I Närpes vill man odla positiva attityder till det finska språket. Det underlättar för barnen och ungdomarna att lära sig finska, säger Ann-Sofi Hansas och Marianne Nyqvist-Mannsén, båda lärare i finska på högstadiet i Närpes.
- Vi vill höja finskans status. Och då tänker vi på allihopa: lärare, elever, föräldrar, rektorer, staden. På alla plan, säger Ann-Sofi Hansas.
- Elevernas inställning behöver ändras och det kommer att krävas en större insats av eleven själv i framtiden. Han kan inte bara sätta sig i klassrummet på stolen och säga "lär mig". Det kommer inte att funka. De måste ta mycket mera egna initiativ och speciellt när det gäller finska om de verkligen vill lära sig det måste de utsätta sig för det mycket mera utanför skola., säger Marianne Nyqvist-Mannsén.
Föräldrarna är viktiga
Föräldrarna har en nyckelroll i att påverka sina barn. Det är dem man vill komma åt. Vi vill höja finskans status och då är viktigt att börja med föräldrarna. De ska ge barnen chans att komma i kontakt med finska och uppmuntra barnen, menar Ann-Sofi Hansas.
- Det är många föräldrar som invänder "men jag kan ju ingen finska", men det behöver inte betyda att ditt barn inte kan lära sig finska. Ge dem möjligheten trots att de kanske känner att de själva inte kan. Det kräver att man skapar en positiv attityd och inte börjar med vad som är svårt utan ta det lite naturligt, säger Marianne Nyqvist-Mannsén.
Enkäter ska visa riktningen
Både Hansas och Nyqvist-Mannsén ingår i en lärararbetsgrupp som fått i uppdrag av staden att göra upp en strategi för att utveckla finskundervisningen för hela grundskolan och gymnasiet i Närpes. En del av strategiarbetet bygger på enkäter som riktats till både lärare och elever.
- Det är inte något test av eleverna kunskaper i finska, utan en enkät om hur de förhåller sig till språket överhuvudtaget. Vad är besvärligt? Vad borde de jobba mera på? Vad vill de ha mera av?. Vad är deras behov? Det är sedan vår uppgift att försöka fylla, säger Nyqvist-Mannsén.
De flesta tillfällen till kontakt med det finska språket får eleverna genom shopping, medier, hobbyer och kompisar. Eleverna önskar att de kunde bättre finska till exempel när de reser i landet, för att kunna ta till sig det som sägs på finsk tv, allmänt i kommunikationen med finskspråkiga eller för att klara proven i skolan. Och de tänker sig att de kan förbättra sina kunskaper genom att bland annat lyssna och se på finska tv-program, läsa finska tidningar och böcker, skaffa brevvänner på finska, genom spel , öva mera, prata mera och så vidare.
- Det är det här vi måste ta till vara för att höja deras motivation och tillgodose behovet, det här behöver jag det till och det här behöver jag lära mig. Att vi inte för mycket binder oss vid läroplanen så att den är för detaljerad, vi måste anpassa stoffet som vi lär in till det som de är motiverade att lära sig, säger Nyqvist-Mannsén.
Svaga kunskaper märks i gymnasiet
- De vill ha mycket muntliga övningar, för det är ju så de behöver i framtiden också, säger Maria Komsi, som är lärare på gymnasiet.
Att något måste göras för att förändra inställningen till att lära sig finska märks tydligt på gymnasienivå.
- Jag får ofta börja från grunden, så jag förväntar mig att de ska ha så mycket i bagaget att vi kan fortsätta med det vi egentligen ska göra. Jag har stora förväntningar.
- Man kan också ta in i andra ämnen, men man behöver inte göra det så invecklat, och läsa om amöbor på finska. Men man kan ta ner det på en vettig nivå och kanske mera i förbifarten om man talar om ett land säga att det här är nu tasavalta och inte kuningaskunta. Oj hoppsan, det kom på finska, och de skulle inte alla gånger märka det heller. Och man kan ju säga huomenta någon morgon istället för godmorgon. Det är ju inte förbjudet, men det kan ändra attityden.