Närpes vill bli tvåspråkig stad. Annars går staden miste om över två miljoner euro i statsandelar i och med statsandelsreformen som träder i kraft efter årsskiftet. Det är väl bara att hänga med, säger Närpesborna.
Lex Närpes - eller varför inte Lex Närpiö - kallas den i folkmun, lagändringen som skulle öppna möjligheten att frivilligt ansöka om att bli tvåspråkig stad.
Det vill stadsstyrelsen att Närpes gör, för att komma åt de statsandelar som de skulle förlora i och med att statsandelsreformen nästa år.
- Vi måste väl följa med i utvecklingen. Vi blir väl ensamma som svenska här annars. Men svenskspråkig service måste vi ha, säger Jan Lindeman.
- Jag tycker det är en positiv sak om alla kommuner eller städer blir tvåspråkiga. Kanske vi får hit mera fabriker. Det är ok om Närpes blir tvåspråkigt, säger Christer Nordman.
Pressinformationen delvis på finska
Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist höll en del av tisdagens pressinformation på finska eftersom också en av regionens finska tidningar var på plats, vilket inte hör till vanligheterna i Närpes. Närpes är en av Finlands tre enspråkigt svenska städer. Larsmo och Korsnäs är de två andra.
Orsaken till att Närpes vill ansöka om frivillig tvåspråkighet är att statsandelsreformen, som träder i kraft efter årsskiftet inte längre gör det möjligt för enspråkigt svenska kommuner att ansöka om statsbidrag för svenskspråkiga elever. Det kan endast tvåspråkiga kommuner göra.
- Det är en helhet. Vi förlorar ungefär 1,25 miljoner efter en övergångstid på några år. Det har att göra med vår åldersstruktur, att vi har fler äldre än medeltalet. Ersättningen för de allra äldsta invånarna minskar. Vi har väldigt få sjuka fast vi är lite äldre än andra, men där ökar sjukfrekvensen. Och så förlorar vi statsbidraget vi har fått för svenskspråkiga elever, säger Hans-Erik Lindqvist.
Har samma utgifter som tvåspråkiga
Om Närpes vore tvåspråkig stad skulle de få 2,1 miljoner euro mer i statsandelar. För oavsett språklig status, har Närpes stad de facto redan de kostnader som svenskspråkigheten innebär.
- Vi har ju ganska mycket extra kostnader för finlandssvenskt skolmaterial och för att eleverna får extra undervisning i finska. Allmänt sett i hela administrationen har vi mycket översättningar, det kommer mycket text på finska som översätts till svenska. Undervisningen ordnar vi på det sättet att vi köper tjänster av grannkommunerna så att de finska eleverna får undervisning på finska. De flesta utgifter, som kommer upp i en officiellt tvåspråkig kommun, har vi, säger Lindqvist.
Närpes-Närpiö, Pörtom-Pirttikylä, Pjelax-Piolahti, Övermark-Ylimarkku. I Närpes finns endast några få ortnamn som har en finsk översättning. Skrattnäsvägen blir sannolikt Skrattnäsintie när vägskyltarna börjar översättas.
Finska elever får egen sektion
Det blir de synliga förändringarna. De viktigaste mera formella ändringarna sker inom bildningen. En tvåspråkig kommun måste ha en nämnd för båda språken inom bildningen, alternativt en bildningsnämnd och en sektion för minoritetsspråket.
- Om vi blir tvåspråkiga skulle de finskspråkiga få en sektion inom bildningen. Fast vi köper upp servicen av grannkommunerna, så är det bra att ha en sektion som diskuterar de finskspråkiga elevernas möjligheter och rättigheter, säger Lindqvist.
En kommun kan frivilligt ansöka om att bli tvåspråkig. Det fastslås vid en förordning för tio år i gången. Perioden började 2013 och pågår till 2022. Det betyder att Närpes måste vänta till år 2022 om man inte ändrar språklagens femte paragraf.
Den ändringen i språklagen hoppas stadsstyrelsen i Närpes kunna påskynda med att ta ett beslut i fullmäktige nästa måndag att ansöka om status som tvåspråkig stad.