I Sydösterbotten vill man slå vakt om samarbetet mellan näringslivet och Yrkesakademins enhet i Närpes. Projektet Innokompetens, som tar slut vid utgången av året, har bäddat för många gemensamma satsningar som gynnar båda parterna. Samarbetet finns dokumenterat i en film, som blev klar förra veckan.

- Det här ville vi göra för att visa vilket stort samarbete vi har och vilket brett utbud vi har av utbildningar vid enheten. Vi samarbetar hela tiden med näringslivet, säger projektledare Carina Storhannus.

Filmen har gjorts på de företag där de studerande vid tillfället var på praktik

Viktigt för kompetensen

För Sydösterbotten som region är det extra viktigt att näringslivet och yrkesutbildningen samarbetar, inte minst med tanke på att regionen har så få aktörer.

- Här finns inte en kritisk massa som gör att det faller framåt. Därför krävs att det finns projekt runt de aktörer som finns. Där är Yrkesakademins enhet en bit, men även utvecklingsbolagen och motsvarande måste vara väldigt aktiva för att tillgodose näringslivet möjligheter att få den kunskap och kompetens som man behöver i den dagliga verksamheten utan att söka sig bort från området. Att det här skulle komma per automatik från olika upprätthållare till Syd tror jag inte på, utan det är fast på vår egen aktivitet, säger Håkan Westermark, ordförande i styrgruppen för projektet Innokompetens.

Bland resultaten av projektet kan nämnas de kreativa inlärningsmiljöer som skapats i Närpes och Kristinestad. De kan användas av både studerande och företag.

Filmen finns på Yrkesakademins webbsida. Filmen är gjord av Dennis Storhannus.

Yrekesakademins film

KAJ vill nå ut till hela Finland och försöker enligt bästa förmåga göra en hitlåt på finska, trots att de är urusla på det andra inhemska.

Det är fest på Backebo. Solveig Lillsunde firar att Himlaliv-filmen om henne nu äntligen har blivit färdig, och bjuder släkt och vänner på prinsesstårta och kaffe.

Efter bjudningen visas filmen, och vännen Heidi Klemets får tårar i ögonen då hon tittar på den.

- För att Soli är min bästa vän, förklarar hon.

De bor båda på Backebo, Kårkullas boende i Jakobstad. Solveig på gruppsidan och Heidi i en egen lägenhet. Ibland traskar de över till varandra för att hälsa på och prata lite eller dansa.

- Vi tycker om att dansa, säger Solveig Lillsunde. Man blir så pigg.

Varje onsdag har de också tjejträff med en tredje vän. Då brukar de bläddra i tidningar och leta reda på dödsannonser.

- Vi tittar om det är någon som vi känner som har dött, säger Heidi Klemets. Och så läser vi dikterna, för att de är sorgliga och romantiska.

Kärlek är bättre

Solveig tycker ändå att kärlek är ett bättre tema, så det brukar de prata mera om. Hon är gift och kär i sin man Håkan Lillsunde, som hon länge bodde tillsammans med, men som nu har flyttat till ett eget boende i Nykarleby. Dit brukar hon åka och hälsa på varannan torsdag. När hon är hemma har hon fullt upp. Hon handarbetar, streckar under det viktiga med en linjal och ritar tabeller.

- Jag brukar kryssa i vem som läser upp nyheterna, säger hon.

Beundrar präster

I en av hennes skrivbordslådor finns också en samling bilder, på präster. Den har vuxit fram för att hon beundrar präster och deras arbete. Hon brukar själv hjälpa till i församlingen på alla möjliga olika sätt. Förstöra papper i pappersförstöraren, dela ut psalmböcker och ta upp kollekten. Men det är mera som en hobby, för på dagarna arbetar hon på en arbetscentral där hon sorterar dragkedjor, tre och tre.

- Det är mitt favoritarbete.

Himlaliv: Rent Suveränt! om Solveig Lillsunde sänds i Yle Fem den 15.12 kl 18.30.

Att känna sig ensam under julhelgen kan vara ångestfyllt. Diakon Luisa Tast träffar många ensamma människor i sitt arbete och bestämde sig för att göra någonting åt saken. Hon är med och ordnar en alternativ jul på Alskathemmet i Vasa.

- Diakonin har jobbat på julafton alla år jag kan minnas. Men det har bara varit en eftermiddag med program och samvaro, säger Tast.

Att ordna lite mera än en eftermiddag startade som en tankelek med lägergårdsföreståndaren Peter Back. Han tyckte att man kunde ordna ett julläger. Tanken växte under vårvintern och utmynnade i det Luisa kallar Jul tillsammans.

- Vår strävan är att det skall vara en så hemlik jul som möjligt med de traditioner som hör till julafton. Vi kommer att fira julbön på eftermiddagen, det blir julbord med alla delikatesser, det blir Kalle Anka och julbastu och gran och klappar, säger Tast.

Öppet för alla som våndas

Julfirandet är öppet för alla ensamstående, äldre som yngre, med eller utan barn. För precis alla som känner vånda inför julafton. Man kan stanna några timmar under julaftonskvällen eller stanna över natten.

- Följande dag blir det julotta och julgröt, säger Tast.

Luisa Tast med familj kommer själv att fira sin jul på Alskathemmet. Med är också ungdomsarbetare Sofia Böckelman med familj, metodistpastor Leif Göte Björklund, husmor Birgitta Sundin och lägergårdsföreståndare Peter Back.

