomas Häyry i Vasa och styrelseordförande Michael Luther (SFP) i Korsholm kallade till en pressinformation då de fick veta att Novia bjuder in Arcada till nya fusionsdiskussioner.

Tomas Häyry och Michael Luther. Bild: YLE/Filip Sten.

Enligt Luther är det viktigaste att se till att österbottningarna har inflytande över utbildningen.

- Det är otroligt viktigt att vi som bor i Österbotten också har ett inflytande över verksamheten och reellt kan styra den.

Utredning med finsk utbildning

Vasa och Korsholm vill alltså att Novia undersöker fler alternativ.

Enligt deras initiativ ska synergimöjligheterna mellan finska Vasa yrkeshögskola (Vaasan Ammattikorkeakoulu) och Novia i Österbotten utredas.

Enligt Häyry vill man hjälpa till i de stränga ekonomiska tider som yrkeshögskolorna lever i. Närheten till Vasa yrkeshögskola talar för den modellen, enligt Häyry.

- Att man geografiskt har en större koncentration av enheter ger enligt vår uppfattning en bra möjlighet till synergier. Det här är något som behöver undersökas så man har tillräckligt underlag för att fatta beslut.

Studerande beklagar sparkraven

Niklas Andersson är vice ordförande i studentkåren Novium. Han säger att Novias bantningskur är beklaglig.

- Det har ju ganska långt att göra med statliga bidrag som har dragits in. De studerande blir lidande då staten drar åt svångremmen, säger han.

Niklas Andersson. Niklas Andersson, viceordförande för studerandekåren Novium. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

En sammanslagning av de två finlandssvenska yrkeshögskolorna har varit på tapeten i flera omgångar. Nu har Novia alltså bjudit in Arcada för att diskutera en eventuell fusion.

- När det nu har gått så här långt att vi måste spara in så går det inte att utesluta några alternativ. Det är bra att alternativen åtminstone utreds, säger Andersson.

Bra eller dåligt?

Niklas Andersson önskar att varken kvatiteten eller valfriheten ska bli lidande för de studerande. Att få studera på sitt eget språk är viktigt.

- Det har varit bra, men det tycks gå åt sämre hållet. Jag säger inte att en fusion är en bra eller dålig idé. Vi får se på saken på nytt då det har förts diskussioner och den har utretts.

Varför ändra på något som fungerar riktigt bra? Den frågar ställer studerande Olli Siren efter Novias beslut att flytta utbildningen i scenkonst från Vasa till Jakobstad.

Olli har studerat två år och kommer själv inte att behöva flytta till Jakobstad, utan hinner slutföra sina studier i Vasa. Även om han själv inte direkt berörs av flytten, så är han kritisk.

- Det här är ett dåligt och kortsiktigt beslut. I Vasa finns ett teateretablissemang, här har vi också bra kontakter till omnejden, till professionella och amatörteatrar i både Vasa och Korsholm.

Närheten till Wasa Teater och Vaasan kaupunginteatteri är värdefull, säger Olli Siren. Det är inspirerande att gå och se deras föreställningar.

- I Jakobstad finns säkert också amatörteatrar, men det kommer att ta tid att bygga upp samma sak där.

Kämpat emot flytten

Gabriele Alisch är utbildningsanvarig för scenkonsten och hon säger att flytten är en tuff utmaning. Närheten till professionella teatrar och det professionella nätverket är mycket viktig för scenkonsten.

Gabriele Alisch, utbildningsansvarig för scenkonsten. Gabriele Alisch Bild: Yle/Roger Källman

Samarbete med Teaterhögskolan

Siren är rädd att då man vill spara pengar på undervisningen så kommer dess kvalitet att bli lidande. Han tvivlar på att det anställs mera personal och att man skulle få bättre lokaler i Jakobstad.

- Tvärtom tror jag att vi kommer att få sämre utrymmen. De vi har här i Vasa är kanske inte idealiska, men de fungerar riktigt bra. Varför ändra på något som fungerar riktigt bra?

Gabriele Alisch säger att hon är redo att bygga upp utbildningen i Jakobstad. För att attrahera studerande trots distansen till professionella teatrar vill man höja utbildningens profil genom att ge de studerande yrkeslärarkompetens och intensifiera samarbetet med Teaterhögskolan.

- Vi kommer att ha seminarier tillsammans med Teaterhögskolan och så ska våra studerande kunna söka in till på Teaterhögskolans mastersprogram när de blir utexaminerade. Jag hoppas att det här kompenserar det vi tappar genom flytten, säger Alisch.

