Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 36769 articles
Browse latest View live

SFI-Mästerskapen avgörs i Pedersöre

$
0
0

Den här helgen ordnas SFI-Mästerskapen i friidrott i Pedersöre. Av de stora finlandssvenska namnen är åtminstone Sandra Eriksson och Niclas Sandells på plats.

Eriksson deltar inte i sin paradgren 3000 meter hinder, utan väljer i stället 800 meter. Sandells gör säsongsdebut efter en svår vinter med mykoplasma. Han springer 800 och 1500 meter.

Karin Storbacka stod över Elittävlingarna i Kuortane på grund av allergisymptom men hoppas på att kunna delta i hemmatävlingarna i Pedersöre.

Jonathan Åstrand är på väg till Lettland för att springa stafett med landslaget och deltar inte i SFI-mästerskapen.

Tävlingarna har totalt 413 anmälda som tillsammans gör 935 starter. Senaste gången mästerskapen ordnades i Pedersöre var år 2000.

Pedersöreföreningen IK Falken står för arrangemangen.


Kantorn Pauli Mutka fick förtjänstkors

$
0
0

Kantorn Pauli Mutka har tilldelats fångvårdens förtjänstkors för sitt långa arbete med fångarna på fängelset i Vasa. Förtjänstkorset delas ut av justitieministern på förslag av Brottspåföljdsmyndighetens direktör.

Pauli Mutka har som en bisyssla jobbat som kantor vid Vasa fängelse i 35 års tid. Förutom att ha fungerat som kantor vid gudstjänster i fängelset har Mutka också lett och stöttat fångarnas musikaliska aktiviteter.

Mutka är en av tre som nu beviljas förtjänstkorset av justitieminister Anna-Maja Henriksson (Sfp). Korset har delats ut sedan 1957 till personer som utmärkt sig inom fångvården.

Steven Morrisey får spela igen

$
0
0

VPS har fått goda nyheter från sjukstugan, då Steven Morrissey igen är klar för spel efter ett uppehåll på över tre månader. Även Henri Sillanpääs och Jordaan Browns skador är lindrigare än befarat.

Morrissey spelade senast i öppningsmatchen mot RoPS i april, men har nu fått tillstånd att spela och åker med laget till Åbo i helgen.

- Allt är ok och Steven är användbar i helgens match mot TPS. Steven är förstås med i laguppställningen, men tiden får visa hurudan roll han har under helgen, säger Olli Huttunen på klubbens webbplats.

VPS fick även fler goda nyheter, då både Henri Sillanpää och Jordaan Brown klarar sig med ganska korta sjukledigheter.

- Henkka (Sillanpää) har en liten försträckning i vadet, vilket betyder att han är borta ett par veckor. Brown har däremot ingen allvarlig skada. Han är antagligen inte med under helgen, men troligtvis efter det.

Tjuvar på byggplats i Karleby

$
0
0

Tjuvar har brutit sig in på en byggplats i Karleby under helgen och stulit arbetsredskap. I Jakobstad stals däremot en fyrhjuling.

I Karleby hade byggplatsen vid restaurang Kampus långfingriga gäster under helgen. Bland annat en kompressor av märket Varior stals. Polisen ber om tips från händelsen på telefonnummer 0295 415883.

En fyrhjuling av märket Polaris ATP 330 stals däremot i Jakobstad under tidsperioden 30.6-15.7. Fyrhjulingen skiljer sig en aning från vanliga fyrhjulingar, eftersom den har hydraulikdelar från en traktor. Om du har information om händelsen ring polisen på telefonnummer 0295 415809.

Staden och invånarna rensade bort jättebalsamin

$
0
0

Ett tiotal av Melmos och Prästgårdsbackens invånare i Vasa hade samlats på tisdagkväll för att rensa bort jättebalsamin från området. Talkot ordnades i samarbete med staden.

Jättebalsamin bekämpas med talkokrafter

Listen1 min 15 s
Spela upp klipp på Arenan: Jättebalsamin bekämpas med talkokrafter

Talkoarbetare rensar bort jättebalsam i Melmo, Vasa.
Talkoarbetare i Melmo. Talkoarbetare rensar bort jättebalsam i Melmo, Vasa. Bild: Yle/Juho Karlsson

Invånarna hade själv tagit initiativet och kontaktat staden, som i sin tur erbjöd att transportera bort växterna som ska förstöras och tillförsedde invånarna med verktyg. Orsaken till talkot är att jättebalsaminen är en växt som egentligen inte hör till den finländska floran. Växten kommer ursprungligen från Indien och har spritt sig till den finländska naturen, då folk har haft den som prydnadsväxt hemma i trädgården.