- För mig personligen har julen inneburit väldigt mycket traditioner och jag har varit väldigt traditionsbunden. Det är väldigt hälsosamt för mig att göra det här, säger Tast.

Att familjen är med var en förutsättning för Luisa Tast.

- Jag tog upp det med min man och han var genast med på noterna. Våra barn är så pass små att det är spännande för dem att fara till mammas jobb och till och med sova över, säger Tast.

Allt för många är ensamma

- Intresset för Jul tillsammans har varit enligt förväntningarna säger Luisa.

Det finns 20 platser till julafton och 18 platser för de som vill övernatta. Julkvällen kostar 17 euro och vill man övernatta kostar det 32 euro.
Det går att anhålla om ekonomiskt bidrag via diakoniarbetarna. Skjuts till Alskathemmet ordnas från församlingens sida.

- Jag skulle inte ha satsat på det här om jag inte skulle veta att det finns ett behov. Det behovet har jag sett tidigare jular och också i år. Det känns väldigt bra att få erbjuda det här alternativet. Det har väckt glädje, säger Tast.

Diakon Luisa Tast har Brändö och Vöråstan i Vasa som sina områden. Hon säger att hon i sitt arbete möter allt för mycket ensamhet.
- Ensamhet är en stor nöd i dag säger hon.

Ensamheten ser inte heller till ålder eller socialklass. Den finns överallt.

- På Brändö finns det många ungdomar och även där har ensamheten blivit en vardag. Tyvärr leder den allt för ofta till isolering, säger Tast.

Hon upplever att folk gärna berättar om sin ensamhet bara man visar att man vill lyssna.

- Man visar att jag har tid för dig. Speciellt kring jul brukar jag fråga hur de skall fira jul och vad det väcker för känslor. Då får jag höra väldigt många olika versioner, säger Tast.

Fortfarande finns det några platser kvar till jullägret på Alskathemmet. Den som vill delta kan ta kontakt med pastorskansliet på nummer 06- 326 13 09 eller diakon Luisa Tast på telefonnummer 044-480 83 66.

- Jag hade läst otroligt mycket och verkligen sökt svaren på de stora livsfrågorna, berättar författaren Gurli Lindén. När jag i slutet av 1980-talet kom i kontakt med den svenska konstnären Hilma af Klints konst så kändes det på något sätt som ett svar...

Det här ledde så småningom till att Gurli flyttade till Sverige och där skrev hon två böcker om Hilma af Klint.

Uppväxt

Gurli Lindén växte upp i Öja, och var barn på 1940-talet. Föräldrarna var småbrukare, och i hennes hem var böcker väldigt viktiga.
- Jag fick en diktsamling till julklapp av min pappa varje år, minns Gurli.

Vilket yrke tänkte sig Gurli när hon växte upp?

- Jag skulle bli modedirektris! Jag var fascinerad av tyger, textiler och färger, och jag kommer ihåg mina klänningar från när jag var tre år gammal.

När Gurli var sjutton åkte hon till Stockholm till Skandinaviska tillskärarakademin, och tanken var att hon skulle fortsätta till Paris för att lära sig mera.

- Men det blev annat i stället… säger Gurli.

Familj och skrivande

Gurli Lindén gifte sig och fick tre barn i början av 1960-talet. Familjen bodde i Jeppo, och Gurli hade en liten ateljékammare och sydde kläder.
-Jag tror nog att jag är mera känd som byns sömmerska än som författare, säger Gurli.

När började då Gurli Lindén skriva?
- Det var i slutet av 1960-talet. Då var barnen lite större, jag var själv i trettioårsåldern och jag kände att jag ville göra nånting med mitt liv. Jag brukar säga att jag skrev för att överleva - och för att hitta mig själv.

Några av Gurli Lindéns tidiga böcker Några av Gurli Lindéns tidiga böcker Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström

- Vi var alla idealister, ingen fick något lön för sitt arbete, men man lärde sig mycket… Det var en fin tid!

Hilma af Klint och de stora frågorna

- När vi kom in på 1980-talet hände nånting med mitt skrivande, berättar Gurli Lindén. Det var som om jag hade kommit in i en annan dimension, och jag började arbeta mer med myter och sökte andra bilder.

- Det kändes som att jag hade förbrukat allt och måste vidare, och det var de stora frågorna jag ville ta tag i.

Gurli Lindéns äktenskap tog slut och hon träffade författaren Eva-Stina Byggmästar. Det var också Eva-Stina som visade Gurli en bild av en av Hilma af Klints målningar…
- Det här hände år 1988, och jag hade aldrig tidigare hört talas om den här konstnären, men jag bara kände att jag måste få se den utställning som ordnades i Helsingfors det året.

Den svenska konstnären Hilma af Klint levde mellan 1862 och 1944, men hennes mycket speciella abstrakta verk ställdes ut för första gången, i Los Angeles, så sent som 1986. Konstnären hade själv bestämt att hennes målningar skulle få visas först tjugo år efter hennes död, men det kom att dröja längre än så.

Kontakten med Hilma af Klints konst kom att få väldigt stor betydelse för Gurli Lindén

- Det var som ett uppvaknande. Jag kunde se mitt liv på ett nytt sätt, och bilderna talade väldigt starkt till mig. Det var under en tid av stora omställningar i Gurli Lindéns liv.

