Timresursen styr gymnasiernas möjligheter att ordna undervisningen. I det kommunala gymnasiet i Vasa satsas inga extra kommunala medel i gymnasierna, i små gymnasier i Österbotten måste kommunen sträcka till extra medel för att få det hela att gå runt.
Timresursen kan uttryckas i en timresurskoefficient där allt som satsas i kommunens gymnasium tas med och siffran kan jämföras med andra kommuners satsningar i gymnasieutbildningen. Koefficienten säger ändå inte hela sanningen om en kommuns möjlighet att ordna likvärdig undervisning med samma bredd i kursutbudet eftersom större gymnasier med flera studerande kan ha lika stora möjligheter att ordna undervisningen också med en lägre koefficient.
I de svenska gymnasierna varierar koefficienten från cirka 1,4 till 2,2. Ju högre siffra, desto större resurser satsas i kommunens gymnasium.
Pedersöre och Nykarleby har den högsta timresurskoefficienten i svenska Österbotten 2013-2014
Kommunerna från Nykarleby i söder till Karleby i norr samarbetar i gymnasiefrågor och timresurskoefficienten varierar mycket mellan gymnasierna. Pedersöre (2,20) och Nykarleby (2.17) ligger i topp. Jakobstad har 1,47, Kronoby har 1,7, Karleby 1,73 . Utanför det här samarbetsområdet ligger Vörå på 1,8 och Korsholm på 1,4. I Vöråfallet finns dessutom idrottsgymnasiet med i bilden och när de extra resurser som också staten bidrar med för det här specialgymnasiet blir timresursen 2,2.
De övriga gymnasierna (Vasa, Kristinestad och Närpes) hade inte räknat ut sin resursanvändning på det här viset och kan därför inte direkt tas med i den här jämförelsen. För gymnasiet i Petalax fanns inte heller den här siffran direkt tillgänglig men senare uträkningar gav koefficienten 1,61 i Petalax.
Högre timresurs påverkar gruppstorlekar
Skoldirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre.Yle/Kjell VikmanStuderande betyder inkomster och ju fler studerande ett gymnasium har desto större blir inkomsterna och möjligheterna att ordna kurser med färre deltagare, till exempel kurser i franska.
- En studerande kan rösta med fötterna i dag och har vi inte ett tillräckligt stort utbud är vi nog på den förlorande sidan, säger bildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre.
Studerande vid Pedersöre Gymnasium: Aron Lassfolk, Kevin Nyfelt, Ida Gäddnäs och Sofie Wärn.Yle/Kjell VikmanDen här krassa verkligheten är säkert en orsak till att Pedersöre valt att satsa på sitt gymnasium. Pedersöre fick 65 studerande i höst till årskurs 1 och med den resurstilldelning man har är det möjligt att dela in årskursen i tre basgrupper. I kommuner med en betydligt lägre resurs är det inte möjligt. I Jakobstad med en lägre resurs ligger basgruppens storlek på cirka 30 elever när Pedersöre har drygt 20 elever. Skillnaden är stor ur en pedagogisk synvinkel.
- Personligen tycker jag att man får mer tid med läraren när man är färre i gruppen tycker Aron Lassfolk i åk 1 i Pedersöre gymnasium. Jag får bättre kontakt med läraren och då blir blir jag själv mer motiverad i mina studier konstaterar Aron Lassfolk.
I språkämnen är grupperna vanligen betydligt mindre än basgruppens storlek. I Pedersöre finns gruppstorlekar på 10 studerande i finska. Om man satsar på franska i ett litet gymnasium kan grupperna vara mindre än så till och med och eftersom det måste finnas kontinuitet i utbildningen går det inte heller plötsligt att säga åt studerande att i år blir det tyvärr ingen franska.
Exemplet Jakobstad-Pedersöre
Avståndet mellan gymnasierna i Pedersöre och Jakobstad är bara tio kilometer och kampen om studerande är hård. Timresursen på 2,2 i Pedersöre och 1,47 i Jakobstad talar också ett ganska tydligt språk vad gäller resurstilldelning.
- Siffrorna är inte så roliga för oss. Jag vill nog ändå undvika att odla den där avundsjukan alltför mycket, det är inte roligt att vara avundsjuk, säger rektor Gunnevi Kiiskinen vid Jakobstads gymnasium.