Det har gått fruktansvärt bra i Vasa och Uleåborg. Nu satsar vi även på Kronoby, säger nordenchefen Kemal Yamanlar. De första fem flygen avgår i september och oktober till Antalaya i Turkiet.

För Kronoby flygplats är tillskottet välkommet. Fjolåret var ett bottennapp med endast 69 000 passagerare. Nu ljusnar siffrorna tack vare en handfull arrangörer av charterresor och Stockholmsflyget.

I år är målet att Kronoby flygplats ska ha 85 000 passagerare, säger direktör Jarl Sundqvist på Österbottens handelskammare.

- Nazars satsning visar att folk vill flyga från sitt eget flygfält.

Redan nu har Nazar sålt drygt hälften av höstens resor. Många av passagerarna hade sannolikt valt avgångarna från Vasa eller Uleåborg om inte Nazar valt att flyga även från Kronoby.

- Det är viktigt för flygplatsens existens att vi kan visa på stigande passagerarsiffror, säger Sundqvist.

Ifjol avgick 13 charterflyg från Kronoby. I år blir de minst 23. Nazars bidrag är fem avgångar med 90 platser per flyg.

- Nästa år fördubblar vi charterflygen från Kronoby, säger Kemal Yamanlar.

Enligt Yamanlar verkar Kronoby bli en liknande framgång som Vasa flygplats. Vasa går just nu bäst av alla flygplatser. Folk är ressugna i Österbotten, säger Yamanlar.

Researrangören Nazar säljer årligen 90 000 resor och har avgångar från hela Norden. På senare år har Finland växt kraftigt och 25 000 av researrangörens passagerare är finländare.

Från Handelskammaren fortsätter man jobba för att locka fler flygbolag till Kronoby.

- 2002 var ett toppår med 120 000 passagerare och det är målet vi strävar till på lång sikt, säger Jarl Sundqvist.

Firandet av Pampas Nationaldag är i full gång. Se vimmelbilder från olympiaden på torget i Vasa!

Den 22:a Pampas Nationaldag - svenskfinlands största studentfest - har lockat omkring 1800 deltagare till Vasa. Traditionsenligt utkämpas på dagen en olympiad - vinnarlaget föräras den Gyllene Grepen. På kvällen blir det stor fest i Rewell Center. Huvudartist på festen är Dr Bombay!

Radio X3M:s Succémorgon följer med hela nationaldagsfirandet och postar bland annat foton på Instagram

Se också: Tvåtusen studerande firar Pampas nationaldag

Älgstammen har krympt stadigt i landskapet Österbotten och är nu mindre än på 20 år.

Enligt uppskattningar gjorda av Finlands viltcentral rör sig nu 2,5 älgar per tusen hektar. Det innebär ett totalantal på 4974 älgar i landskapet.

Det regionala viltrådet skulle gärna se att stammen växer en aning, åtminstone till tre älgar per tusen hektar.

- Dit når vi enbart genom att minska antalet licenser en aning inför årets älgjakt, säger Heikki Alakarhu som är ordförande i rådet.

En 70-årig man dömdes på fredagen för grovt sexuellt utnyttjande av sina barn.

Mannen har mellan åren 1999 och 2001 utnyttjat sina barn sexuellt. Barnen var under tiden för dådet mellan 14 och 17 år gamla.

Österbottens tingsrätt dömde mannen till 2 år och 4 månader ovillkorligt fängelsestraff. Mannen ska betala barnen 6500 euro i ersättning för lidande och tillfälliga men.

Mannen bestred åtalet men målsägandens och vittnens berättelser övertygade tingsrätten om den åtalades skuld.

Tingsrätten ansåg att brotten begåtts på ett synnerligen förödmjukande sätt. Eftersom barnen hyste sådant stort förtroende för gärningsmannen ansåg tingsrätten att tanken varit att orsaka synnerlig skada.

Tingsrätten beslöt att en förmildrande omständighet var att det ett gått lång tid mellan själva gärningarna och den fällande domen.

Rättegången hölls bakom stängda dörrar, och såväl rättegångshandlingarna som målsägandenas identiteter ska hållas hemliga i 40 år.