- Ibland måste man våga hoppa utan att veta var man hamnar, säger Gurli.

Gurli Lindén och Eva-Stina Byggmästar vistades ett år på den danska ön Fanö. Sen bar det av till Stockholm, för Gurli kände att hon måste få klarhet i varför Hilma af Klints bilder hade gripit henne så starkt.

Gurli kontaktade Stiftelsen Hilma af Klints verk och fick tillgång till mängder av målningar, skisser och handskrivna häften.

Gurli Lindén skrev i slutet av 1990-talet två böcker om Hilma af Klint Gurli Lindén har skrivit två böcker om konstnären Hilma af Klint Bild: Yle/Ann-Sophie Sandström

Svar

Gurli sökte sig till Hilma af Klint för att hon ville ha svar på de stora frågorna om människans existens – hittade hon några svar?

- Jag brukar inte vilja prata så mycket om det här, varje människa ska få söka själv…
Men jag har kommit fram till att det här livet bara är en liten del av nånting som är mycket större. Vi föds hit, vi väljer att födas hit för att lära oss nånting – och sen ska vi vidare, vart vi nu far… Jag tror att livet fortsätter, det slutar inte med döden, och därför har vi ett väldigt stort ansvar när vi kommer hit, och allt vi gör bidrar till helheten - på ett eller annat sätt, säger Gurli.

- Jag tänker mig att om man bara på något sätt kan bidra med en liten gnutta ljus och kärlek så då är det bra. En människa kan inte göra så mycket, men man kan göra nånting…

Norrut och hemåt

Efter det intensiva arbetet med Hilma af Klint kände Gurli att hon måste bort, hon måste till något annat ställe för att vila - och hon ville norrut. I avfolkningsbygderna i norra Sverige säljs hus ibland väldigt billigt, och Gurli Lindén och Eva-Stina Byggmästar hittade ett hem åt sig i byn Vormsele.

- Det var ett underbart ställe, så mycket natur och så stilla. Det var verkligen en stor vila att vara där…

Ändå bor de inte längre kvar där. Varför?

- Livet går vidare, det går inte att stanna upp. Vi drogs mer och mer tillbaka hemåt, till Österbotten, och det blev väldigt slitsamt att bo på flera ställen. Och man blir ju äldre också...

Numera bor Gurli Lindén och Eva-Stina Byggmästar i Nykarleby, och för ett drygt år sedan startade de bokförlaget Minimal, närmast för att ge ut sina egna böcker.
- Jag har ju jobbat med förlag sedan jag började skriva, och det har Eva-Stina också, så vi kan det här! Och det är så småskaligt här i Svenskfinland...

I "Samtal om livet" som sändes 4.12.2014 berättade Gurli Lindén om sina livsval, om sitt skrivande och om sitt sökande efter svaren på de existentiella frågorna.
Programmet finns på Arenan.

Artikel om Hilma af Klints konst som ställdes ut i Helsingfors tidigare i år

Jakobstad vill sälja stadens energiverk till Herrfors Ab. Såväl energiverkets personal som kommunalpolitiker Ulla Hellén (SDP) kritiserar hemlighetsmakeriet kring beslutet.

- Vänta och se, det är det enda besked vi har fått, säger Marina Saviaro kanslist på Energiverket.

Herrfors bjuder 69,55 miljoner euro för Jakobstads Energiverks distributions-, fjärrvärme- och elhandelsverksamhet.

Enligt stadssekreterare Milla Kallionen finns en rad fördelar med en försäljning. Hon säger att distributionsnätet blir en del av en större helhet, och som en större aktör blir det lättare att sköta underhållet.

- Det här är en naturlig lösning eftersom Jakobstad äger 40,32 procent av aktierna i Katternö Ab som i sin tur äger Herrfors till 94,1 procent.

- Det här innebär alltså att staden säljer Energiverket till ett bolag där staden själv är största ägare, säger Kallioinen.

Anställda informerades

De anställda vid Jakobstads Energiverk ska fortsätta som gamla arbetstagare. Personalen fick informationen på måndagen klockan 15, samtidigt som fullmäktige.

I köpet ingår inte Jakobstads Energiverks andelar i Alholmens Kraft och Pohjolan Voima.

Vid årsskiftet måste en bolagisering av Energiverket ha genomförts men först nu kom alltså beskedet om hur detta ska lösas. Personalen har svävat i ovisshet.

Marina Saviaro, kanslist på energiverket, fanns på plats när beslutet blev offentligt. Saviaro är orolig för sin egen och kollegornas arbetsplatser, men mest är hon besviken på bristen på information.

- Vi anställda har inte fått någon information om vad som är på gång. Det enda beskedet har varit "Ni får vänta och se", säger Saviaro.

Inga stilpoäng

Även Ulla Hellén, SDP, lyfte fram liknande kritik under sitt anförande vid budgetmötet.

- Informationen om bolagiseringen av Jakobstads energiverk ger inga stilpoäng. Både informationen till de förtroendevalda och öppenheten mot invånarna måste förbättras, säger Hellén.

Stadsfullmäktige i Jakobstad besluter slutgiltigt om en försäljning den 22 december.

Läs också:
Osäkert kring energiverket i Jakobstad

Österbottningarna verkar anse att vårdreformen slår hårt mot landsbygden och kvinnorna där. Det framgår av en rapport om invånarnas åsikter om vårdreformen.