- Det är kanske ett tiotal vanliga växter som har spridit sig ut så där. En orsak är att folk kastar sitt trädgårdsavfall i skogen bredvid och så börjar det, säger Esa Hirvijärvi, miljöinspektör på Vasa stad.

Jättebalsamin.
Jättebalsamin. Jättebalsamin. Bild: Yle/Juho Karlsson

Då växten fått fotfäste i naturen vinner den snabbt terräng och kväver all annan växtlighet. Samtidigt minskar naturens rekreationsvärde. Därför är det viktigt att ta itu med problemet redan i ett tidigt skede. Hirvijärvi önskar att folk tänker efter då de skaffar prydnadsväxter till sin trädgård.

- Till exempel för jättebalsaminen finns det flera alternativ som ser nästan likadana ut, så man kan välja andra arter till sin trädgård.

Men det är inte bara jättebalsaminen som ställer till med problem i Vasa, trots att talkot i Melmo ordnades för att endast utrensa jättebalsaminen.

- Här är det bara jättebalsaminen, men allmänt sett så är jätteflokan det största problemet. Staden har gjort mycket arbete för att få bort den från allmänna områden.

2010 startade NTM-centralen ett projekt för att bekämpa främmande och skadliga växter. Programmets mål är just att bekämpa jättebalsaminen och jätteflokan, men även en annan växt som blivit en väldigt populär prydnadsväxt i trädgårdar, nämligen lupinen. Men enligt Hirvijärvi har inte växten spridit sig här i regionen.

- Inte särskilt i Vasa. Visst hittar man nog växten bredvid större vägar, men här är det inte särskilt utspritt.

Bekämpningen av de främmande och skadliga växterna är viktigt i ett tidigt skede annars hinner de ta över ett större område och då blir det både svårare och dyrare att bekämpa växterna. Hirvijärvi efterlyser därför aktivitet från invånarna så att talkon kan ordnas även på andra bostadsområden.

- Jag hoppas det blir flera, men det kräver aktivitet från invånarna.

HBL: Elly Sigfrids är död

$
0
0

Den tidigare riksdagsledamoten och författaren Elly Sigfrids har dött, skriver Hufvudstadsbladet. Hon blev 95 år gammal.

Sigfrids hjärtefråga var kvinnornas frigörelse och på 1970-talet var hon Svenska kvinnoförbundets ordförande.

Hon satt också i riksdagen i nio år och har gett ut sex böcker. År 2008 valdes hon till Årets Fredrika för sina humana och varma värderingar.

Ärkebiskopens ursäkt till homosexuella uppskattas

$
0
0

I tisdags då ärkebiskopen Kari Mäkinen öppnade Finlandsarenan i Björneborg så innehöll hans tal en ursäkt för kyrkans behandling och uteslutning av homosexuella. Jeanette Östman, som jobbar för Jeppis Pride, uppskattar ärkebiskopens gest och tror den är viktig.

Ärkebiskopens ursäkt till homosexuella är viktig

Listen1 min 43 s
Spela upp klipp på Arenan: Ärkebiskopens ursäkt till homosexuella är viktig

- Jag tänker att gesten är viktig på många olika plan. På ett konkret plan så kan det betyda att många får lindring på något sätt i sina eventuella plågor eller att de får plåster på såren för begångna brott, säger Östman.

Max-Olav Lassila, kyrkoherde för Larsmo församling, håller med ärkebiskopens ursäkt till viss del, men han anar att det även handlar om en ursäkt för kyrkans inställning till könsneutrala äktenskap vilket han inte vill stöda.

- Jag tror att han menar att kyrkan nu ska ändra sin inställning. Han säger att oberoende hur lagen ändras så bör vi kunna komma med en ursäkt. Sant, det tycker jag också till den del som kyrkat handlat fel. Det kan ändå inte innebära att vi ska ge upp de som jag ser som bibelns entydiga vittnesbörd när det gäller synen på sexualiteten.

