Skatteinkomsterna ligger på en stabil nivå i Jakobstad men problemet är att utgifterna inte gör det, de ökar snabbare än inkomsterna. Hittills har den låga räntenivån räddat staden undan mera drastiska åtgärder.
Stadsstyrelsens ordförande i Jakobstad, Peter Boström pekar speciellt på hälso-och sjukvården när det gäller de stigande kostnaderna.
- Serviceproduktionen speciellt inom hälso-och sjukvården stiger på ett sätt som gör att vi inte har behärskat att prognostisera utvecklingen de senaste åren. Anpassningen till förändrade strukturer är mycket svårare än att anpassa en ekonomi där ekonomin växer, säger Peter Boström.
För små muskler eller för stora ambitioner?
Ambitionsnivån i Jakobstad är hög när det gäller olika satsningar samtidigt som ekonomiområdet är litet. Skatteintäkterna räcker inte till och skuldsättningen ökar trots strävandena i motsatt riktning. Frågan är om staden har för små muskler i förhållande till ambitionsnivån?
- Egentligen inte, säger Peter Boström men den nordiska välfärdsmodell vi har bygger på skatteinkomster. Skatteinkomsterna i sin tur bygger på en god sysselsättning. Med den globala ekonomi vi har så är svängningarna så stora att det är svårt ur ett lokalt perspektiv att alltid snabbt anpassa det här ens inom ett perspektiv på 2-3 år, säger Boström.
Staten satsar miljoner i infrastrukturutveckling i Jakobstad
Staten satsar tiotals miljoner i infrastrukturutveckling i Jakobstad de närmaste åren. Satsningarna gäller i stort en enda sak, att trygga förutsättningarna för skogsindustrin i Jakobstad.Farleden till Alholmen muddras , satsningarna på Jakobstads hamnväg till Alholmen och elektrifieringen järnvägsbanan från Bennäs till Alholmen är tre stora exempel.
Alla de här satsningarna är resultat av åratal av ansträngningar för att få loss medel från staten men de för också med sig krav på kommunala satsningar. Det i sin tur begränsar investeringsmånen i Jakobstad inom andra sektorer.
- Eftersom vi har en begränsad investeringsbudget blir annat lite lidande, medger Peter Boström. Det som balanserar läget när det gäller investeringarna är att vi har ett rekordlågt ränteläge och det gör att skuldbördan både inom den statliga och kommunala ekonomin har tillåtits öka och det är inte sunt på sikt.
- Stiger ränteläget tvångsanpassas ekonomin på ett annat sätt, anpassningen i en kommunal ekonomi är betydligt besvärligare än i ett företag.
Resultaträkningen i Jakobstad tål ändå en investeringsnivå i nivån 10-15 miljoner euro nästa år säger Peter Boström.
Räddar privatisering och bolagisering ekonomin i Jakobstad?
I Jakobstad förs en diskussion kring alternativa sätt att ordna serviceproduktionen. Konsulter är inkopplade och strategiarbetet leds av stadsstyrelsens ekonomi-utvecklings och koncernsektion. I slutet på mars i år godkände fullmäktige ramarna för strategin.
Fullmäktige gjorde en hel del text ändringar i stadsstyrelsens förslag till fullmäktige. Det hette bland annat att staden inte skall utveckla några nya verksamhetsformer och att staden på sikt skall gå ut ur alla verksamheter som konkurrerar med det privata näringslivet, de här skrivningarna mildrades i fullmäktige.
I förslaget fanns också skrivningar om att staden inom valda serviceområden och inom en fastställd tidsram går in för servicesedlar som har samma värde för alla användare. Fullmäktige i Jakobstad gav ingen öppen fullmakt utan godkände skrivningar om att staden kan gå in för de här åtgärderna, detsamma gällde frågan om bolagiseringar. Förslaget på den punkten var att verksamheter som inte hör till kärnverksamheten skall bolagiseras, nu blev det istället att verksamheten kan bolagiseras.
-För det första tycker jag inte att Sfp backade nånting i fullmäktige överhuvudtaget, det var bara lite skrivningar som det tafsades på men det var inte så vidlyftiga saker, anser Peter Boström.
-Däremot är det så att man blandar ihop det här med bolagisering och privatisering. Vi tror ju att man bättre kan hålla reda på de olika verksamheterna om man i större utsträckning än nu bolagiserar vilket inte betyder att man privatiserar nödvändigtvis.
Men en bolagiserad verksamhet vad gäller till exempel kosthåll, fastighetsunderhåll, städning och så vidare där man kan samarbeta med grannkommunerna men också andra, det tror vi på , säger Peter Boström.