Den nya järnvägsbron i Kristinestad blir en exakt kopia av den gamla. Det beskedet kunde broingenjör Jukka Ylimäki på Närings- trafik och miljöcentralen ge Kristinestadsborna efter det sista mötet med projektgruppen om järnvägsbron på fredagen.

Det är rätt ovanligt att man i dag bygger nya broar som är kopior av 100 år gamla broar, men nu sker det i Kristinestad.

- Det känns riktigt bra, säger Christer Norrvik, en av dem som har kämpat för att bevara infarten till Kristinestad.

Att den gamla hundra år gamla betongbron inte bevaras och restaureras går att leva med så länge infarten och vyn som öppnar sig över Kristinestad inte ändras, anser de som kämpat för bron. Just vyn och höjden på bron och vägens dragning och böjar var viktiga i sammanhanget. Nu bevaras de. Det är bara själva materialet som blir nytt.

Nöjda Kristinestadsbor

- Jag är nöjd med resultatet. Det är ändå bättre än att bygga en ny bro som inte skulle passa in i miljön. Jag tror att det blir en fin bro, säger Erkki Ikkelä-Koski, som har engagerat sig i brons öde.

Bron blir en halv meter bredare och kommer att bli 10,5 meter bred när den blir klar. Den lätta trafikleden kommer att placeras på brons norra sida.

- Vi har haft ett gott samarbete med staten, som efter specialgranskningar kom fram till att bron inte behöver rivas, säger Jarkko Ikkelä-Koski, som är den person i Kristinestad som har varit i tätast kontakt med statens representanter.

När staten, Närings - trafik och miljöcentralen och Trafikverket, kom fram till att bron kan bevaras reserverades 1 miljon euro för ändamålet för 2014. Men småningom kom de fram till att restaurera bron hade blivit för dyrt och tidskrävande och pengarna skulle sannolikt inte ha räckt.

Det bästa beslutet efter det blev att föreslå en ny bro, men exakt likadan som den befintliga.

Rivningshotad flera gånger

Det har funnits planer på att göra om infarten till Kristinestad och till och med ta bort bron och sänka den till marknivå, eftersom det under bron inte längre finns någon järnväg. Bland annat de planerna som satte fart på Kristinestadsborna, som ansåg att en sådan åtgärd skulle förstöra infarten.

Stadens beslutsfattare har också godkänt de stora ändringarna. Det betydde att de föreningar, bland annat Kristinasällskapet och Sjöhistoriska föreningen, och de invånare som aktiverade sig i brons framtid, stod rätt ensamma. Bland annat har namninsamlingar och demonstrationen ordnats till förmån för järnvägsbrons bevarande. Det har knutits vänskapsband på bron och skrivits dikter till bron. År 2011 fyllde bron 100 år, vilket också firades.

- Det har varit en långdans. Men man får väl konstatera att den utfallit väldigt väl. Många har lärt sig att samarbeta och inte minst är vi förvånade över att det har varit så lätt att diskutera den här saken med staten. Betydligt lättare än att diskutera med staden. Det var ju som att springa med huvudet i väggen om man ska vara ärlig. Vi är nog väldigt glada över detta, säger Christer Norrvik i sjöhistoriska föreningen.

I Kristinestadsbornas ambitioner att bevara bron hade Sjöhistoriska föreningen lämnat in en skyddsansökan, som var anhängig. För att kunna planera en ny bro, krävdes att skyddsansökan tas tillbaka, vilket också skedde.

Efter den 10 april väljs entreprenörer för arbetet. Den nya bron ska stå klar i år. Under arbetet leds trafiken via omfartsvägar.

Karleby stads bokslut för fjolåret blev betydligt bättre än väntat. Skatteinkomsterna blev högre än väntat, serviceavgifterna inbringade mer pengar än man trott och även affärsverken gick bra.

Årsbidraget, som anger hur mycket internt tillförda medel som återstår att användas för investeringar, placeringar och amorteringar efter det att de löpande utgifterna har betalats, stannade vid fjolårets slut på 22 miljoner euro. Det är samtidigt 10 miljoner mer än beräknat.

Staden kan nu stoltsera med ett överskott totalt på 3,2 miljoner euro. Tidigare antogs att resultatet skulle skrivas i röda siffror.

