Hur kan jag dölja ärren? Hur ska jag klä mig för att skärsåren inte ska synas på gymnastiklektionen? Vågar jag berätta om de hundra skärsår jag har på benen? Frågor om självskadebeteende ökar rejält på österbottniska ungdomsportalen Decibel.fi.
Österbottniska ungdomar ställer allt oftare frågor som handlar om självskadebeteende, det konstaterar ungdomsinformatör Liselott Nyström på österbottniska ungdomsportalen Decibel.fi. Fenomenet är inte nytt, men det är första gången som så många fall aktualiseras i Österbotten.
- Personligen är jag oroad. Mängden frågor om självskadebeteende ökar och det är ett symptom på att något är väldigt tokigt i samhället. Nu måste vi sänka trösklar så ungdomar vågar ta kontakt med psykologer och kuratorer utan att känna sig stämplade.
Varannan dag får hon frågor som handlar om självskadebeteende. Ofta är det yngre flickor som skär sig med rakblad, naglar eller papper. En del bränner sig med en glödande cigarett. Självskadebeteende blir ett sätt att fysiskt uttrycka en inre smärta. Smärtan blir så stark att man inte längre hittar sätt att hålla den kontrollerbar.
Höga trösklar är ett hinder
Decibel.fi har ett stort expertnätverk som svarar på frågorna. Psykologer, kuratorer och hälsovårdare sköter det verkliga svarandet. Ungdomsportalen blir en första hjälp där de kan få svar för att sedan slussas vidare till hjälpande instanser.
- Tröskeln är hög för en ungdom att kontakta psykolog eller kurator. Vi vill sänka tröskeln och ge dem kunskap, Kunskap om att det inte är farligt att gå till psykologen. Ungdomarna måste våga ta emot hjälp, säger Liselott Nyström.
Hon sitter i den lilla stugan, nästan osynlig bakom buskar, men placerad mitt i skolcentrat i Korsholm. Hon medger att delar av arbetet tar hon med sig hem. En del historier och frågor går inte att lämna. Att fler österbottniska ungdomar ställer frågor som tangerar självbeteende är allvarligt. Nu satsar Decibel.fi på att nå ut med information i skolorna.
- Våga prata om det i skolklasserna! Ta bort tabun och skammen, förklara istället. Negativa attityder handlar om okunskap och det föder rädsla. Om det för vissa är en trend att skära sig kan vi använda trenden som en positiv resurs.
Självskadebeteende finns också hos pojkar men ser annorlunda ut. Att härja på skolgården eller att vara omöjlig i klassen är tecken på självskadebeteende hos pojkar. De skär sig också, men bortförklarar det med en såg som slant.
Räcker samhällets resurser till?
- Nej inte en chans. Vi kan satsa på att vara preventiva. Där kan vi nå fler så att problemen aldrig uppstår. Om vi bara ska släcka eldar hela tiden blir det dyrt och då når vi bara vissa ensamma människor. Det preventiva arbetet är ofantligt viktigt.