"Alla bara tutar i sin egen liturgi"

Östman hoppas att ursäkten kan innebära att det blir lättare att ta upp debatten om homosexualitet inom kyrkan, men att det är svårt när man pratar olika språk.

- Det känns som att alla bara tutar ut sin egen liturgi och inte är intresserad av att lyssna på andra. Då är det ingen vits att ta del av debatten eftersom parterna aldrig möts.

Hon tycker det är problematiskt hur homosexualitet diskuteras.

- Jag vill inte censurera av debatten men jag och många andra blir lessna och illa berörda när man pratar om sexuella minoriteter eller könsminoriteter som att de skulle vara ett teoretiskt fenomen när det handlar om människor av kött och blod. Det är bra om alla på samma sätt som ÄB kan ta ansvar för sina egna handlingar

Respekt viktigt men knepigt

Lassila anser att det är viktigt att möta alla med respekt men att det är en svår fråga.

- Det är två saker vi måste tänka på här, dels att vi måste hålla fast vid bibelns syn på sexualiteten och dels visa respekt för den som har en annan syn eller uppfattning.

Östman tyckte att ärkebiskopens uppmaning till andra instanser att be om ursäkt kunde riktas till gemene man.

- Man kan inte gömma sig bakom en institution. Oavsett vem vi representerar eller var vi jobbar så representerar vi väl främst oss själva? Och vi väljer själva hur vi vänder oss mot eller ifrån andra människor. Var och en får väl tänka på hur man behandlar andra.

Elly Sigfrids är död

$
0
0

Den tidigare riksdagsledamoten och författaren Elly Sigfrids har dött. Hon blev 95 år gammal.

Sigfrids hjärtefråga var kvinnornas frigörelse och på 1970-talet var hon Svenska kvinnoförbundets ordförande.

Sigfrids föddes i Korsholm. Hon satt i riksdagen i nio år och har gett ut sex böcker. År 2008 valdes hon till Årets Fredrika för sina humana och varma värderingar.

Yle Fem sänder Susanna Ginmans dokumentär En kvinna av ljus och Jern om Elly Sigfrids onsdag 23.7 klockan 23 och i repris söndag 27.7 klockan 14.45. Programmet är också tillgängligt på Arenan.


Drivande båt orsakade pådrag i Kristinestad

$
0
0

En drivande snurrbåt orsakade ett stort pådrag i Kristinestad på tisdag kväll. En person såg att båten drev omkring utan någon människa och larmade räddningsverket.

Enheter från räddningsverket, sjöbevakningsstationen i Kaskö och räddningshelikoptern från Åbo deltog i sökandet. Det visade sig att båten slitit sig från en brygga och att ingen befann sig i sjönöd.

Ägaren hittades och han kunde bekräfta att båten var hans.

Jakobstad lånar en halv miljon till Aspegrens

$
0
0

Aspegrens trädgårdsstiftelse har fått ett lån på 470 000 euro ur staden Jakobstads kassa. Lånet har inte behandlats i stadsstyrelsen.

Det här skriver Österbottens Tidning.

Efter midsommar var Aspegrens stiftelse i akut penningbrist när räkningar för renoveringen av Rosenlunds prästgård måste betalas. Staden Jakobstad beviljade stiftelsen ett likviditetslån på 470 000 euro.

Beslutet om lånet togs av tjänstemännen eftersom tiden var så knapp att man inte hann vänta på att stadsstyrelsen skulle behandla ärendet.

Till Österbottens Tidning säger stadsdirektör Mikael Jakobsson att staden har säkerhet för beloppet och att lånet betalas tillbaka före årsskiftet.

Från stiftelsens sida försäkrar man att lånet kommer att betalas tillbaka. Stiftelsen väntar nämligen på pengar från NTM-centralen och Museiverket.

Berusad förare smet från olycksplats

$
0
0

I Karleby körde en berusad förare in i en stillastående bil. När polisen kom på tal stack påköraren från platsen.

En personbil stannade i en korsning med stoppskylt när den plötsligt blev påkörd bakifrån. Förarna hade börjat reda ut situationen men när föraren i den påkörda bilen ville blanda in polisen försvann den andra föraren från platsen.

Polisen fick ändå tag på föraren som blåste över två promille. Föraren saknade också körrätt.