Stadsstyrelsen i Karleby diskuterar bokslutet vid nästa möte på måndag.

I Vasa har nu vårstädningen kommit igång på allvar, vilket kan missfärga stadens vatten.

När sand och grus tvättas bort från gatorna tas vatten från närmaste brandpost, vilket leder till ett ändrat flöde i vattenledningarna som i sin tur lossar sediment inuti rören.

Enligt ett pressmeddelande från Vasa Vatten räcker det med att låta vattnet rinna en stund tills färgen klarnar, sedan kan vattnet användas som normalt.

Vårstädningen pågår i omkring fem veckors tid, beroende på väder och väglag.

Vasa Vatten beklagar eventuella olägenheter.

Greger Forsblom ställer upp för återval till kretsordförande för SFP i Österbotten. Jordbrukaren Forsblom, som är hemma från Pedersöre, har lett SFP:s österbottniska krets i ett år.

- Efter ett år som ordförande känner jag mig både varm i kläderna och motiverad att fortsätta på posten, säger Forsblom i ett pressmeddelande.

Enligt Forsblom ligger många utmaningar framför, inte minst att trygga ett fortsatt mandat för SFP i Europaparlamentet. Sedan kvarstår mindre än ett år till nästa riksdagsval. Där har SFP i Österbotten fyra mandat att försvara, påpekar Forsblom.

- Det känns som att SFP behövs nu mer än någonsin, både lokalt, nationellt och internationellt. Därför vill jag fortsätta ta ansvar inom det parti som kämpar för det svenska och som är nära vår österbottniska vardag, säger Forsblom.

SFP i Österbotten väljer ordförande på kretsmötet i Korsholm den 21 april.

På lördag kväll släcks lamporna på olika håll i världen som en del av Världsnaturfonden WWF:s Earth Hour-kampanj. Genom den årligen återkommande miljömanifestationen vill WWF uppmärksamma klimathotet.

Vasa deltar i kampanjen för sjätte året i rad och släcker en del lampor på salutorget och längs gågatan mellan klockan halv nio och halv tio. Av säkerhetsskäl släcks ändå inte alla lampor.

Karleby ordnar för sin del en gratis rundvandring med lyktor i ett annars mörklagt Neristan.

Ifjol beräknades att 35.000 finländare deltog i kampanjen, men hittills har det varit svårt att se spåren av Earth Hour i landets energiförbrukning. Det beror på att belysningen utgör en så pass liten del av den totala elkonsumtionen.

Skulle alla mangrant släcka lamporna skulle det ändå synas helt klart i förbrukningen och WWF hoppas därför locka med allt fler i det årliga evenemanget.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) säger att psalmen "Den blomstertid" måste få ljuda i våra skolor också i framtiden.

- Vi ska inte vara rädda för att föra viktiga traditioner vidare, säger Henriksson som är förvånad över att sången har ifrågasatts.

Redan nu informeras alla om vad julfester eller skolavslutningar innehåller och var och en kan välja om de deltar eller inte.

- Jag är glad att grundlagsutskottet nu behandlar ärendet igen och hoppas det leder till en enhetlig tolkning. Vi kan inte fortsätta återkomma till den här frågan en gång om året, slår minister Henriksson fast.

Läs också:
Vem har rätt i frågan om psalmer i skolan?
"Religiösa inslag en del av kulturarvet" säger skoldirektör i Vasa
Nå vad ska vi sjunga då?
Klart nej till att förbjuda Den blomstertid
Ingen mer "Den blomstertid nu kommer" vid skolavslutningar?

Sittplatserna på Österbottens museum ville inte räcka till då husets egna konservatorer tillsammans med en expert från auktionshuset Bukowskis på lördagen tog emot och värderade konst. Christer Löfman fick veta att hans målning av Adolf Bock hör till de främsta som konstnären har målat.

- Tavlan har gått i arv från min farfar och jag har alltid varit fäst vid den, säger Christer Löfman som besöker evenemanget tillsammans med sin syster Isa Haslecker.