Enligt rapporten finns också en stor rädsla för att närservicen försvinner då beslutandemakten flyttar från egna händer. Vasa sjukvårdsdistrikt hört nästan 700 österbottningar.

Kompakt motstånd

Under hösten har Mikko Ollikainen, projektarbetare vid Vasa sjukvårdsdistrikt, åkt runt i de tretton kommuner som hör till sjukvårdsdistriktet. Dessutom har han sammanställt de svar som medborgare har skickat in via en webbaserad enkät.

Totalt svarade 693 på enkäten. Av dem var 70 procent kvinnor, och en liten majoritet var svenskspråkiga.

Ollikainen möttes av ett kompakt motstånd mot reformen.

- Det finns en genuin ovilja bland såväl förtroendevalda som invånare. Detta eftersom den i huvudsak förväntas medföra försämringar av servicen samtidigt som betalningsandelarna ökar för en del kommuner, skriver Ollikainen i ett pressmeddelande.

Det har talats mycket om en tillbakagång till "fattiggårdstiden" och att reformen slår extra hårt ut på landsbygden och just kvinnorna där. Vidare nämns ord som virrvarr, osäkerhet för alla parter och en avsaknad av patientperspektiv samt en alltför tydlig fokusering på inbesparingar.

Bra att höra folket

Undersökningen är den största i sitt slag, och därför har man i Vasa sjukvårdsdistrikt en ovanligt god bild av läget inför reformen.

- Alla har haft möjligt att säga sin åsikt, vilket är bra, betonar sjukvårdsdirektören Göran Honga.

Det som de flesta fruktar är en minskad makt över besluten, på hela linjen, när makten i allt större grad förskjuts bort från området och till Åbo.

Det enda positiva som kommit fram är bättre fungerande vårdkedjor, speciellt mellan primär- och specialsjukvården och tydligare finansiering, åtminstone i budgeteringsfasen.

Riksdagen väntas godkänna den lagen kommande vår, förutsatt att grundlagsutskottet först ger den grönt ljus. Så det börjar det bli bråttom, konstaterar man i sjukvårdsdistriktet.

- Vi måste på allvar börja fundera på hur vi vill att servicenätet ska se ut, säger Vasa stads vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala.

Regeringen gav sitt förslag till lag om ordnande av social- och hälsotrenden till riksdagen i början av december. Riksdagen godkänner lagen i vår, förutsatt att grundlagsutskottet ger grönt ljus.

Personalen i Nykarleby är mer sjuk nu än tidigare. Åtminstone om man ser till sjukfrånvaron.

På två år har antalet sjukdagar ökat med 1,5 dagar per anställd. Nu är varje anställd i medeltal sjukskriven 16 dagar per år.

- Det är för högt för oss. Det är oroväckande att det ökar så mycket, säger stadsdirektör Gösta Willman.

År 2011 var motsvarande siffra 14,3. Men Willman påminner om att några långa sjukskrivningar kan påverka statistiken rätt mycket.

Flest pensioneringar 2016

Mellan 10 och 15 av stadens anställda går i pension varje år fram till 2020. År 2016 är toppåret, då flest anställda går i pension.

Hittills har Nykarleby lyckats anställa nya för att ersätta pensionärerna. Men att få vikarier kan vara svårt.

- Det är en utmaning att få vikarier med kort varsel, i synnerhet inom kök, städning och dagvård, säger Willman.

Det är också de sektorerna där sjukfrånvaron är högst.

Thomas Nylund gör elektronisk musik under namnet Styr0x. Han är en kille som kan göra musik med hjälp av en katt och som säljer sin synt för att kunna plugga musik. Och så spelar han på hemliga skogsfester också.

Styr0x, eller Thomas Nylund som han heter på riktigt, har alltid haft nära till musiken. Han växte upp i en countrystudio i Kronoby och spelade gitarr och rock, men när han var tio år hittade han artisten Aphex Twin, och då förändrades allt.

- Det blev ett intresse jag inte kom ifrån. Jag ville veta hur han gjorde ljuden, eftersom det var så olikt något annat jag hört i livet, säger Thomas.

Intresset bottnade i tekniken – hur skapar man ljud elektroniskt? Thomas satt många gånger framför datorn och sökte information, och sedan började han göra egen elektronisk musik. Han har nyligen gett ut ep:n Music For Weird People (som du kan lyssna på här) och cd:n Styr0xification. Albumen innehåller låtar han gjort ända sedan han var 16 år (nu är han 19). Ska man sammanfatta musiken är det experimentell elektronisk musik det handlar om. Lyssnaren bjuds på allt från kaos till lugna melodier.

- Jag tycker om att tänka på det som audiotorisk poesi på något sätt. Jag försöker få fram mina känslor i form av ljud. När jag gör musik försöker jag låta känslorna flöda genom musiken, säger han.

Det blir alltså som en dagbok, fast i ljudform. Något han kan bläddra i och minnas: så där mådde jag då.

Skaka om katten för att få fram ett mjau

Ljuden som Thomas använder när han gör låtar kan komma i princip varifrån som helst.

- Jag använder samplingar som jag själv spelar in. Det kan vara allt från regn till att jag trummar på grytlock och stekpannor. Vad som helst som kan skapa ett ljud.

Vad som helst … till exempel en katt?

