Förut hade arbetar- och medborgarinstiuten en samhällsdanande funktion. I våra dagar har den personlighetsdanande funktionen blivit den centrala.
Arbisutbudet går i en allt mer terapeutisk riktning. Det är yoga, det är mindfulness och livsstilsgurur i långa rader. Petri Salo är professor i vuxenpedagogik och han menar att det här egentligen bara berättar något om den tid vi lever i.
- Det återspeglar hur den vuxna finländska befolkningen i dag orienterar sig i tid och rum. Har vi förlorat någonting? Är det osäkerhet, fragmentering, stress och allt det där som finns i vår vardag som gör att vi behöver dessa Arbiskurser för att balansera upp det? Finns det till och med en andlig existensiell dimension i allt detta? Det kan man fråga sig, säger Petri Salo.
Då byggde man landet
Då man grundade Vasa arbis år 1907 var ambitionen att ge den arbetande befolkningen vissa grundläggande färdigheter i läsning och skrivning, lite yrkesmässiga färdigheter som ritning och bokföring. Bildande nöjen var också viktiga som musik, teater och kultur. Samtidigt fick man en motvikt till det tuffa arbetet i industrierna. Man höll föreläsningar i historiska, geografiska, kulturella och hälsoteman. Kring förra sekelskiftet var den samhällsdanande funktionen den viktiga. Vi skulle bygga en nation, skapa ett folk. Folket behövde vissa färdigheter för att kunna bidra till utvecklingen.
När arbetarbefolkningen började organisera sig politiskt blev det viktigt för folkbildningen att lägga den politiska aspekten åt sidan och koncentrera sig på den kunskapsmässiga bildningsaspekten. Inte heller sociala eller religiösa teman hörde hemma i arbetarinstituten. Den politiska bildningen kanaliserades via de partier som grundades i början av 1900-talet. Men det hindrade inte att arbetarna hade nytta av folkbildningen i sina politiska partier.
- Kunskap är makt och med kunskap kan man påverka. Det var tack vare den kunskapen man kunde bygga upp detta Finland, påminner Petri Salo.
Ny brytningsperiod i våra dagar
Efter andra världskriget växte den personlighetsdanande funktionen fram till att småningom bli den centrala. Och folkbildning om än i ny tappning är lika viktig som förr.
- Vi befinner oss i en motsvarande brytningsperiod som för hundra år sedan, där många grundläggande aspekter av vårt liv förändras. Det tar sig bara andra uttrycksformer. Läs också:Närbild 29.9
Energi och empati genom MBI
Från kunskap till terapi - ett arbis i omvandling
Allt dyrare att spela och sjunga vid Mbi
Hon brinner för motion och MI
Man har ibland velat moralisera över folkbildningens nya skepnad, se lite mera "nyttigt" allvar i verksamheten när den ändå sker på skattebetalarnas bekostnad. Men professor Petri Salo vill inte moralisera.
- Jag skulle ändå sätta min tillit till den vuxna och väldigt välutbildade medborgaren som söker sig till olika arbiskurser. Det handlar om ett sökande, ett försök att finna sig själv tillsammans med andra. Det finns en existentiell social aspekt i det hela, precis som då det begav sig i början av förra seklet. Då formade andra utbudet för arbetarbefokningen, idag har vi vuxna, myndiga medborgare som själva är med och formar innehållet.
Vartåt kommer utvecklingen att gå, slutar det med att man spelar kort och dricker öl på arbis?
- Nej, det tror jag inte, säger Petri Salo. Rektorerna reflekterar nog väldigt mycket kring udda teman och de har nog en orientering i det hela. Det beror på de ekonomiska förutsättningarna, men jag tror nog att verksamhen kommer att se likadan ut i åtminstone två, tre årtionden framåt. Arbis kommer att behövas i framtiden, men kanske av andra grupper av människor och med andra typer av verksamhet än vad det står för i dag.