En linje är död

Diskussioner om scenkonstubildningens framtid har förts i många år. Det har också tidigare förts långt gångna planer på att flytta linjen till Jakobstad. Olli säger ändå att han och samtliga studerande har haft en bra miljö och förutsättningar att studera.

- Samtidigt tycker jag att många beslut som har fattats har "förskönats" - som att fysiska linjen läggs på uppehåll. Det är inte alls sant, den är död. Att försköna såna här beslut minskar beslutsfattarnas trovärdighet, säger han.

Karleby utreder möjligheten att anlägga en så kallad nationell stadspark.

En konsultfirma tar 15 000 euro för att utreda om staden kan ansöka om att få grunda en stadspark. I Finland finns i dag åtta nationella stadsparker, men ingen av dem finns i Österbotten.

Karleby planerar att ta fasta på havet och landhöjningen i sin park men också historiska element som till exempel Karlebys förflutna som tjärstad ska komma fram i parken.

Det är miljöministeriet som besluter om nya stadsparker.

Från Tankar till Salutorget

Målet med de nationella stadsparkerna är att bevara stadsmiljön och kulturmiljön som en stor, enhetlig helhet. Tanken är att parken ska bli ett gemensamt vardagsrum för invånarna.

Parken i Karleby kan bli rätt stor. Enligt ett utkast kunde Tankar, Natura 2000-området utanför Karleby, delar av Harrbåda, Sundmun, Neristan, Salutorget och Tallåsen ingå i parken.

Konsultutredningen ska vara klar i början av 2016.

I dag finns nationella stadsparker i Tavastehus, Heinola, Björneborg, Hangö, Borgå, Åbo, Kotka och Forssa.

Läget för vindkraften i Finland är osäkert sedan regeringen aviserat om en minskning av stöden. Flera vindkraftsparker i Österbotten har nu förvandlats till stora frågetecken, det gäller till exempel den i Kröpuln i Nykarleby och i Märkenkall i Korsholm.

Storföretagen är mycket förtegna kring vad som ska hända om de blir utan stöd. Men Dan Norrgård i Pensala, svinfarmare och vindkraftspionjär, ser klarsynt på saken. Tillsammans med tolv andra jordbrukare kommer han att låta bygga ett 100 meter högt vindkraftverk intill sin svingård.

Utsikten är mäktig från det 30 meter höga vindkraftverket som redan snurrar i Pensala. Dan Norrgård och Johan Backlund i Pensala på den plats där ett fullstort vindkraftverk ska resas i höst. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Jag tror inte att vi blir utan stöd i alla fall. Vi har alla papper klara. Vi har både byggnadstillstånd och anslutningsavtal för elen med Herrfors. Jag tror nog att vi klarar oss.

Vad skulle ni ta er till om ni inte fick stödet?

- Ja, vet du, det är svårt att säga. Men jag tippar nog att vi skulle tvingas kasta in handduken, säger Dan Norrgård.

Bara EPV ute i god tid

Norrgårds ansökan om stöd i form av inmatningstariff skickades till energimyndigheten i god tid. Men de flesta andra österbottniska vindkraftsprojekt är inte lika långt hunna.

Utsikten uppe i Dan Norrgårds 30 meter höga vindkraftverk i Pensala. Utsikten uppe i Dan Norrgårds 30 meter höga vindkraftverk i Pensala. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Av de stora aktörerna är det bara EPV som har kommit tillräckligt långt i Laihela samt i Norrskogen i Närpes och Ömossa i Kristinestad. Vindin har inte fått in nya ansökningar efter Svalskulla i Närpes, Prokon har bara hunnit ansöka om två möllor i Nykarleby och OX2 har, åtminstone på myndigheternas lista, inte kommit in med några ansökningar.

Det 30 meter höga vindkraftverket förser Dan Norrgårds svingård med ström. Det 30 meter höga vindkraftverket förser Dan Norrgårds svingård med ström. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Hur tror du att de tänker, alla de här bolagen i till exempel Österbotten som ännu inte hunnit komma in med sina ansökningar om statligt stöd i form av inmatningstariff?

- De är nog otroligt bekymrade, säger Dan Norrgård.

"Lönar sig ändå att fortsätta"

I bakgrunden på platsen där vi står hörs ljudet från ett 30 meter högt vindkraftverk som förser Dan Norrgårds grisfarm med ström. Det köptes begagnat och restes för fyra år sedan. Den nya vindmöllan blir ordenligt mycket större på hela 2,5 megawatt. Det är alltså jämförbart med de vindkraftverk som storbolagen planerar för sina vindkraftsparker.