- En katt har jag nog använt. Det var väldigt svårt att få något ljud ur den. Det var min kompis katt och den är väldigt blyg, så vi var tvungna att lyfta katten och skaka om den lite tills den sa mjau.

Av jamandet gjorde Thomas en så kallad pad, som sedan blev grunden till en ambientlåt. Musiken gör han med hjälp av syntar och en dator. Han äger sex analoga syntar, och det är med dem han gör i princip alla ljud. Han har också med sig åtminstone två analoga syntar när han spelar live.

De flesta av oss har säkert hört talas om någon fattig musiker som sätter gitarren i pant för att ha råd att leva. Thomas är lite grann inne på samma linje.

- Jag hade sju stycken syntar men jag sålde en för inte så länge sedan. Jag går i Lappfjärds folkhögskola och det är dyrt så jag var tvungen att sälja en för att kunna betala skolan.

Vi hoppas det är en jäkligt bra utbildning.

Bakgrundsmusik – ska det va nåt?

Ambientmusik klassas ofta som en sorts bakgrundsmusik, men stilen har mer i sig än det, tycker Thomas.

- Definitionen av ambientmusik är musik som du kan välja att sugas in i eller ha som bakgrundsmusik. Du bestämmer själv ifall du vill sätta dig in i den, eller bara ha den bredvid dig i det du håller på med.

Så här går det till

Trots att musiken är något som kan spela på i bakgrunden utan att lyssnaren lägger desto större vikt vid den, kan det såklart ändå vara svårt att skapa ett sound som man är nöjd med.

- Kontemporär elektronisk mainstreammusik ska oftast skapas som ett specificerat sound som låter som allt annat. Ambient är mer individuellt. Du försöker återskapa något sorts ljud som du själv hör i huvudet. Du kan göra det så simpelt eller så svårt som du vill. Allt är upp till dig själv.

Det roliga med ambientmusik verkar vara möjligheterna. Du kan göra tusen lager med samplingar, eller bara använda en enkel pad. Du kan också ta in vanliga instrument, något som Thomas försökt göra några gånger. Influenserna får han bland annat från progressiv rock, som är en av musikstilarna han gillar.

”Pappa pratade ofta om styroxskivor”

Namnet Stry0x kom till när Thomas satte sig ner för att fundera ut ett riktigt bra artistnamn åt sig själv. För läsaren som inte är finlandssvensk kan vi berätta att styrox är samma sak som frigolit.

- Jag ville ha något som är ett ganska finlandssvenskt ord, som inte används så mycket i Sverige. Styrox kommer från finskan men är ett väldigt vanligt ord i hembyn. Min pappa pratade ofta om styroxskivor när jag var liten, så det har väl fastnat på något sätt.

Nollan i namnet presenterar det digitala, arbetet med ettor och nollor.

De träffas i skogen och har det mysigt

Thomas har spelat live några gånger på en skogsfestival som ordnas av hans kompisar från Borgå. På kvällen spelas det mest psykedelisk trance, men dagstid har han spelat sina egna låtar. Något som senaste gången verkligen gick hem bland publiken.

- Sist var det väl ungefär 100 personer på plats och alla var glada efter spelningen och kom fram och skakade hand med mig eller kramade mig och tyckte det var bra.

Thomas trivs på undergroundfesterna i skogen som han kallar för en miniversion av Woodstock men med modern teknologi.

- Det är en kollektiv attityd där. Alla tar med mat och så delar man på den. Alla bidrar med något som till exempel konst eller musik, och så träffas man och har det bra tillsammans.

Fastän det inte finns ordningsvakter eller stränga regler så går det oftast lugnt till på festivalen.

- Man stöter aldrig på någon form av våld. Alla kommer dit med samma inställlning – att vara glada och sprida glädje. Vi har också alltid tillstånd av markägaren, och polisen är också med på det, så länge vi sköter oss.

Det ska bli mer psytrance

I planerna finns att spela på fler festivaler, och därför ska Thomas nu försöka göra fler psytrance-aktiga låtar, som ofta går hem ute i skogen. Men han känner sig också manad att ta fram något riktigt lugnt och skönt för vintermånaderna.

- Jag har alltid saker på gång, men det går inte att säga exakt vad eftersom det är så ospecificerat. Men saker dyker nog upp hela tiden.

Vi avslutar med några visdomsord från Thomas.

- Musik är bra. Om du har det som intresse ska du göra det du själv tycker låter bäst, och inte tänka på vad som skapar mest ekonomisk framgång och egoframgång.

Hear hear!

Vörå kommun är med och utreder möjligheten till ett regiongymnasium i Vasaregionen och Sydösterbotten. Men i första hand vill kommunen satsa på sitt eget idrottsgymnasium och Campus Norrvalla.

Kommunstyrelsen beslöt att Vörå deltar i den utredning som görs för gymnasierna inom Vi7 från Vörå i norr till Kristinestad i söder. Men samtidigt vidhåller Vörå att kommunen har sitt eget koncept för idrottsgymnasiet på Campus Norrvalla. Kommunstyrelsen beslöt att Vörå fortsätter bygga upp utbildningen där.

- Personligen tror jag inte riktigt på Vi7. Men det är bara min åsikt, säger kommunstyrelsens ordförande Rainer Bystedt.

