Färjan mellan Vasa och Umeå är det mest konkreta exemplet på samarbete över Kvarken. Det är ändå inte helt enkelt, landsgränserna är ett hinder.
- Statsmakterna vill att vi ska ha det här men ändå är gränsen ett hinder. Det är olika system i länderna, säger Lennart Holmlund (S), kommunalråd i Umeå.
- Egentligen är inte lagstiftningen det största hindret. Sådant här samarbete tar tid och resurser, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.
Holmlund säger att Haparanda är ett exempel där man fått det att fungera. I bägge städerna är man ändå hoppfull. Ett gott exempel är Kvarkenrådet, en förening som kan ses som upptakten till det nya hamnbolaget Kvarkenhamnar Ab.
Aktiebolag hämmar demokratin
Efter årsskiftet bildar Vasa och Umeå det nya och gemensamma hamnbolaget Kvarkenhamnar Ab. Både Wasaline och Kvarkenhamnar Ab ägs till lika delar av Vasa och Umeå. De båda bolagen är aktiebolag vilket kan hämma demokratin.
- Aktiebolag är en bra form att få saker till stånd. Men i ett sådant här fall är det svårt med demokratin. Det blir svårt för till exempel Vasa stad att säga åt sina representanter i bolagen att de ska göra så och så, säger Hannu Katajamäki, professor i regionvetenskap vid Vasa universitet.
Sjukvård och universitet nästa samarbete
Att samarbeta kring logistiken och färjetrafiken har varit ett naturligt steg för Vasa och Umeå. Nu funderar städerna på nya samarbeten. Universitetsvärlden är en samarbetsfråga och specialsjukvården en annan.
- I synnerhet nu när social- och hälsovårdsreformen går vidare är det viktigt att se över nya samarbetsformer. Det är ett kompetent sjukhus som finns på andra sidan inte långt härifrån, säger Häyry.
Tror du att lagstiftningen tar med samarbete över gränserna?
- Det tvivlar jag på. Men jag tror att vi kan skapa något innovativt som lagstiftarna kan vara intresserade av, säger Häyry.