I Nykarleby har någon brutit sig in i ett egnhemshus mellan den 28 juni och den 15 juli. Åtminstone en väggklocka stals.

Den som har tips ombeds ringa polisen på 029 541 5809.

Vacon satsar i Polen

$
0
0

Vacon startar verksamhet i Polen genom att köpa upp Telko-Polands tillverkning av frekvensomvandlare. Personalen flyttas över till Vacon.

Vacon och Telko-Poland har bedrivit samarbete i tjugo års tid och nu köper alltså Vacon upp deras verksamhet av det finländska bolaget Kaukomarkkinat Oy.

- Marknaden i Polen är stabil och utvecklas kraftigt, säger Thomas Thörewik, ansvarig för Vacons verksamhet i Norra och Östra Europa.

Vacon tillverkar frekvensomvandlare och inverters. År 2013 var bolagets omsättning över 400 miljoner euro och man har kring 1600 anställda världen över.

Vacons huvudkontor finns i Vasa.

Kvarkenträffen lockar 700 orienterare

$
0
0

Nästan 700 orienterare springer omkring i Vörå, Malax och Korsholm från och med i morgon när Kvarkenträffen går av stapeln. Andreas Hall är en av deltagarna.

Andreas Hall om Kvarkenträffen

Listen4 min 23 s
Spela upp klipp på Arenan: Andreas Hall om Kvarkenträffen

Tävlingen lockar landslagsorienterare och i år går arrangörerna in för västar med gps-sändare. De ska göra det möjligt att följa elitens framfart via datorskärmar och tv-skärmar som riggas upp på tävlingsplatserna.

Andreas Hall är med och arrangerar och tävlar. Han säger att det blir en helt annan grej att följa med tävlingen med gps-sändare.

Med i startfältet finns bland annat världsmästaren och regerande Kvarkenmästaren Pasi Ikonen. Själv siktar Andreas Hall på en tredje plats.

Tävlas gör det i Komossa, Ribäcken och Munsmo.

Hur lockas Kvarkenträffen locka så stora namn?

- Många års bra arbete ligger bakom, säger Hall.

Utöver de stora namnen lockar Kvarkenträffen alla sorters orienterare från åldern åtta upp till åttio.

Tvättmaskin ledde till räddningsoperation

$
0
0

En tvättmaskin började brinna på Paulsvägen i Korsholm på onsdag förmiddag. Räddningsverket räddade en person från en brinnande lägenhet på fjärde våningen.

Lägenhetes invånare tog sig ut på balkongen därifrån räddningsverket plockade ner personen med hjälp av en stegbil. Utöver att personen i fråga andades in lite rök uppstod inga andra personskador.

Räddningsverket fick snabbt branden under kontroll och det fanns ingen fara för husets övriga invånare, berättar dejourerande brandmästare Markus Vehkoja.

Badrummet där tvättmaskinen var placerad ådrog sig de största skadorna. Resten av lägenheten rökskadades.

"Vi är vanliga människor, vi är inga skurkar"

$
0
0

Motorcykeln ger nya vänner och värdefull egen tid. Nina Forsman längtar alltid ut på vägarna och hon kan inte tänka sig ett liv utan motorcykel. Att rulla fram på vägarna är frihetskänsla och terapi för Forsman.

Sommarfordonet - motorcykel del 1

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Sommarfordonet - motorcykel del 1

Sommarfordonet - motorcykel del 2

Listen7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Sommarfordonet - motorcykel del 2

Den smala och lite grästäckta grusvägen ringlar fram till Nina Forsmans hem i Singsby i Korsholm. Där inne i garaget står en blänkande motorcykel av märket Harley Davidson.

Med en motor på 1200 kubik är den ett vrålåk som väger nästan 300 kilogram. Intresset för motorcyklar har Nina Forsman ända sedan hon som 16-åring tog motorcykelkörkort.

- Att ha en Harley Davidson har antagligen länge varit en dröm för mig. Så när jag köpte den här 2006 så kändes det helt rätt.

Nina Forsman startar motorcykeln och motorn rycker till och spottar ut avgaser. Motorn hackar i otakt, men så ska en riktig Harley göra säger Forsman. Hon ler i ljudet av den dunkande motorn och längtan ut till vägarna blir starkare.