Trots den nya osäkerheten menar Dan Norrgård ändå att det kan vara värt att fortsätta planera för vindkraftsutbyggnad.

- Absolut. Bland de ansökta finns väl kanske 1000 megavoltampere som bara är luft.

Hur menar du då?

- Det är sådana som har ansökt i förskott, men som inte har alla papper klara. Till exempel är anslutningsavtalen för el en ganska dyr process. Jag tror inte att alla som har ansökt har betalat det, säger Norrgård som berättar att avtalet kostade dem över 200 000 euro - för bara en mölla.

Så då finns det en risk att många ansökta projekt faller bort från stödlistan?

- Skickar du in en ansökan och inte har alla papper klara så hamnar du sist i kön och då är risken nog stor att du faller bort, säger Norrgård.

Långt från målet på 450 möllor

I dag finns det 24 stora vindkraftverk i landskapet. Ifall de ansökta förverkligas blir de drygt 100 till antalet. Det är långt färre än de 450 som Österbottens förbund hoppas på år 2030 då Österbotten, enligt planen, ska vara till hälften självförsörjande på el.

Regeringen har aviserat om en minskning av den totala kvoten för inmatningstariffen - från 2 500 megavoltampere till 2 000.

Anvias småägare rf heter föreningen som skall rädda Anvia självständighet. Föreningens uppgift är att föra småägarnas talan på bolagsstämman som skall hållas i sommar. Cirka 30 procent av aktieägarna deltog inte i den senaste bolagsstämman.

- Vi vill representera så många som möjligt av de små aktieägarna, säger Dan Örndahl.

I dag onsdag har föreningen Anvias småägare styrelsemöte och då skall man diskutera hur man skall gå tillväga för att samla fullmakter av aktieägarna. Örndahl är övertygad om att österbottningarna inte vill att Elisa skall ta över Anvia.

- Vi vill att småägarnas röst skall bli hörd på bolagsstämman.

Elisa kan bli utan majoritet

Lyckas föreningen Anvias småägare i sin målsättning kan Elisa plötsligt stå där utan enkel majoritet. Frågan är nu om österbottningarna tilltalas av tanken eller om det är dem egalt om Anvia är självständigt eller uppgår i Elisa.

I den nybildade föreningen Anvias småägare/Anvian pienomistajat är styrelsemedlemmarna från svenska och finska Österbotten. Ordförande är Vesa Routamaa i Vasa. Ledamöter är Dan Örndahl, Antti Salminen, Joel Mäenpää och Kuisma Laukkola.

Det har ännu inte kommit besked om datum när fortsättningen på bolagsstämman.

Österbottniskt vatten på flaska blir verklighet inom kort då Bocks bryggeri i Vasa börjar sälja sitt eget mineralvatten. Vattnet pumpas upp ur en stor grundvattentäkt i Kurikka.

- Någon business är det egentligen inte i det här, säger Sture Udd, ägaren till Bocks bryggeri, eller Bock's Corner Brewery som är det officiella namnet.

- Men jag vill visa att den här regionen är mer än bara plattland och gråa stenar. Det här vattnet är så bra att det utan problem kan konkurrera med också de dyraste flaskvattnen i världen, säger Udd.

Vattnet kommer att stanna i Vasa - än så länge

Vattnet som Sture Udd talar om är i korthet grundvatten från Kurikka i Södra Österbotten. I den regionen finns stora grundvattenfyndigheter och vattnet som nu pumpas upp för det här ändamålet flyter längs en 25 miljoner år gammal flodbädd, Eridanos.

Men någon stor exportprodukt blir vattnet åtminstone inte ännu. Nu är produktionen småskalig. Vattnet transporteras med tankbil från Kurikka till bryggeriet i Dragnäsbäck, där det kolsyras och tappas på flaska.

- Det krävs nog stora investeringar innan man kan börja exportera eller ens tillverka i större skala, säger Sture Udd.

I första hand är det tänkt att mineralvattnet ska säljas till restauranger i Vasaregionen.

Uppdaterad 10.6.2015 kl 11:20. Hemstrand ändrat till Dragnäsbäck.

Regeringsprogrammet talar om 680 miljoner euro i nedskärningar inom utbildning och forskning. Samarbete kring utveckling och forskning mellan universitet och exportindustri är viktigt i vårt land. Nu hotas det här samarbetet av finansieringsbrist.

Det här oroar Heikki Uusitalo, teknologidirektör vid ABB Finland.

