Medlemmarna i social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad följer noga med vad som händer på välfärdsmarknaden i grannlandet Sverige. Där drivs den offentligt finansierade välfärden allt oftare i privat regi och allt oftare i vinstsyfte. Moral och etik ställs mot vinstintressen och lönsamhet. Är det också Finlands och Österbottens väg?
Sverige har på senare år genomgått stora förändringar inom social- och hälsovården. De privata vinstdrivna vårdkoncernerna har tagit över allt mer av den svenska välfärdsmarknaden. Samtidigt har en stor del av landets vårdcentraler privatiserats.
Mångfald och valfrihet
Det här är frågor som näringslivets tankesmedja EVA vill lyfta fram hos oss också; den svenska modellen är vägen att gå. I rapporten ”Vuosikymmenen valinta” (Årtiondets val) som publicerades nyligen är honnörsordet valfrihet.
- Mångfald och valfrihet är kärnan i den svenska modellen, enligt rådgivare Bo-Erik Ekström, en av rapportens författare. Jag ska kunna välja själv och vem som helst ska kunna producera tjänsterna. Det är en bra början.
Ekström ser valfriheten och mångfalden som siamesiska tvillingar när marknaden efterhand öppnas upp för alla hugade spekulanter.
Det här är frågor som våra hälsovårdspolitiker på alla nivåer får ta ställning till nu när vårdreformen – känd som SOTE-reformen - går in på slutrakan. Bland andra social- och hälsovårdsminister Laura Räty (SAML) och SFP:s ordförande Carl Haglund har talat sig varma för den svenska modellen.
- Jag tycker om min partiordförandes tankar, säger Bo Kronqvist (SFP), ordförande för social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad. Inom nämnden har vi talat om möjligheten att införa vårdsedel inom äldreomsorgen och tandvården. Det skulle sätta press på de vinstdrivande bolagen.
Valfriheten och marknaden är bra enligt Bo Kronqvist så länge man har ett grepp om dem och de inte far ur händerna.
Valfrihetens pris
En annan av nämndens medlemmar Ulrika Rönnback (SDP) ställer dock en fråga i sammanhanget.
- Betyder det faktiskt att alla i Finland har valfrihet om vi tar till det här svenska systemet, undrar Rönnback. Och: vad blir priset för vår valfrihet?
Ulrika Rönnback drar gränsen för hur stor valfrihet hon vill ha vid privata hälsovårdscentraler.
- Jag skulle inte villa ha samma utveckling här som i Sverige för jag är rädd vart det leder i det långa loppet, säger Rönnback. Till en början kan det se bra ut; i Sverige verkar ju folk vara nöjda med att de kan välja. Men om man driver det till absurdum finns det kanske bara privata företagare kvar till slut. Och tar de då ett övergripande ansvar, eller tar de bara kunderna?
Ulrika Rönnback sammanfattar sin egen syn med orden: jag är inte mot valfrihet, men för jämlikhet.
Lönsamhet
Nämndmedlemmen Sven Grankulla (KD) är själv företagare och tror också på företagande inom social- och hälsovården.
- Visst finns det skillnader mellan ett kommunalt alternativ och ett privat sådant, menar Grankulla.
Men han tonar närmast ner skillnaderna mellan de två alternativen. En företagare som vill ha en lönsam verksamhet utgår från behovet är Grankullas utgångspunkt.
Oy HVC Ab
Hur förhåller sig då nämndordförande Bo Kronqvist till att HVC i hemstaden Nykarleby skulle privatiseras enligt svensk modell?
- Det kan ju vara ett aktiebolag, men också ett aktiebolag som kommunen driver själv, svarar Kronqvist.
Aktiebolag skall väl per definition göra vinst?
- Ja, men då är det aktieägarna som bestämmer hur vinsten används.
Då kan man skatteplanera som vilka riskkapitalister som helst, eller hur?
- Man kan. Men jag har en stark tilltro till att politikerna i vårt land och i vår region i synnerhet faktiskt ser på den moraliska delen.
Däremot verkar alla tre nämndmedlemmarna vara överens om att det inte finns utrymme för flera konkurrerande hälsovårdscentraler just i deras hemtrakt. Det blir närmast aktuellt i storstadsregionerna.
Moral och vinster
En vattendelare i debatten i Sverige har varit möjligheten att plocka ut (stora) vinster ur den välfärdsmarknad som alltså finansieras med skattemedel. På den punkten går åsikterna något isär bland hälsovårdspolitikerna Radar har talat med.
- Man borde inte bara fokusera på hur stora vinsterna blir, tycker Sven Grankulla. Att vinsterna är stora stör inte mig så länge de hanteras på ett moraliskt acceptabelt sätt.
Vore inte det mest moraliska att återinvestera vinsterna i verksamheten?
- Givetvis. Jag tror att företagen i framtiden för att hänga med i konkurrensen blir tvungna att återinvestera vinsterna i kedjan på nytt.
Det är uttryckligen den moraliska aspekten som Ulrika Rönnback funderar över i det här sammanhanget.
- Vi måste bevaka skattebetalarens intresse så att pengarna inte i alltför hög utsträckning går till skatteparadis, utan att de används i samhället, menar Rönnback.
Bo Kronqvist betonar att det är viktigt med lönsamma företag.
- Ett bolag som gör vinst är bara till fördel för ett samhälle, också inom social- och hälsovården. Sedan när vi kommer till hur vinsten används då är det en moralisk fråga som kan vara knepig.
Radar sänds fredagar kl. 11.03 och söndagar kl. 12.05. Programmet finns efter det på Arenan.
Läs också: Svensk välfärdskapitalism