- Det är en sådan frihetskänsla att köra motorcykel. Man upplever omgivningen på ett helt annat sätt. Alla dofter och alla vyer. Och vinden som rensar. Känslan att få susa fram på två hjul är oslagbar.

Världen rusar förbi

Motorcykel ger föraren en annan upplevelse än att sitta inne i en bil, men motorcyklisten är också mer oskyddad. Nina Forsman klär sig alltid i hjälm, handskar, kevlarjeans med skydd, jacka med skydd och stövlar på fötterna. Säkerhet är mycket viktigt när man kör motorcykel.

Nina påminns om obehagliga bilder på personer som kört motorcykel i shorts och sportskor. Det är otänkbart i hennes fall.

- Tack och lov har jag klarat mig bra men jag är mycket mera uppmärksam i trafiken när jag kör motorcykel.

Nina Forsman är medlem i två lokala motorcykelföreningar. På tisdagar är det träff med Botnia Slow Riders och på onsdagar är det Wasa Nice Riders, som är en klubb endast för kvinnliga motorcyklister.

Att köra ensam och i grupp har sina för- och nackdelar. Men oavsett är du ändå ensam, säger Forsman. Det är bara föraren och en motorcykel, och en värld som rusar förbi.

Nya vänner på motorcykelträffar

Gemenskapen i motorcykelföreningarna ger ett ständigt växande socialt nätverk. Tillsammans åker de på turer och även på motorcykelträffar. Nu senast begav sig Nina Forsman till Tallin för att tillsammans med 10 000 andra motorcyklister vrida på gashandtaget.

Och det blir många träffar under sommaren. På lördag är det träff i Maxmo och i augusti samlas finlandssvenska motorcyklister i Malax.

- På träffen i Malax är alla välkomna att umgås med oss. Vi är vanliga människor, vi är inte några skurkar, säger Forsman.

Vad är det du känner just den stunden när du sitter på motorcykeln?

- Jag kallar det för terapitid. Det är en stund att lufta tankar. Dåligt humör och tankar blåser bort i vinden och blir kvar där nånstans. Körandet är viktigt för att få egen tid och just då är jag väldigt utelämnad till mig själv. Ett liv utan motorcykel. Nej det finns inte för mig.


Gruvan i Korsnäs får nytt liv

$
0
0

Under sjön gömmer sig 2 km gruvgångar och schakt över 267 meter djupa. Dykare äventyrar här ibland, men annars är här tomt och ödsligt.
Men nu ska Korsnäs gruva få nytt liv. Föreningen Korsnäs Mine Center siktar på att göra ett riktigt besökscentrum av området. Den första etappen är avklarad och en vandringsled har öppnats.

Gruvan verkade från 1958 fram till 1973. Då var all blymalm uppbruten och utskickad över världen.

Sven Nystén
Sven Nystén Bild: Yle
- Då stängde Outokumpu hela inrättningen, så den blev kvar bara som ett monument över vad som en gång har funnits här i Korsnäs, säger Sven Nysten.

Trivsam arbetsplats

Sven Nysten var kontorschef här och han tycker att det var en fin arbetsplats.

- Jag tror att alla trivdes här. Ledningen, som kom från andra håll i landet, var måna om att lära sig svenska för att komma in i samhället. Och likaså fick vi lära oss finska.

Kvar finns kross och anriktiningsverk, liksom geologernas kontor. Här fanns omklädningsrum och bastu för gruvarbetarna. Huset som rymde matsal, första hjälp och sociala utrymmen finns kvar. Likaså kontoret där Sven Nysten satt.
De flesta anställda utom gruvledningen kom från trakten. Det var upp till 120 personer som arbetade med att ta tillvara malmfyndigheten. Dessutom kom geologstuderande hit för att skaffa praktik.

Ambitiösa planer

Nu hoppas de aktiva i Korsnäs Mine Center på att småningom kunna utveckla det här till ett attraktivt centrum för besökare.

Helena Höglund-Rusk
Helena Höglund-Rusk Bild: Yle
Vandringsleden ska ännu förses med information och skyltar som berättar om gruvdriften och gruvans historia. Föreningen har fått EU-stöd för vandringsleden och ännu mera stöd behövs.

- Det ska finnas utställningar, café osv, säger Helena Höglund-Rusk som är ordförande i föreningen. Det ska finnas hiss upp i gruvtornet, och då talar vi redan om investeringar på minst en halv miljon euro.