I beredningen nämns att också andra än kommuner kunde vara upprätthållare för ett gymnasium. Till exempel finns redan Folkhälsan Utbildning ab på Campus Norrvalla i dag.

Kommunerna i Vasaregionen och Sydösterbotten har diskuterat ett gemensamt regiongymnasium. Hittills har de diskussionerna främst handlat om att Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (SÖFUK) eller någon kommun som Vasa eller Korsholm kunde vara upprätthållare för gymnasierna.

Diskussioner med Nykarleby

Inofficiella diskussioner har också förts mellan tjänstemän i Vörå och Nykarleby om de kommunerna kunde ingå ett samarbete kring gymnasierna.

- Vörå har ju ett specialgymnasium liksom vi, säger stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby.

Men han påpekar att det är osäkert om ett samarbete mellan Nykarleby och Vörå skulle räcka. Tillsammans har gymnasierna knappt 300 elever.

Nykarleby har redan tagit beslut om att deras bildningschef får förbereda en ansökan om ett regiongymnasium tillsammans med andra kommuner i Jakobstadsregionen.

Men Nykarleby vill i det här skedet inte låsa sig vid något alternativ. Staden kan också tänka sig att diskutera ett alternativ med yrkesskolan Optima som upprätthållare.

- Vi vill hålla alla dörrar öppna i det här skedet, även om vårt första alternativ är ett regiongymnasium med Jakobstad, Kronoby och Pedersöre, säger Willman.

Läs också:
Oenighet inom Vi7-samarbetet i Österbotten

Många och långa omröstningar var ett minne blott när Karlebyfullmäktige på måndagen klubbade igenom nästa års budget.

Budgeten för 2015 har beskrivits som rekordtuff. Fullmäktigegrupperna verkade vara eniga om läget och inga utsvävningar tillåts.
Måndagens möte gick också ovanligt snabbt, budgetdiskussionen var klar på fyra timmar.

Den enda omröstningen gällde en tjänst som skolpsykolog. Med rösterna 26-25 beslöt fullmäktige att ytterligare en skolpsykolog ska anställas.

Slaktlista klar i januari

Nästa år ska Karleby spara över en miljon euro på personalen. Det blir ändå inte fråga om permitteringar eller uppsägningar. I stället ska Karleby ta till strukturella förändringar.

Inom januari ska stadens olika sektioner ha en lista över vilken service som kan avslutas eller skötas på något annat sätt än i dag.

På fullmäktigemötet betonade flera politiker att skuldsättningen inte får öka. Från 2012-2017 har Karleby förlorat närmare 60 miljoner euro i krympande statsandelar.

Samtidigt har investeringstakten varit hård och ännu väntar flera skolor, hälsocentralsjukhuset och idrottsgården på byggbeslut.

Läs också:
Minus att vänta i Karleby

Hälsovården kommer att göra upp en handlingsplan för personalen i Vörå kommun.

Efter att ett möte med företagshälsovården ställdes in förra veckan har kommunens konflikthanterare på måndag kväll fått informera kommunstyrelsen om läget.

- Vi hade en 45 minuters genomgång där de informerade om dagsläget, säger styrelsens ordförande Rainer Bystedt (SFP).

Så småningom kommer en handlingsplan för personalen att göras upp. Exakt vad den kommer att innehålla är oklart. Enligt Bystedt reagerar företagshälsovården aldrig i onödan, utan det finns fog för deras oro.

- Vi har en klar ökning i antal anställda som inte mår bra, säger Bystedt.

Slut på vikariestopp

Vörå kommun upphäver det anställnings- och vikariestopp som har gällt sedan våren 2013.

Det innebär att kommunstyrelsen inte längre ska behöva godkänna att tjänster lediganslås och tillsätts. Från och med första januari får Vörå också ta in vikarier i större utsträckning.

- Vikariestoppet har ingen effekt längre, det väcker mest irritation och folk blir stressade, säger Bystedt.

Samtidigt har han räknat ut att personalkostnaderna har gått ner under den tid som anställningsstoppet har varit i kraft.

- Min analys är att kostnaderna har svängt ner ganska mycket, åtminstone har det stävjat utgiftsökningen.

Kommunstyrelsen vill ändå att varje beslut om vikarier också i fortsättningen ska övervägas noga. I stället för att ta in vikarier ska man alltid i första hand se om det finns någon i personalen som kan flyttas och göra jobbet.

Läs också:
Företagshälsovården fick inte komma på Vöråmöte

Det blev en minusbudget för nästa år i Kristinestad. Stadsstyrelsen får ett tufft uppdrag att hitta inbesparingsåtgärder för dryga 345 000 euro, då stadsfullmäktige godkände budgeten på måndag kväll.

Fullmäktige i Kristinestad beslöt stänga två lågstadieskolor. Lapväärtin koulu och Tjöck skola stänger från och med 1.8 2015.

Enligt budgetförslaget skulle Tjöck skola stänga först 2016 efter att Kristinestads skola blivit inflyttningsklar.

Efter en diskussion förslog Henrik Antfolk (sfp) att också Tjöck skola stänger nästa år.

Renoveringsplan för Kristinestads skola

Det betyder att tekniska chefen genast får i uppdrag att uppdatera konditionsgranskningen för Kristinestads skola och göra upp en plan för renovering och handikappanpassning.

I beslutet ingår också att pengar ska reserveras för renoveringen i tekniska nämndens budget. Efter att renoveringen har slutförts kan eleverna från Tjöck flytta till Kristinestads skola.

