Länge kunde Korsnäs kalla sig "världens svenskaste kommun". Men numera är Korsnäs den kommun som har procentuellt sett flest invånare med annat modersmål än svenska eller finska. På papperet är kommunen ändå enspråkigt svensk. Och kommer att fortsätta vara det, tror åtminstone fullmäktiges ordförande Jonas Lindholm, SFP.
Tidigare i veckan beslöt Närpes att staden ska ansöka om att bli en tvåspråkig kommun för att inte gå miste om det språktillägg staten delar ut enbart till tvåspråkiga kommuner från och med nästa år. I grannkommunen Korsnäs har frågan enbart diskuterats inofficiellt.
- Det blir ingen ansökan om att bli tvåspråkig det här året och inte nästa år heller, säger fullmäktiges ordförande Jonas Lindholm. Det är olyckligt att staten använder statsandelar som piska för att få till kommunfusioner eller vad man nu är ute efter, säger Lindholm.
En halv miljon euro
För Korsnäs del kan det uteblivna statsstödet handla om mellan 400.000 och 500.000 euro. Det är preliminära beräkningar som Lindholm hoppas att inte håller streck.
- Det blir självklart jättejobbigt om vi tappar en halv miljon i statsandelar, i praktiken handlar det om tio tjänster eller en stor skattehöjning, men vi ska ha is i magen. Regeringen har för vana att ändra statsandelssystemet, så vi får se vad som händer, säger Lindholm.
Korsnäs är en speciell kommun i och med att nästan tio procent av invånarna har ett annat modersmål än svenska eller finska. Men när debatten om tvåspråkiga och enspråkiga kommuner nu går het vill invånarna hålla kvar det svenska.
Det känns inte rätt att staten tvingar kommuner att bli tvåspråkiga på det här sättet, säger Harrströmbon Marika Blomberg som vi träffar på apoteket i Korsnäs.
- Det är dumt att det blir ett tvång och dessutom medför det ju också kostnader att bli en tvåspråkig kommun.
Många nationaliteter en rikedom
De många nationaliteterna ser Blomberg som en rikedom.
- Det fungerar jättebra. Vi behöver inflyttare i kommunen för att vi ska leva vidare.
Jonas Lindholm tycker också att de cirka 200 Korsnäsborna med invandrarbakgrund är en tillgång.
- Jag ser det som en rikedom att här finns många olika individer, språk och kultur. Det ger bättre förutsättningar för nytänk och företagsamhet.
Men enspråkigt svensk vill kommunen förbli tillsvidare. Anna-Lena Kronqvist jobbar i kommunkansliet och är också fullmäktigeledamot för SFP. Hon tycker att Närpes beslut var olyckligt.
- För oss svenskar är det viktigt att det finns enspråkigt svenska kommuner kvar i det här landet. Vi har ingen annan orsak än eventuellt en ekonomisk att bli en tvåspråkig kommun. Men det finns ju andra språk här som skulle komma före finskan i så fall.
Enspråkiga och tvåspråkiga kommuner i Finland:
Vanligtvis fastställs en kommuns språkliga ställning för en tioårsperiod. Nästa gång skulle bli 2023. Men en ändring i språklagen ger en möjlighet för en enspråkig kommun att bli tvåspråkig på begäran av fullmäktige i och med att kriterierna för statsandelar ändras för enspråkiga kommuner.
Från och med nästa år beaktas inte längre de merkostnader enspråkiga kommuner har för att ordna utbildning på det andra nationalspråket. Korsnäs och Larsmo är förutom Närpes de sista enspråkigt svenska kommunerna på finska fastlandet. På Åland är alla kommuner svenskspråkiga.