- Så det ligger nog rätt långt i framtiden, tror Helena Höglund-Rusk.

Seta planerar svenskspråkig telefonrådgivning

$
0
0

Pirkanmaan Seta har beviljats RAY-finansiering för en riksomfattande stöd- och rådgivningstjänst. Nu utreder Seta genom en enkätundersökning om det finns behov av svenskspråkig rådgivning. Seta finns på plats och marknadsför sin enkät under Jeppis Pride.

Seta planerar svenskspråkig rådgivning

Listen55 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Seta planerar svenskspråkig rådgivning

Upplever du att det behövs en svenskspråkig rådgivningstjänst i frågor gällande sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck?

Till de professionella som jobbar för Sinuiksi-tjänsten kan vem som helst ställa frågor om sexuell läggning och könsidentitet konfidentiellt, pålitligt och anonymt. Man kan ställa frågor som berör en personligen eller exempelvis någon familjemedlem eller annan närstående. Nu ska denna tjänst också bli tillgänglig för svenskspråkiga.

- Vår tjänst har blivit väl emottagen på finskt håll, men vi vill gärna veta hur behovet ser ut bland svenskspråkiga. Genom enkätsvaren får vi hjälp med att planera den svenskspråkiga tjänsten och kartlägga vilka behov som finns, säger Mikko Väisänen, verksamhetsledare på Pirkanmaan Seta.

På den finskspråkiga webbsidan www.sinuiksi.fi kan man besvara enkäten. Tiden för att besvara enkäten går ut 28.7.

David Söderberg närmar sig världstoppen

$
0
0

David Söderberg kastade på onsdag fina 77,57 i slägga i Karlstad. Söderbergs resultat berättigar till en elfte plats i världsstatistiken för i år.

IF VOM-kastaren Söderbergs resultat i Karlstad är inte så värst långt ifrån hans personliga rekord 78,83, kastat år 2003.

Den högklassiga tävlingen vanns av Dilshod Nazarov som kastade resultatet 79,62 medan Söderberg var trea. Före sig hade han också slovaken Marcel Lomnický som senaste år i VM i Moskva var åtta.

Söderberg besegrade i Karlstad, bland andra den polska OS-guldmedaljören Szymon Ziólkowski och sexan i världsstatistiken i år, Sergey Litvinov.

Söderbergs resultat i Karlstad bådar gott inför EM i Zürich. Söderberg har hittills deltagit i åtta stortävlingar med start 2002 i EM i München. Han har aldrig hittills klarat sig till final.

Söderberg har under den pågående säsongen visat upp jämn form. Hans tidigare årsbästa kastat i juni löd 76,78.

I Karlstad kunde man på grund av stram tidtabell endast kasta fyra kastomgångar.

De bästa i världen just nu:
1) Krisztian Pars Ungern 82,49
2) Pawel Fajdek Polen 82,37
3) Mustafa al Gamal Egypten 81,27
4) Dilshod Nazarov Tadzjikistan 80,62
5) Pavel Kryvitski Vitryssland 79,21
6) Sergei Litvinov Jr Ryssland 78,77
7) Quentin Bigot Frankrike 78,58
8) Marcel Lomnicky Slovakien 78,40
9) Sergiu Marghiev Moldavien 78,27
10) Oleksi Sokirski Ukraina 77,86
11) David Söderberg Finland 77,57

Storsatsning på skjutbanan i Jakobstad

$
0
0

Drygt en miljon euro har Jakobstads skytteförening plöjt ner i sin skjutbana på Spituholmen i Jakobstad. De kan stoltsera med det största sporting-tornet i landet, 20 olika skjutbanor och runt 60 lerduvskastare. Skjutbanan har blivit en av landets största och de har också ett förnyat miljötillstånd.

Storsatsning på skjutbanan i Jakobstad

Listen1 min 10 s
Spela upp klipp på Arenan: Storsatsning på skjutbanan i Jakobstad

Jakobstads skytteförening har lagt ner över 1500 talkotimmar och 1,1 miljoner euro har varit i omlopp. Jordmassor för 600 000 euro har föreningen fått gratis och Jakobstad, Larsmo och Pedersöre har deltagit med 165 000 euro. Föreningen har fått ELY-bidrag på 60 000 euro. Resten kommer från sponsorer och från föreningen.

