I Österbotten finns stora skillnader mellan kommunerna som gör att endel kommuner blir vinnare och andra förlorare ekonomiskt i den stora social- och hälsovårdsreformen. Vasa är vinnare och Korsholm förlorare enligt tidningen Kuntalehti.
Servicenivån inom social-och hälsovården i Österbotten är generellt sett bra i jämförele med övriga landet. Kuntalehti presenterar i sitt senaste nummer utredningar från social-och hälsovårdsministeriet över verkningarna i ett antal exempelkommuner.
- Om man går in för en lägre nivå blir servicen billigare men samtidigt blir servicen mindre täckande, säger Göran Honga, direktör vid Vasa sjukvårdsdistrikt och medlem parlamentariska kommittén för finansieringsfrågor inom vårdreformen.
Stora skillnader mellan kommunerna i Österbotten
De som haft en dyr social-och hälsovård gynnas generellt säger Göran Honga och här är Vasa ett exempel. I social-och hälsovårdsministeriets uträkningar med 2012 som basår skulle Vasa få 23 miljoner euro billigare vård.
I Kuntalehtis artikel anges små kommuner som betalare men det gäller enligt Honga inte alla kommuner.
- Om man fastställer en servicenivå som är lägre än i Österbotten i dagsläget är de facto de flesta kommuner vinnare ekonomiskt sett, säger Honga.
Honga säger också att Närpes är en kommun som hittills haft en bra servicenivå till en ganska billig nivå och att det finns en risk att Närpes hamnar att betala mera för att få en sämre nivå än man har idag.
Jakobstad är en stor förlorare kostnadsmässigt och går enligt uträkningarna back i fyra miljoners klassen. Vasa är en stor vinnare med 23 miljoner euro plus och Kristinestad ligger nästan i nivå med Jakobstad på förlustsidan.
- Allt hänger på den grundnivå man fastställer. I fall Korsholms nivå skulle slås fast som grundnivå skulle det bli ytterligare inbesparingar i Vasa, det skulle bli 36 miljoner lägre kostnader för Vasas del, säger Göran Honga.
Honga säger att det stora spöket förutom kostnaderna är de koefficienter som används till grund för beräkningarna av statsandelarna i de olika beräkningarna och därifrån kommer skillnaderna mellan de olika kommunerna.
Lagen tillåter men förutsätter inte att man tar andra aspekter än invånarantal, sjukfrekvens och åldersstruktur i en kommun i beaktande, tillägger Honga. Frågor som avstånd, tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden har inte alls beaktats.
"Det här ger ingen rättvis bild av läget"
Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP) är medlem av den parlamentariska kommitté som skall föra vårdreformen framåt. Hon anser att de siffror som nu presenterats om olika kommuner är ett slag i luften i det här skedet men siffror är enligt henne alltid intressanta, både för vinnare och förlorare.
- Det här ger ingen rättvis bild av läget, säger Wideroos.
Wideroos är kritisk till presentationen av åtminstone tre olika skäl.
- För det första har utredningen bara ett år som basår. Man borde ha åtminstone tre år som grund, 2011-2013. Alla kommuner framgår inte heller , är det bara försöksberäkningar som gjorts och för det tredje gör social-och hälsovårdsministeriet beräkningar från lite olika saker som vi inte ännu fattat beslut om i den parlamentariska kommittén, säger Ulla-Maj Wideroos.
Läs också: Kuntalehtis uträkningar (på finska)