Heikki Uusitalo. Heikki Uusitalo, direktör på ABB Bild: Yle/Sara Bergström

- En stor del av utvecklings- och forskningsfinansieringen har skett via innovationscentret Tekes, säger Heikki Uusitalo. Det är beklagligt om det här drabbar teknologiföretagen. Det här försvagar vår konkurrenskraft i det långa loppet.

Finlands exportindustri är beroende av forskning för att ta fram nya och bättre produkter som svarar mot marknadens behov. Därför behöver vårt land hålla forskning och produktutveckling på minst samma nivå som hittills, menar industrin.

- I Finland är den offentliga sektorns satsningar på forskning och produktutveckling kring hälften av övriga OECD. Också det är tär på konkurrenskraften, säger Heikki Uusitalo.

Samarbete mellan industri och utbildning

I Vasa finns ett omfattande samarbete mellan utbildning och industi. Det här kommer att bli allt viktigare, tror vd Stefan Damlin vid Wärtsilä Finland.

Stefan Damlin. Stefan Damlin Bild: Wärtsilä

- Det finns alltid en risk att forskningens djup och kvalitet lider, säger Stefan Damlin. Men kan vi bygga en modell där näringslivet och utbildningen stöder varandra kan det också ge möjligheter.

Tillsammans med universiteten har Wärtsilä definierat sina behov av kompetent arbetskraft fram till år 2020.

- Det behövs spetskunnighet inom teknik, ekonomi, juridik men också språk. Vi vill ha motiverat folk som är innovativa, säger Damlin.

Ett energilaboratorium byggs, där traktens energiföretag kan samarbeta med universitet och högskolor.

Regeringsprogrammet talar också om att skicka ut studerande i arbetslivet tidigare, med enbart kandidatexamen. ABB:s Heikki Uusitalo ser det här som problematiskt, eftersom kandidatexamen inte är riktigt gångbar inom teknologins område.

- På Wärtsilä har vi haft rätt många som jobbar ganska mycket före sin magistersexamen, berättar Wärtsiläs VD Stefan Damlin. Samtidigt får de mera praktik i slutet av studierna, vilket ju är positivt.

Det är lunchtid och några patienter sitter och väntar på sin tur. De läser en tidning eller ser förväntansfullt på varje vitklädd skötare som går förbi. - Ska det bli min tur snart?

Men på kvällerna och veckosluten kan situationen se helt annorlunda ut.

- De frågar varför andra patienter får gå före i kön. Då får jag förklara att nu har det dykt upp någon med större vårdbehov och behöver hjälp.

- När de får den här informationen och får reda på orsaken till varför de får vänta en stund till, så accepterar de det, säger Nina Karlsson, aulaskötare och servicerådgivare

Karlsson inser att det kan vara svårt att förstå varför man inbland blir tvungen att vänta på sin tur.

- Det kan se väldigt lugnt ut i aulan. Men bakom väggarna är det ofta full rulle. Då är det bra att jag finns där och kan förklara orsakerna till den långa väntan.

Snabba, svåra beslut

Karlsson och hennes kollega Johanna Kursu har även andra uppgifter än att hålla lugnet i väntrummet.

- Vi utvärderar också patienterna vårdbehov. Till exempel kan någon kan behöva smärtstillande medan de väntar.

Och hålla lugnet, det är något som Karlsson har blivt duktig på.

- Visst har det hänt att någon höjer rösten. Det händer sällan men då får man förklara så gott det går. Oftast lugnar sig situationen snabbt.

Men det mest värdefulla med Karlssons uppgifter är att kunna trösta.

- Det är jobbigt att vara den som är anhörig. Det är förvirrande för många att vistas på sjukhus. Ovetskapen vad som händer bakom dörren kan vara svår att hantera. Då kan jag, så gott det går, förklara vad som händer.

- Ibland är en klapp på axeln det bästa jag kan ge, säger Karlsson.

Samjourens avdelningsskötare Ann-Katrin Brantberg hoppas att aulaskötaren kunde vara på plats oftare än i dagsläget.

Ann-Katrin Brantberg. Ann-Katrin Brantberg. Bild: Yle/Kati Enkvist.

- Det är en betydelsefull service för våra patienter och anhöriga.

Aulaskötaren och servicerådgivaren finns på plats på vardagar under tjänstetid, på veckosluten och kvällstid på måndagar.

Fördelarna med att slå ihop yrkeshögskolorna Novia och Arcada är många.

Det anser Roger Broo som är styrelsemedlem i en av de mindre ägarna för Novia, utbildningsstiftelsen Sydväst. Han är fortfarande av den åsikten att en fusion är en god idé.

