Hela folkhögskolefältet är i gungning. Nya kriterier är på kommande för folkhögskolorna som avgör deras framtid.
- Senare i höst vet vi vilka krav som ställs, säger Ulrica Taylor, verksamhetsledare för Bildningsalliansen som är den fria bildningens intresseorganisation.
Bland de nya kriterierna kommer att ställas krav på god ekonomi och Taylor efterlyser kreativa förslag. Beroende på region och behov kan man tänka sig olika alternativ.
- Folkhögskolor kan gå samman eller alternativt kan folkhögskolorna tillsammans med medborgarinstitut eller gymnasier söka nya lösningar, föreslår Taylor.
Taylor vill inte se fusioner med yrkesskolor, till det är folkhögskolorna för speciella. Det håller rektor Hans Boije på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby med om.
- Vi är beredda att gå ihop med likasinnade, men hamnar vi i någon stor enhet då drunknar vi, säger Boije.
Liksom andra folkhögskolor har skolan i Nykarleby byggt upp en egen profil. Skolan utbildar barnledare, kyrkvaktmästare, ordnar språkundervisning för invandrare och har en bibellinje. All våra linjer lockar, säger Boije och i dag har Kristliga folkhögskolan 100-talet studerande. Ändå säger Boije han är orolig och då tänker han på de kommande utmaningarna.
- Fusion kan leda till att skolan förlorar litenheten och närheten som är viktig för en del unga som är känsliga av olika skäl.
Boije tveksam till storskalighet
Det går inte att spara in pengar på administrationen genom fusioner, säger Boije.
- Resultatet blir bara att det skapas nya mellanled och skolan tappar i flexibilitet och engagemang från personalen.
Men än vet man inte vart det barkar och enligt Boije kan det bli riksdagsvalet som i slutändan påverkar utgången för folkhögskolornas del.
I förra veckan träffade Bildningsalliansen SFP:s riksdagsgrupp för att ge politikerna information om dagsläget.
Nyland hunnit längre
I Österbotten diskuterar folkhögskolorna läget, men i Nyland har man hunnit betydligt längre. Västra Nylands folkhögskola, Borgå folkakademi och Axxell är inne på sin tredje utredning om vad en fusion kunde innebära för folkhögskolorna.
Skolorna är obundna och humanistiskt förankrade vilket gör att en samgång inte behöver bli så svår, säger VNF:s pensionerade rektor Kerstin Romberg.
Men i övirgt i Svenskfinland kan ägarskapet bli en en svårare nöt att knäcka. Kanppt hälften av skolorna ägs av kyrkan eller frikyrkor. Bakom skolorna hittas också aktiebolag, yrkesskolor, kommuner, föreningar, samkommuner och settlementrörelsen. Värdegrunden och profilen kan vara väldigt olika. Också Romberg funderar på vinsten med fusioner.
- Det är svårt att bedöma om fusioner garanterar folkhögskolornas framtid.
Det alla väntar på nu är de nya kriterierna för livskraftiga folkhögskolor. I dag gäller ungefär att skolan ska kunna värdera sin uppgift i samhället och visa på efterfrågan. Den ska ha kompetent personal och ekonomiska förutsättningar att klara sig.
- Det kan hända att ett nytt krav blir en större volym på skolorna, säger Romberg. Ulrica Taylor är inne på samma spår.
- Främst handlar det om ekonomin när kriterierna slås fast, säger Taylor.