Isolering, marginalisering, utanförskap och hur går det till när det besluts att någon ska isoleras? Vad avgör om du blir vårdare eller patient?
Sjukhusön Själö, 30 km söder om Åbo, har i flera år inspirerat konstnärsgruppen Sjählö9. Just nu kan man se deras verk i utställningen ”Speglingar av annanskap” på Tikanojas konsthem i Vasa.
Tidigare har gruppen ställt ut bl.a. på Island. Konstnärernas samarbete startade under en konstnärskonvalescens och intresset riktade sig snart mot Själö.
Ta med bräder till kistan
På 1600-talet isolerades spetälskesjuka på ön Själö. Senare blev ön en plats dit mentalt sjuka fördes. Från slutet av 1800-talet fanns här endast kvinnliga patienter och kvinnor som diagnostiserades som sinnessjuka var vanligen fattiga och ogifta.
Uppmaningen till patienterna löd att de skulle ta med egna plankor till kistan, för efter förvisningen till Själö fanns det ingen återvändo till ett vanligt liv.
Blod och bäcken
Bland utställningens elva konstnärer hittar vi keramikkonstnär Catharina Kajander, som bl.a. gjort en installation med ett vitt keramiskt bäcken och rosblad, som symboliserar patienternas menstruationsblod.
På Själö mättes och reglerades blodmängden med hjälp av kosten. Det här var ett sätt att kontrollera psykisk sjukdom, men kunde leda till undernäring och svält.
Att inte få synas på bild
Tanken var också att här skulle finnas en dokumentär om en afghansk kvinnas liv, men konstnär Kirsi Mattila valde att själv censurera bort verket från utställningen p.g.a. rädsla för att kvinnan skulle råka ut för repressalier.
Utanförskap kan alltså än idag vara så starkt att man inte får synas på bild.