Målning av Adolf Bock, daterad 1924. Målning av Adolf Bock, daterad år 1924. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

Unikt tillfälle

- Det är första gången vi ordnar den här typen av evenemang vid Österbottens museum och vi visste ju att det finns ett intresse, men så här många besökare hade jag aldrig kunnat vänta mig, säger museichef Selma Green.

Bara under den första timmen ställde sig över trettio besökare i kö, och då många dök upp parvis betydde det att sittplatserna nästan tog slut. Många fick dessutom vänta länge, då värdering av konst sällan är någon enkel och snabb affär.

- Idag har vi fått bevis på det vi nog i princip redan visste, det vill säga att det hänger en hel del värdefull konst i Vasabornas hem, säger Green.

Samtidigt påpekar Green att värdet kan vara av många olika slag.

- För oss är det minst lika intressant att se det kulturhistoriska värdet som det rent ekonomiska, vi har under dagen stött på konst och kuriosa som vi gärna skulle ställa ut här på Österbottens museum men som knappast skulle inbringa några större summor på en auktion, säger Green.

Museichefen hoppas därför att det nya samarbetet med Bukowskis ska bli något bestående.

- Intresset för konst och antikviteter är stort i Österbotten och det fortsätter att vara stort, så jag tror att det finns ett behov av liknande tillställningar farmöver, säger Green.

Redan i maj har österbottningarna nästa chans, då finns Bukowskis åter på plats för att göra värderingar.

- Ja, den 17 maj kan man komma hit med konstföremål och smycken, så gör vi vårt bästa för att bedöma ursprung och värde, berättar Green.

En mästare på marint

Så har Christer Löfman väntat så länge att ingen längre står före honom i kön. Man hjälps åt att lägga den stora målningen av den tysklandsfödde konstnären Adolf Bock på bordet framför experterna.

Laura Pohjola är intendent på auktionshuset Bukowskis. Laura Pohjola är intendent och konstexpert på auktionshuset Bukowskis. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

Enligt Pohjolas bedömning hör tavlan, föreställande ett segelfartyg som i milt kvällsljus stretar genom havets vågor, till de allra främsta som den självlärde marinmålaren Bock producerat. Hon placerar utropspriset på auktion till mellan tusen och tvåtusen euro.

- Det hör till pristoppen här idag, för fastän jag sett en hel del intressanta verk och många målningar med österbottnisk bakgrund så är det inte många som skulle inbringa mer än fyrsiffrigt på auktion, säger Pohjola.

Christer Löfman ser en aning besviken ut då han hör summan.

- För tusen euro tycker jag den hellre kan hänga kvar på väggen hemma hos mig, säger Löfman.

Samtidigt är han nöjd över att ha fått tavlans äkthet och ursprung bekräftad.

- Jag har själv tillbringat många år på sjön och när jag som ung flyttade hemifrån till England så följde tavlan med i baksätet på bilen, trots att mamma inte tyckte det var någon god idé att behandla farfars finaste konstskatt på det sättet, skrattar Löfman.

SJK från Seinäjoki är mästare i ligacupen efter finalseger över VPS med 1-0. Carlos Lopez gjorde matchens enda mål i den första halvleken.

SJK inledde matchen bäst och efter 16 minuter fick hemmapubliken jubla då Justin Moose spelade fram Carlos Lopez som satte 1-0 bakom Henri Sillanpää i bortamålet. Efter målet arbetade sig VPS in i matchen och skapade flera chanser men resultatet stod sig halvleken ut.

I den andra halvleken jagade VPS en kvittering och med några minuter kvar ville laget ha straff men domaren valde dock att fria. I matchens slutsekunder hade VPS en riktigt bra chans men laget lyckades inte få in bollen i mål.

SJK kunde därmed ta hem segern och klubbens första guld i ligacupen.

Ottelu päättyy. SJK - VPS 1-0 (1-0) FT SJK on Liigacupin voittaja 2014 ja tekee samalla kilpailun historiaa, ensimmäisellä yrityksellä.

— SJK (@SJK07fi) March 29, 2014

.@SJK07fi Onnittelut #Liigacup'in mestareille 2014! pic.twitter.com/Nfsus1cTNe

— Veikkausliiga (@Veikkausliiga) March 29, 2014

Resultat:

SJK - VPS 1-0 (1-0)

16 min. Carlos Lopez

En tolv år gammal pojke och en man i 50-årsåldern gick genom isen utanför Kristinestad på lördagen.