- Absolut. Den är helt nödvändig för att vi ska kunna upprätthålla en hög kvalitet på den svenska yrkeshögskoleutbildningen i Finland, säger Broo.

Roger Broo. Roger Broo

Ekonomiska läget har försämrats

I dagsläget har Novia har cirka 4 000 studerande och Arcada 2 500. En fusion har diskuterats redan en längre tid. Det ekonomiska läget för yrkeshögskolorna har ändå försämrats sedan de senaste förhandlingarna avslutades.

- Vi ser ju vilka problem som de ekonomiska nedskärningarna medför och inte ser det heller ljust ut för de kommande åren.

Enligt Broo skulle en fusion innebära inbesparingar då man kunde minska dubbleringar av utbildningar. Förvaltningen kan också i så fall bantas ner. Det finns många fördelar med en fusion, konstaterar Broo.

"Märklig uppfattning att Österbotten skulle förlora studieplatser"

Motståndet mot en fusion har varit hårt i Österbotten där man är rädd för att inflytandet blir för litet. Enligt Broo saknar farhågorna grund.

Yrkeshögskolan Novia Bild: Yle/Rolf Granqvist

- Det här är en konstig uppfattning. Man är rädd för att utbildningsplatser ska flyttas från Österbotten till södra Finland. Men faktum är att samkommunen i Österbotten äger endast 12,5 procent av Novia. Södra Finland har ju en överlägsen majoritet, både i aktiebolaget och i styrelsen för Novia.

- Hade man velat flytta platser söderut så skulle det ha varit fullt möjligt också nu. Men i verkligheten har det gått så att Novia har skurit ner i Ekenäs och Åbo, och så gör man också nu. Det är en märkvärdig missuppfattning att utbildningen skulle hänga ihop med ägarstrukturen, fortsätter Broo.

Broo hoppas på morotspengar av staten

Enligt Broo har det österbottniska fusionsmotståndet kostat Novia många miljoner.

- Ekonomin har försämrats väsentligt. Undervisningsministeriet lovade stora morotspengar och fusionsstöd under flera års tid då vi förhandlade om en fusion för två år sedan. Nejet från Österbotten har kostat Novia säkert fem eller till och med sju miljoner euro. Det är jättetråkigt att man inte förstod att säga ja.

Broo hoppas nu att diskussionen om en fusion tar fart och att man ansöker om stödpengar av Undervisningsministeriet.

Arcada Bild: YLE/ Rose-Marie Sundström

Hur går det för Jakobstad och Raseborg?

I en intervju för Yle föreslog Novias huvudförtroendeman Tommy Nyman att yrkeshögskolan ska lämna Ekenäs och Jakobstad.

- Det skulle jag inte omfatta. Processen borde gå till så att vi genomför fusionen och ser sedan tillsammans på helheten. Västra Nyland och norra svenska Österbotten är ju väldigt viktiga kärnområden i Svenskfinland. Det skulle vara mycket synd att lämna ett tomrum där.

Har man då råd att behålla Raseborg och Jakobstad efter en fusion?

- Det måste man bedöma efter fusionen. Problemet med Raseborg och Ekenäs är att det är svårt att locka studerande, särskilt inom naturbruksområdet, fortsätter Broo.

Närpes godkänner inte Enestams och Repos förslag till kommunsammanslagning i Vasaregionen.

Stadsstyrelsen vill att Närpes fortsätter som självständig stad och fördjupar samarbetet med de övriga kommunerna i Sydösterbotten och även i Vasaregionen.

I fall det i framtiden krävs större kommunhelheter vill stadsstyrelsen att bägge alternativen ska utredas som möjliga områden för en ny kommunstruktur.

Entreprenörer för Skogsdungen valda

Stadsstyrelsen valde på tisdagen entreprenörer för nya Skogsdungens daghem i Kalax. Det handlar dels om rivning och nybygge och dels om renovering av en del av före detta Kalax skola.

Också gårdsplanen ska förnyas. Ritningarna för daghemsbygget har godkänts i tekniska nämnden i april.

För byggnadstekniska arbeten valdes RS Bygg & Schakt Ab, VS-tekniska arbeten utför Närpes Rör Ab, Ventilationstekniska arbeten gör Länsirannikon Ilmastointi Oy, Eltekniska arbeten Elhuset/Syd-Österbottens El-byrå Kb och för byggnadsautomation valdes Automation T&N Ab.

Den totala budgeten är 2 423 750 euro. I årets budget finns 1 miljon och i ekonomiplanen 2016 finns 1,9 miljoner euro reserverade för projektet.