Vi ska vara lite kritiska till undersökningar som Pisarapporten som inte visar hela bilden och därför kan se alarmerande ut. Men samtidigt ska vi också erkänna att vi har problem och att vi har en del att jobba på i de finlandssvenska skolorna.
Det säger Fredrik Sandelin, rektor i Maxmo kyrkoby skola, angående forskaren Satya Brinks analys av Pisarapporterna.
Hon har bland annat kommit fram till att de svenskspråkiga eleverna ligger 27 Pisapoäng efter de finskspråkiga i läsning. Det motsvarar cirka nio månaders skolgång.
- Det är inget nytt att vi ligger efter i läsningen. Till exempel kom det redan för cirka åtta år sedan signaler från högstadiet i Vörå att läsförståelsen går neråt och att något borde göras, säger Sandelin.
Intresset borde fångas upp
Han hoppas att den nya forskningen ska ge förslag på hur läsningen ska förbättras. Bland annat lyfter Brink upp att skolan borde kunna fånga upp elevernas intresse bättre, speciellt pojkarnas eftersom de presterar sämst.
- Det har ändå gått framåt de senaste åren och läromedlen har blivit bättre. Det finns också sådant som intresserar pojkarna mer. Vi samarbetar mer med biblioteken osv, säger Sandelin.
- Jag tror det viktigaste är att vi skulle sätta oss ner och på lärarrumsnivå diskutera vad vi konkret kan göra i våra egna skolor. I stället för att sitta på dagsseminarier och höra om forskning.
Vad tror du att det beror på att det finns stora skillnader mellan språkgrupperna och kön?
- Det är komplext och beror på många olika saker. Men jag tror att det bland annat handlar om inkluderingen, vi har fler elever med speciella behov integrerade i våra skolor än vad man har på finska sidan.
- I min lilla österbottniska landsbygdsskola har 30 procent av eleverna finska som modersmål. Det är klart att det sätter sina spår in den svenskspråkiga undervisningen, säger Sandelin.
Skolorna satsar på läsning
Förra veckan samlades grundskolerektorer från Vörå i norr till Kristinestad i syd för att diskutera hur skolorna ska kunna komma i kapp. Bland annat diskuterades det finlandssvenska projektet Toppkompetens som har lyft upp problemen med läsningen, naturvetenskaper och finskundervisningen.
- Vi har ett projekt tillsammans med Korsholm när det gäller läsningen och här tänkte vi gå ner just på lärarrumsnivå och fundera vad vi kan göra.
Hur kommer eleverna att märka av satsningen?
- En av våra stora styrkor i Finland är den autonoma läraren, så när ett problem presenteras jobbar alla för att åstadkomma förbättringar. Så när lärarna börjar diskutera sin egen skolas svagheter hittar de nog också en lösning.
Hur är det med tekniska lösningar som till exempel surfplattor?
- Speciellt pojkarna skulle säkert få tilläggsmotivation på det viset. En forskare som föreläste på vårt seminarium förra veckan sade att vi måste se bredare på läskunnigheten. Den är inte den samma som den var för tio år sedan.
- Vi behöver fortfarande böcker, men det är klart att vi ska plocka in den nya tekniken också. I dag krävs det andra kompetenser för en högpreseterande läskunskap än vad det gjorde för tio år sedan, säger Sandelin.