- De var ute och pilkade på Storträsket utanför Kristinestad då pojken gick genom isen, berättar räddningsverkets enhetschef Håkan Sten.

Enligt Sten försökte 50-åringen få upp pojken men misslyckades och hamnade själv i vaken. Andra pilkare slog då larm.

- Vi fick upp mannen med lina och pojken med båt, men jag misstänker att de låg i vattnet minst en halvtimme så de hann bli rätt nedkylda, säger Sten.

Samtidigt uppmanade räddningsenheten samtliga pilkare att ta sig i land, isen var på tok för svag.

- Vi rekommenderar att man håller sig borta från isen för den bär verkligen inte längre, säger Håkan Sten.

I natt gick Finland, i likhet med de andra EU-länderna över till sommartid. Det innebar att visarna klockan tre flyttades fram en timme till klockan fyra.

En ofta förekommande minnesregel är att man flyttar klockan mot sommaren, alltså en timme framåt på våren, och en timme bakåt på hösten.

Sommartiden tar slut den 26 oktober då vi igen övergår till vintertid. I Finland har vi växlat mellan sommartid och vintertid varje år sedan 1981.

Avsikten med tidsomställningen är att bättre utnyttja dagsljuset under årets ljusa månader. Sommartiden har ändå kritiserats för att vara onödig och störa dygnsrytmen.

Läs också:
Forskning: Sommartidsändring ökar antalet hjärtinfarkter
Sommartid - lidande eller sjåpande?

Natten mellan lördag och söndag inträffade ett fall av allvarlig misshandel på en av nattklubbarna i Jakobstad.

En mansperson misshandlade en annan man på dansgolvet genom att sparka och slå. Offret fick skador på huvudet.

Polisen vill gärna ha information om händelsen.

Eventuella iakttagelser eller annan information om det inträffade kan ges till polisen på telefonnummer 0718746160 eller på epost, adressen är poliisiasema.pietarsaari@poliisi.fi

I höst firar Wasa Ungdomsförening Skatila r.f. 120-årsjubileum, vilket förtjänar att firas med pompa och ståt. Men föreningshuset är nedgånget och för att festen ska bli av kommer det att krävas målmedvetet arbete, pengar och talkoanda.

- Allt började med en vattenskada då ett av rören frös, jag tror det var i december 2012, säger Henrik Ingo som är ordförande i föreningens styrelse.

Huset står i Veikars precis intill stranden där Kyro älv rinner under Skatila bro och är till stora delar äldre än hundra år. Byggnaden har renoverats lite här och där under årens lopp, men är idag ändå rätt nedgången. Ordförande Henrik Ingo och viceordförande Nils Renkonen, som senast varit aktiva i föreningen på 1980-talet, insåg att det fanns en stor risk att ingen skulle ha den tid och kraft som behövs för att reparera skadan och att huset skulle stå och förfalla ytterligare.

- Ja, så man kan väl säga att vi bestämde oss för att kavla upp ärmarna då, säger Nils Renkonen med ett leende.

Sedan dess har duon hunnit långt. Försäkringsbolaget ersatte vattenskadan och med de pengarna i botten har man jobbat aktivt för att få fram mer pengar och fler talkosinnade. Flertalet välformulerade ansökningar har skickats iväg och några har glädjande kommit tillbaka med stämpeln godkänt.

- Det var till exempel otroligt roligt när vi här i mitten av mars fick beskedet att vi fått 20.000 euro i renoveringsbidrag från hembygdsförbundet, säger Henrik Ingo.

Finlands Hembygdsförbund delade ut bidraget på uppgift av Undervisnings- och kulturministeriet, och Wasa Ungdomsförening Skatila var bland drygt 20 olika föreningar den som fick ta emot den största summan.

Henrik Ingo och Nils Renkonen i festsalen på Skatila UF. Henrik Ingo och Nils Renkonen hoppas festsalen snart ska vara i skick igen. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

Traditioner, anor, byagemenskap

Och visst har Skatila UF värden väl värda att bevara.

