Kurden Kawa Bakiomar, 35, kom till Ekenäs som kvotflykting för tjugo år sedan tillsammans med sina föräldrar och nio syskon efter många år på flykt.
De hade lämnat ett kaotiskt Kurdistan i norra Irak och flytt först till Iran och sedan till Turkiet där de levde på flyktingläger i fyra år.
– Det var ett mycket svårt liv där, berättar Kawa, jag kan inte glömma det utan ser fortfarande framför mina ögon hur folk dödas och armén och polisen kommer.
Svårt att fylla kvoten
Kawa Bakiomar hör till de kvotflyktingar som Finland genom internationella avtal har förbundit sig att ta emot från UNHCR:s flyktingläger varje år. Riksdagen har slagit fast att den årliga kvoten är 750 flyktingar. Trots det väntar fortfarande några hundra flyktingar från fjolårskvoten på att få en plats i våra kommuner.
– Det är frivilligt för kommunerna att ta emot kvotflyktingar och då kan det bli antingen en ekonomisk eller politisk fråga för varje enskild kommun, säger specialplanerare Minna Kuivalainen på Nylands NTM-central.
Till exempel av de 165 kongolesiska kvotflyktingar från år 2012 sitter fortfarande 115 på ett flyktingläger och väntar på en kommunplats. Kuivalainen tror att den enda lösningen på problemet är att införa tvång.
– Det kommer inte att ske någon förändring innan vi på något sätt börjar ålägga kommunerna att ta emot kvotflyktingar och där krävs en lagändring.
Jakobstadsnejden visar vägen
Men det finns kommuner där det har gått utan tvång. I Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo och Kronoby ser man flyktingar som en tillgång i framtiden och där har man gemensamt beslutat att ta emot 50 kvotflyktingar årligen.
Nästa år landar 50 sudanesiska kvotflyktingar i Mellersta Österbotten där de fördelas jämnt, 10 per kommun. Flyktingarbetare Ann-Britt Kronqvist flaggar för samarbete över kommungränserna:
– Det är bra att man samarbetar för enskilda små kommuner kan inte bygga upp personalstyrkan och det kunnande som man behöver med flyktingar. Dessutom är det bevisligen så att invandring påverkar näringslivet i en positiv riktning, säger Kronqvist.
Viktigt med utbildning
I Jakobstad startar man i höst upp en så kallad språkskola för de unga flyktingarna där de genom språkstudier och teorilektioner får all den kunskap de kommer att behöva för vidare studier till exempel i gymnasium.
En sådan utbildning hade Kawa Bakiomar varit väldigt tacksam för när han kom till Finland för 20 år sedan. På grund av krig och flyktingliv hade han missat hela grundskolan och eftersom han redan var 16 år när han kom till Finland föll han utanför systemet.
Han hoppas att man i Finland tänker på det liv som flyktingarna har framför sig.
– De måste tänka hurdant liv de ska leva här. Om de bara är hemma utan arbete, går lite kurser, bara sitter och funderar, blir de deprimerade till slut, säger Bakiomar.
Titta på hela reportaget från Raseborg och Jakobstad här!
Yle Nyheters kartläggning om kvotflyktingläget i Finland hittar du här!