De flesta ändringarna i budgeten, som behandlades under ett dryga åtta timmar långt möte, gjordes i bildnings- och fritidscentralens budget.

Kultursekreteraren kvar på heltid

Bland annat lyckades nämndens ordförande Peter Grannas (sfp) få igenom beslutet att bevara kultursekreterartjänsten på hundra procent.

Museichefens tjänst gick det inte lika bra med. De anslag som fullmäktige godkände kommer inte att räcka till för att ha tjänsten på hundra procent, konstaterade Grannas.

Kostnaderna för museiväsendet minskar med 15 000 enligt Anna-Kajsa Blomqvists (sfp) förslag. Anslaget blir då 43 632 euro. Peter Grannas anmälde avvikande åsikt till beslutet.

Mindre till Legato än i fjol

Musikinstitutet Legatos anslag höjdes från ett förslag om 20 000 till 29 000 euro efter omröstning. Det betyder att staden satsar 11 000 euro mindre i musikinstitutet än tidigare.

Verksamhetsbidraget, driftsbidraget och årsbidraget försämras med 23 000 euro.

Kassaströmmen är 13 000 euron sämre, vilket kommer att balanseras med kortfristiga lån på 13 000 euro.

I Österbotten planerar en tjänstemannagrupp för vårdreformen 2017. Det ska bli en ny samkommun som tar över all vård i landskapet.

Det kommer också att bli nedskärningar. Vården i Vasa sjukvårdsdistrikt är 29 miljoner euro dyrare per år än i Åbodistriktet. Vi måste antagligen ner till Åbonivå, säger sjukvårdsdistriktets ordförande Gösta Willman.

29 miljoner i Österbotten är 7 - 8 procent av sjukvårdsdistriktets budget, kanske lite mindre på primärhälsovården.

Stora förändringar

De flesta börjar nu inse att K5 i Sydösterbotten och Malmska sjukvårdsområdet inte har plats i en ny organisation, säger Willman. Österbottens samkommun kommer att ta över all vårdpersonal i landskapet, cirka 7000 till 8000 anställda.

- Det blir en väldigt stor förändring. Inte ens Helsingfors får ensam sköta sin äldreomsorg.säger Willman.

I Österbotten kommer till exempel landsbygdskommunerna att få delta i besluten om äldreomsorgen i Vasa. Alla kommer att försöka värna sitt, säger Willman. För Nykarleby är hälsovårdsmottagningen och bädden ryggraden i vården.

- I Jakobstad kommer man att värna Malmska vårdområdets status, säger Willman.

Servicenätet förändras

Willman säger att mycket pengar ska sparas och det kommer att synas i servicenätet, men han tror anpassningstiden blir flera år. Knappast genomförs vårdreformen genast 2017.

Diskussionen om Österbottens samkommun är redan igång. En tjänstemannagrupp under ledning av Vasa stads vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala utreder nya grundavtal för Åbo ansvarsområde och det österbottniska produktionsområdet.

Politikerna i landskapet har redan varit kallade till två informationsmöten.

- Helst borde vi inleda en anpassning på frivillig väg redan nu, säger Willman.

Fullmäktige i Jakobstad godkände i går budgeten för 2015. En nerbantad och stram budget som landar på minus 3,2 miljoner euro.

Fullmäktigemedlemmarna var i huvudsak eniga när budgeten klubbades igenom, om än inte nöjda.

- Det är en stabiliserande övervintrings budget som kräver sträng uppföljning, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson som ändå påtalar att staden trots inbesparingarna fortfarande kan erbjuda invånarna bra service.

Jakobsson betecknar budgeten som realistisk. Men alla är inte övertygade.

- Fast jag själv varit med om att godkänt sparkraven så är jag fundersam. Om vi ska spara på personalkostnader inom social- och hälsovården motsvarande 20 närvårdartjänster, totalt 624 000 euro, så är budgeten inte helt realistisk, säger Mona Vikström, SFP.

Hon hoppas på att Social- och hälsovårdsnämnden kan göra omprioriteringar.

Fullmäktige godkände vid mötet Social- och hälsovårdens överskridning på 3, 7 miljoner euro för 2014.

Men sitter man då i samma båt nästa år med stora överskridningar?

- Det är det jag är rädd för om inte omprioriteringar görs. Så därför kanske budgeten inte är så realistisk, säger Vikström.

Bästa tänkbara budget i detta läge

Anna-Maja Henriksson sa att hon gärna skulle se de servicesedlar som det tidigare beslutits om. Servicesedlar som skulle ge invånarna större valfrihet. Men Mona Vikström säger att det inte finns budgeterade pengar för servicesedlar och inte heller tillräckliga medel som för närståendevården.

Bildningsnämnden beviljades budgetkorrigeringen på 210 000 euro för 2014 och en arbetsgrupp kommer att se över skolnätet.

Peter Boström, SFP, säger att tiderna just nu är så föränderliga att man inte vet om de beslut som görs i dag håller streck om ett halvt år.

- Inte vill jag påstå att de är en bra budget, men det är den bästa vi har kunnat enas om, säger Boström.

Satsa på en levande stad

Ulla Hellén, SDP, sa att Jakobstad kommer att få en bättre riktning efter 2015.