Föreningen har byggt sju nya skjutbanor med vallar och en helt ny halll. Bland annat har två nya älgbanor och en björnbanan tillkommit. Det 30 meter höga sporting-tornet har renoverats och fått flera kastare och nu ska även klubbhuset rustas upp och få en ny terrass och bastuavdelningen förnyas.

- Sporting-tornet med sina fem kastare är unikt i landet, till och med i Europa, säger föreningens ordförande John-Erik Jussila.

Blivit en mera miljövänlig förening

Den nya lagen ställer högre krav på att skjutbanorna är miljövänliga och miljötillståndet har kostat föreningen runt 30 000 euro. En del mindre skjutbanor har fått stänga för att de inte klarat de skärpta kraven.

- Vi har fått ta in konsulthjälp för att klara detta. Men vi har blivit en mera miljövänlig förening och har också en egen miljöchef, säger ordförande John-Erik Jussila.

Behov av ansvarsperson

För att kunna hålla igång verksamheten kommer föreningen att behöva åtminstone en heltidsanställd ansvarsperson. Här hoppas man att staden är villig att delta i kostnaderna. Sen tidigare har skjutbanan tre sommararbetare som får sin lön betald av staden Jakobstad.

- Vi vill hålla skjutbanan öppen varje dag och få hit människor från ett större område. Styrelsen kommer att besluta om vi ska ordna FM här nästa år. Större tävlingar är nyckeln för att få hit skyttar och ge verksamheten intäkter, säger Per-Erik Backlund.

Flyghavre ett återkommande problem för sädesodlare

$
0
0

Sädesodlare runt om i Österbotten tampas varje år med ett återkommande problem som kräver tid och resurser att bli av med. Under julimånad går de flesta odlare runt på sina åkrar och spanar efter flyghavre.

Flyghavre är ett ogräs som är nästan omöjligt att bli av med helt och hållet och skapar därför mycket problem för odlare. Ett problem som före 1970-talet inte fanns i Finland. På 70-talet tvingades nämligen odlare importera sädesslag från utlandet som förde med sig även den ovälkomna gästen.

- Flyghavre är ett ogräs som sprider sig väldigt lätt och förorsakar väldigt stora kostnader och jobb för jordbrukarna. Vi skulle gärna se att vi inte hade det här, säger Martin Edman, ordförande för spannmålsutskottet i Österbottens svenska producentförbund.

Edman håller just nu på och går igenom sina egna åkrar och plockar för hand bort allt flyghavre han hittar. En väldigt tidsfördrivande sysselsättning med tanke på hur stora ytor det är frågan om och han ser ogräset som ett stort problem i Österbotten.

- Egentligen är det nog ganska stort, eftersom alla jordbrukare måste gå igenom alla sina åkrar varje år. Enligt lag är vi också tvungna att hålla efter dem eftersom annars får vi sanktioner och släpper vi det att härja fritt så har vi till sist bara flyghavre kvar.

Handplockning bästa bekämpningsmetoden

Bekämpningsmetoderna verkar trots allt ha fungerat eftersom flyghavre i alla fall inte har ökat i regionen.

- Jag tror att situationen är ganska status quo nu. Egentligen är det nästan omöjligt att helt slippa problemet. Med handplockning kommer man väldigt långt, så att man kan hålla situationen under kontroll.

Ibland krävs ändå lite hårdare medel för att bli av med problemet.

- Enklaste är nog handplockningen vid lindriga förekomster, men det är klart att om man har enskilda skiften som har väldigt stora förekomster då är nog kemisk bekämpning enda utvägen.

Vet du ifall någon har tvingats använda sig av kemisk bekämpning på någon åker?

- Jo, nog hamnar den som har en större spannmålsgård att förr eller senare använda sig av kemisk bekämpning, men som sagt är det nog handplockning som primärt gäller.

Jordbrukarna ska även årligen informera myndigheterna om i hur stor utsträckning flyghavre finns på spannmålsfälten. Myndigheterna gör sedan kontrollrundor på åkrarna i juli och kontrollerar om bekämpningen lyckats. Något bidrag för att bekämpa ogräset får jordbrukarna inte.

- Nej, inte i dagens läge. Förr så fick de som hade stora förekomster bidrag för bekämpningsmedel, men det finns inte mera idag.

Viewing all 36769 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>