Det går fortfarande förhållandevis bra för Vasa om man jämför med andra kommuner i Finland. När det gäller skatteintäkter är läget bra men på utgiftssidan är man tvungen att gallra med grov hand. Det här betyder en sämre servicenivå för Vasaborna.
Stadsdirektör Tomas Häyry ger stadens ekonomi skolvitsordet åtta.
- Vi ligger över medeltalet och det ser rätt bra ut men varför vi inte får ett bättre vitsord beror på att vi har ännu åtgärder som vi måste göra på utgiftssidan, säger Häyry.
Åtgärder på utgiftssidan innebär att man måste se över servicenätet och färre servicepunkter är att vänta. Skolorna kommer i framtiden att bli rejält större och färre och det samma gäller daghemmen.
Staden skissar på skolor med 600-700 barn och daghem med 130-150 barn. Det här är långtidsplaner som man kanske förverkligar på ett tio års perspektiv, men redan nästa år ser man över gruppstorlekarna och större grupper är att vänta.
- Vi kan göra ganska mycket redan nästa år bara genom att man tittar på gruppstorlekarna och börjar fundera på hur man skall organisera om dem, säger Häyry.
Hälsocentralnätet ses över
Staden kommer också att se över sitt hälsocentral- och tandvårds nät och göra indragningar. Fortsättningsvis kommer man också att satsa på öppenvård och hemservice för äldre och fortsätta trenden med minskad anstaltvård.
- Genom att vi får en bättre fördelning mellan hemvård, öppenvård och serviceboende så kan vi på ett effektivare sätt koncentrera resurserna dit de behövs, säger Häyry.
Staden har en investeringsbudget på 45,8 miljoner euro och de pengarna kommer att gå framförallt till investeringar inom skolor, servicehus för äldre och till den nya hälsocentralen som planeras till Sandviken.
Till de skolor som det investeras hör bland annat Mussor-Haga skola som skall byggas till och renoveras. Dessutom planerar staden både skola och daghem i Böle.
Nya serviceboenden skall det också byggas sammanlagt tre. Ett i Lillkyrå och två i centrum av Vasa. Det ena är redan på gång på Himalajagatan i Klemetsö.
Mera lån
För att ha råd att investera tar staden också lån nästa år, sammanlagt 25,5 miljoner euro till. Det här innebär att Vasaborna nästa år är skuldsatta med en summa på 3423 euro/invånare. Det här är ett genomsnittligt tal med tanke på hela landet.
- Det här är någonting vi måste göra. Vi kan inte sluta investera och det är och andra sidan mycket positivt också att vi har möjligheter att investera i Vasa. Vi har egentligen en positiv grogrund. Vi växer kraftigt, vi har god industri och näringsliv och det här kräver satsningar för att vi också i fortsättningen skall ha det så här bra, säger Häyry.
Fastighetsskatten kommer sannolikt att stiga från 17 procent till 19 procent nästa år. Skattesatsen i Vasa kommer däremot inte att höjas från 19,5 procent. Tomas Häyry ser ingen orsak till att höja skattesatsen just nu även om staden måste gallra i servicen.
- Det beror på det att vi i dagens läge har mycket mera skatteinkomster än egentligen någon annan i Finland. Problemet som vi har är på utgiftssidan och därför räcker det inte att bara höja inkomstskatten. Det värmer en liten stund, men med den tillväxttakt som vi har så betyder det att vi har ännu större problem om två år och i framtiden. Därför måste vi komma åt utgiftssidan i stället för att börja gå in på inkomstsidan, säger Häyry.
Debatt att vänta
För att få in mera pengar kommer staden också att sälja sin egendom både i form av bostäder, mark och fastigheter. Effektiviteten bland stadens personal måste också höjas och målet är att få ner personalkostnaderna med motsvarande 100 årsverken per år. Till en del sköts det här genom att pensioneringar inte ersätts.
För Vasabon kommer alltså balanseringen av Vasa stads budget de närmsta åren att märkas framförallt i sämre service och högre serviceavgifter. Främst tror Häyry ändå att Vasaborna kommer att reagera på att det blir längre till servicen man är van vid.
- Man har inte servicestället så nära som man är van vid. Och andra sidan tror jag det är en vanesak så det man mest kommer att märka det på är i den allmänna debatten, för det kommer det att vara mycket av, säger Häyry.