Skadegörelse kan bli en mycket dyr affär. För kommunerna är det ett slitsamt och otacksamt jobb att reparera samma saker om och om igen. Radar har utrett hur mycket de finlandssvenska kommunerna lägger på reparation av skadegörelse av allmän egendom.
Radar har tagit fram en uppskattning över kostnaden för skadegörelse, invånarantalet och räknat ut kostnaden per invånare.
- En grön punkt: 0-1,50 euro
- En gul punkt:1,50-3,00 euro
- En röd punkt: Över tre euro
Skadegörelse kostar mest i Grankulla
Bland de finlandssvenska kommunerna är det Grankulla som lägger mest pengar per invånare på att reparera skadegörelse. Minst pengar går det åt i Lappträsk.
I Helsingfors handlar det om miljonbelopp, men skadegörelse förekommer även på mindre orter.
Det är tekniska avdelningen på kommunerna som har hand om största delen av skadegörelsen. Den riktar sig mot fastigheter, busshållplatser och vägar, men även offentliga miljöer blir förstörda.
I Raseborg har parkavdelning bland annat reparerat motionsredskap i idrottsparken, en pontonbrygga, en badstege, lekparker och parkbänkar. Även sommarblommor har rivits upp och träd har skadats i grönområden. Vid sidan av klotter som putsas med jämna mellanrum. De årliga kostnader i Raseborg är ungefär 75 000, då saknas uppgifterna från fastigheterna.
Skadegörare kommer och går
Då vi ringer runt till de olika tekniska avdelningarna hör vi ofta att skadegörelse går i vågor. Vissa år är klottras det mera, andra år är det fönster som slås sönder.
- Skadegörelsen sker inte kontinuerligt utan är en sorts ”kampanj” som vanligen utförs av vissa gäng på olika områden. Sedan blir gängmedlemmarna äldre eller flyttar bort, och det kan vara ganska lugnt en tid, tills nästa generation av "slynglar" når den värsta åldern, skriver Anders Blomqvist, tf teknisk direktör i Jakobstad.
Utedassen ansatta
I Korsholm satsar man årligen 20-25 000 euro på att åtgärda vandalisering och skadegörelse. Alf Rosendahl är grönområdesansvarig på tekniska avdelningen i Korsholm. Han har jobbat med offentliga miljöer i nästan 25 år.
- Vissa människor anser att man får göra vad som helst med det allmänna, att det är okej att slå sönder och vandalisera. Det här har jag sett när jag tidigare jobbade på Vägverket och jag har sett det i mitt arbete på Korsholms kommun. Varför en del tänker så här vet jag inte.
Objekten för skadegörelse varierar från år till år. Rosendahl berättar att kommunens centrum, Smedsby, tidigare var utsatt för mycket skadegörelse. Men i sommar har det varit lugnt i centrum. Istället är det badstranden i Karperö som varit utsatt.
- De två utedassen med torrtoalett har varit hårt ansatta. Man har söndrat och rivit ut allt som bara går att söndra: fönster, ventilationsrör, torrströ, dörrhakar. Och samma sak har det varit med omklädningsrummen. Där har vi till exempel bytt och fixat klädkrokarna ett tiotal gånger.
Alf Rosendahl uppskattar att skadegörelsen på badstranden kostat kommunen omkring 5 000 euro. Det är pengar som man kunde ha satsat på annat. - Det är klart att vi kunde utveckla den här stranden mera. Men det är ju onödigt att satsa då man vet att det bara förstörs. Och det är ju det som är det tråkiga. Vi har många idéer för hur vi kunde göra de allmänna miljöerna i kommunen trevligare, men vi gör det inte för att vi vet att det är bortkastade pengar, säger Rosendahl.
Grankulla satsar mest
Grankulla har de högsta kostnaderna per invånare för skadegörelse. Årligen använder Grankulla cirka 50 000 euro, det vill säga nästan 5,50 euro per invånare, för att reparera skadegörelse. Men Grankulla har inget större problem med vandalisering, anser Lennart Långström, projektingenjör på Grankulla stad.
- Det är en lugn stad. På tolv månader är 50 000 euro inte så värst mycket, säger Långström.
Att staden använder mest per invånare beror sannolikt på att Grankulla försöker hålla miljön snygg och ingripa genast.
- Vi tror att om stadsbilden är snygg så gör man mindre ofog och det blir billigare på sikt, säger Lennart Långström.
Att skjuta upp blir dyrare
Alla kommuner kan inte göra som Grankulla. I vissa fall skjuter de upp reparationer så länge det går. Armaturer byts inte när de slås sönder och klotter tvättas mer sällan.
- Det år vi började ta bort graffiti kostade det 20 000 euro, men det var för länge sedan. I fjol var det ett lugnt år, då gick knappa 400 euro till tvätt av klotter, säger Bengt Lindholm huschef på Hangö stad.
Men nu har Hangö stad satsat mer på att minska skadegörelsen, bland annat genom ökad kameraövervakning.
- Det har gett resultat. Visst försöker gärningsmännen få sönder kameran ibland, men då har vi ofta en bra bild på dem.
Överlag är det tämligen lugnt på skadegörelsefronten i Hangö. Stora sommarevenemang för med sig ofog, men generellt sett är läget bra.
- För tillfället har vi en ganska bra tid. Det gäller att ta i trä, för det förekommer mystiska toppar med det här och sedan lugnar det ner sig. Precis när man tror att allt är frid och fröjd, börjar det hända på nytt, säger Lindholm.
En lönlös kamp
De flesta Radar talar med om skadegörelse säger att det för med sig onödiga kostnader och påverkar planeringen av miljön. Samtidigt anser de att skadegörelse är en del av livet idag, det är svårt att sätta stopp för det.
En erfaren teknisk chef (som vill vara anonym) berättar att han i början av sin karriär inom den kommunala sektorn försökte åka ut och prata med tonårsgäng som ställde till problem. Ibland blev han utskrattad, ibland blev han hotad och han slutade ganska snart med att försöka prata med gängen.
- Under de drygt 20 år jag jobbat inom det kommunala har vi försökt komma åt problemen med vandalisering och skadegörelse på olika sätt. Vi har varit i skolor och diskuterat och informerat. Ibland har vi haft med polisen. Det har kanske haft en viss dämpande effekt, men inget som varit bestående.
Den tekniska chefen berättar att man för några år sedan fick fast ett gäng som härjade vid en skola på kvällarna. Kommunen hade satt upp övervakningskameror och man visste vilka skadegörarna var.
- Vi kallade till ett möte med föräldrarna och försökte förklara att det inte bara kostar pengar att reparera det ungdomarna har sönder utan att det också kan vara farligt att till exempel springa på hustak. Men vi fick ingen förståelse från föräldrarna. De ansåg att ungdomarna var kreativa och att det här bara var ett skede i deras utveckling. Det var mycket hätsk stämning på mötet som var helt resultatlöst
Så gjordes enkäten:
- Svenska Yle bad den tekniska avdelningen i de finlandssvenska kommunerna om en uppskattning över kostnaderna för skadegörelse.
- Tekniska avdelningen har hand om de områden som oftast utsätts för skadegörelse, till exempel gator, parker och fastigheter.
- Siffrorna vi fick in är uppskattningar som bygger på de kommunanställdas kunskap och erfarenhet. Exakta siffror finns sällan att tillgå när det handlar om skadegörelse.
- Siffrorna i Kaskö härrör sig från maj detta år.
- Siffrorna från Raseborg saknar kostnaderna för fastighetssidan.
- Uppgifter saknas från Ingå.
Läs också:
Skadegörare går ofta fria