- Det här är min egen favoritplats i huset, dansgolvet, säger Henrik Ingo och ser sig omkring i den stora och höga festsalen som utan att det blir trångt rymmer långbord för över 200 personer.

Här ordnas fester både inne och ute, från bröllop i festsalen till den tradiotionella påskbrasan på gården. Att Kyro älv rinner precis intill gör att här åtskilliga vårar har ordnats översvämningscafé. Och byns ungdomar samlas fortfarande här.

- Ja, de har en helt egen lokal i källaren som de kan använda fritt, det är populärt, säger Henrik Ingo.

Att byborna sätter värde på UF-gården har man också märkt av den senaste tiden.

- Ja, det är många som har sagt att det är viktigt för dem att huset sätts i skick och ganska många har också bidragit med en slant när vi ordnat en insamling för renoveringen, nu återstår att se hur många som dyker upp och jobbar i sommar, säger Nils Renkonen.

Virkeshögar och allehanda bråte

Att det blir arbetsdrygt räknar de föreningsaktiva med. Hittills har man lyckats skramla ihop 60.000 euro totalt och med de pengarna ska man göra mycket. Redan nu är huset fullt av virkeshögar och bråte av alla slag.

- Vi bygger helt nya toaletter och kök och flyttar dem till samma flygel i huset, på så vis koncentrerar vi vattenledningarna till ett och samma ställe och hoppas undvika fler vattenskador i framtiden, berättar Renkonen.

Från festsalen har man utsikt över Kyro älv. Från fönstren i festsalen på Skatila UF ser man ut över Kyro älv. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

- Visst måste vi anställa proffs för en del av arbetet, men i de egna skarorna finns folk som kan bygga. Och måla kan alla, säger Henrik Ingo.

Han hoppas fler dyker upp vartefter arbetet fortskrider.

- Det behövs inga andra morötter än gemenskapen, det här blir roligt, slår Ingo fast med blicken stadigt framåt mot höstens jubileumsfestligheter.

Läs också Renoveringsstöd till föreningshusen.

Polisen i Vasa och Korsholm har stött på ett par fall av rattfylleri under helgen.

På lördag förmiddag stannade polisen en man född 1960 på Replotvägen i Korsholm. Mannen blåste 0,72 i polisens alkometer och misstänks därmed för rattfylleri. Därtill var bilen som mannen färdades i obesiktad.

På lördag kväll fick polisen syn på en bil i Korsnäståget i Vasa som de beslutade sig för att kontrollera.

Vid kontrollen visade sig det att den 1994 år födda bilföraren var påverkad av narkotika. Mannen misstänks nu för rattfylleri, framförande av fortskaffningsmedel utan behörighet, fordonsförseelse och grovt äventyrande av trafiksäkerheten.

Karlebylaget Tiikerit hade inga problem med att besegra Hurrikaani-Loimaa i den första semifinalen lagen emellan. Tiikerit vann med 3-0 i set.

Regerande mästaren Tiikerit från Karleby visade att man även den här säsongen vill vara med och kämpa om guldet då man besegrade Hurrikaani-Loimaa i den första semifinalen med 3-0. Setsifrrorna skrevs 25-17, 25-19 och 25-18.

Fyra segrar krävs för att nå final och nästa match spelas på tisdag.

I den andra semifinalen besegrade VaLePa Sampo med 3-2.

När Vasa stad sparar är det personalen som drar en stor del av lasset, med bland annat vikariestopp, minskade anslag och tidigare hot om permitteringar.

Monica Nyman, föreståndare på Malmögårdens daghem, anser att när basservicen blir sämre är det de svagaste i samhället som drabbas hårdast. På daghemmen måste man följa lagen och ha en viss personalmängd i varje barngrupp, men Nyman nämner morgon- och eftermiddagsverksamheten för de yngsta skolbarnen.

- Det kanske blir minskade timmar för de här eleverna som skulle behöva den här vården. Tyvärr är det så att när vi sparar på barnen så kanske följderna syns i framtiden, säger Nyman.

Monica Nyman Monica Nyman, föreståndare på Malmögårdens daghem. Bild: Yle/Anna Ruda

Nyman anser att det inte går att spara mer inom dagvården. Att spara inom dagvården rimmar dessutom, enligt Nyman, illa med Vasas strategi om att det ska flytta in fler i staden.