- Efter nästa år vänder skutan och lånen slutar växa. Boendet i Kivilös för funktionshämmade och boendet för missbrukare är två positiva saker som blir verklighet i staden. Hamnvägen och byggandet av Torghuset ger också staden ett uppsving. Om vi vill ha en levande stad måste vi satsa, sa Hellén som hoppas att trenden att Jakobstadsbor åker till Karleby för att shoppa vänder med Torghuset.

Markus Karlsson, KD, sa att Jakobstads har ett tufft jobb framför sig.

Staden befinner sig högt uppe på mindre smickrande topplistor vad det gäller användning av narkotika, våldsbrott och bortflyttning och kassareserven sinar.

- Ljuspunkterna är strategiarbetet och bolagiseringen, sa Karlsson.

Flera kända österbottniska artister har knutits till evenemanget Pop-up Österbotten som går av stapeln på Senatstorget i Helsingfors i juni nästa år.

Efter en del startsvårigheter har planeringen av Pop-up Österbotten- evenemanget nu tagit flera steg framåt, när huvudartisterna för evenemanget har klarnat.

Bothnia Rhythm Orchestra, Thoby Loth, Setä Tamu & Kuningas Pähkinä och Krista Siegfrids ska alla uppträda under det tre dagar långa evenemanget i Helsingfors då Österbotten ska presentera sig.

Gambämark Lokal-TV vevar igång ännu en sprittande sändning av tittarnas favoritprogram "Ruben i rutan".

Vörå kommun köper in 14 hektar mark för ett nytt farmområde vid gränsen till Korsholm. Totalt blir det räv- och minkfarmer på ett 30-40 hektar stort område.

Korsholm har nämligen redan ett cirka 10 hektar stort farmområde intill det nya området, och håller på att köpa in lika mycket till.

Styrelseordförande Rainer Bystedt (SFP) i Vörå tror det finns efterfrågan på tomter för farmning.

- Där finns redan farmer, och det är långt från bebyggelse, men bara 200 meter från riksväg 8, säger Bystedt.

Det uppstod störningar i mobiltelefonoperatören Soneras telefonnätverk på tisdagsmorgonen.

Varken 2G- eller 3G-näten fungerade och det gick inte att ringa eller skicka sms.

Det var också problem med att ringa nödnumret 112. Enligt Sonera fungerar dock nödnumret om man först tar ut sim-kortet och ringer därefter.

Man kan också stänga av telefonen och sätta på den igen utan att knappa in sim-koden.

Myndigheterna ansåg läget vara såpass allvarligt att man vid 11.25-tiden gick ut med ett allmänt nödmeddelande.

Varningsmeddelande: Landsomfattande nätfel i Soneras mobiltelefonabonnemang. Orsaken till, eller hur länge felet pågår, är okänt. De som har Soneras abonnemang, bör ta ut mobiltelefonens sim-kort före samtal till nödnumret 112.

Sonera uppgav på förmiddagen att störningarna uppskattas pågå till klockan 14.

Sonera står för ungefär en tredjedel av mobilmarknaden i Finland.

Vasabandet Heartbeat band är känt för sin melankoliska och stämningsfulla musik. På tisdagen släpps bandets första album Sailors Heart.

Vocalisten och låtskrivaren Marcus Granfors och trummisen Tuukka Aitoaho är nöjda med den nya skivan. Den går i samma lugna stil som de singlar som redan tidigare släppts.

- Vi är inte ute och spänner muskler överhuvudtaget. Vår producent i Stockholm blev förvånad över hur långsamt vi klarar av att spela, säger Granfors.

Marcus Granfors och Tuukka Aitoaho Marcus Granfors och Tuukka Aitoaho från Heartbeat band Bild: Yle/ Malin Hulkki

Han tror att det i dag behövs också lite lugnare musik.

- Det finns så mycket och det händer så mycket så jag tror att och det är skönt att folk får lyssna på lite vemodig långsam musik, säger Granfors.

Österbottniska toner

Bandet är känt för att spela sparsmakat. Det har blivit lite av bandets varumärke. Låtarna blir i huvudsak till hos Marcus Granfors. Många av dem speglar sådant han själv varit med om. Också historier från Österbotten spelar en viss roll i hans låtar och kärlekshistorier förstås.

- Jag vill skapa någonting som låter som att det kommer härifrån. Jag tror att melankolin och sättet på vilket bandet spelar gör att det låter på ett visst sätt. För mig låter det Österbotten eller Norden, säger Granfors.

Heartbeat band består förutom av Marcus Granfors och Tuukka Aitoaho av Felicia Eriksson som också sjunger, Petter Näse som spelar gitarr och Eero Paalanen som spelar bas.

- Tanken med det här bandet har alltid varit att bara gör sådant som vi tycker om. Inte bara låtarna ska gå långsamt utan vi tar det också lugnt, säger Aitoaho.

Terapi

Vid sidan av sitt arbete på Kuulainstitutet i Vasa och många engagemang med andra artister känns spelandet i Heartbeat band närmast som terapi. Marcus Granfors som till vardags jobbar som lärare är inne på samma linje.

- Varje gång vi far och spelar brukar vi kramas efter första låten. Eftersom vi alla håller på med annat också är det skönt att landa i sådan här musik. Sedan hoppas vi att det blir terapi för många fler som lyssnar, säger Granfors.

Bandet spelar följande gång den 28 december på Ritz.