- Vi behöver fler dagvårdsplatser och mer personal, säger Nyman.

Nyman hoppas att politikerna inser att det inte går att spara hur mycket som helst och att man inte kan skära ner personalen ytterligare.

- Jag skulle själv hellre ha sett att vi skulle ha kunnat spara genom att höja skatteöret, men det är ju politikerna som bestämmer, säger Nyman.

Minna Rolander är barnträdgårdslärare på Malmögården och hon tycker att sparandet ändå har gått bättre än vad personalen först var rädd för.

- Det som har synts i vardagen är väl ovissheten. Det har varit mycket diskussioner vid kaffebordet om vad som ska hända och när, säger Rolander.

Minna Rolander Minna Rolander, barnträdgårdslärare på Malmögårdens daghem. Bild: Yle/Anna Ruda

Nya barn i grupperna

Ett annat sätt att spara inom dagvården är att se till att barngrupperna är fyllda varje dag, så att till exempel en plats som innehas av ett barn som är på dagis bara 11 dagar i månaden fylls av ett annat barn de andra dagarna.

- Vi måste se till att vi har hundra procent beläggningsgrad och åttio procent användargrad. det heter att i genomsnitt ska åttio procent av barnen alltid vara på plats, säger Nyman.

Att barngrupperna är tillräckligt fyllda följs, enligt Nyman, upp och om det finns en tom plats fylls den snabbt av ett barn som behöver dagvård.

- Att få in fler nya barn i gruppen blir tungt för personalen. Just när de har fått gruppen att funka får de in ett nytt barn och en ny familj att lära känna, säger Nyman.

Den här veckan drar näringslivscentralen i Kristinestad ut på turné i kommunen med infokvällar för företagare. De riktar sig till redan befintliga företag, som kommer att få en inbjudan i postlådan, och till personer som funderar på att starta ett företag. Bland annat kommer företagsrådgivaren Nina Ingves att berätta vilka tjänster Näringslivscentralen erbjuder.

- Vår uppgift är att öppna dörren till det lokala näringslivet. Vi vill jobba för att ha ett starkt företagsklimat i kommunen, säger Nina Ingves.

Infokvällarna startar på onsdag på näringslivscentralen. Följande kväll träffas företagare i Dagsmark. Efter det ordnas en till ett par träffar i veckan i Ömossa, Lappfjärd, Härkmeri och Tjöck, för att avslutas på näringslivsbyrån i maj.

- Vi valde att lägga första och sista tillfället till näringslivscentralen. Vi vill naturligtvis uppmana folk att komma in hit oavsett om man har något väldigt viktigt på hjärtat eller bara vill komma in och diskutera, säger Ingves.

Bättre kontakter

Målet med företagsinformationen är att skapa en plattform mellan näringslivsbyrån och näringslivet och alla företagare.

- Vi vill skapa ett tillfälle då vi kan att träffas och diskutera så att vi också kan hjälpas åt och få en kommunikation helt enkelt och få reda på vilket behov som finns och vad som är på gång, säger Ingves.

Ett syfte med företagsträffarna är också att skapa kontaktytor företagarna emellan. I Kristinestad finns utrymme för samarbete mellan företagare, säger Nina Ingves. Näringslivscentralen vill också gärna förmedla nyheter ut till företagarna, som kanske själva inte hinner ha koll på allt som är på gång.

- För en företagare kan det vara svårt att hitta tid att hänga med om vad som händer på den kommunala nivån, den regionala eller nationella nivån. Vad finns det för aktuella och intressanta saker att ta del av? Där kan vi ha den intressebevakande funktionen och hänga med i vad som händer och kan förmedla informationen till företagarna sedan, säger Ingves.

Därför vill Ingves också att alla företagare ska uppdatera sin information och kontaktuppgifter.

- Vi behöver uppdatera kontaktuppgifterna för att kunna bygga upp en bra databank också med e-post så att vi snabbt kan få ut information snabbt och enkelt till den som är intresserad, säger Ingves.

Förutom företagsrådgivaren Nina Ingves kommer också näringslivscentralens vd Angelique Irjala att vara med på informationskvällarna.