Potatisforskningen söker en ny finansieringsmodell. Sedan EU för ett par år sedan satte stopp för det nationella stödet för matpotatis blev också forskningen utan den grundfinansiering som ingick i potten.
Numera sker forskningen som projekt - en modell som inte alls är bra, säger Jan Porander, ordförande för MTK:s potatisutskott.
- Projektfinansiering är väldigt arbetsam på det sättet att först måste man göra forskningsplanerna och de ska rapporteras mellan rapporter, slutrapport till finansiären. Det åsamkar ganska mycket arbetet. För det första kan man inte vara säker på att forskningsplanen går igenom. Där har man redan hundratals timmar till spillo om man inte får finansieringen för det planerade projektet, säger Jan Porander.
Forskningsanstalten Petla i Ylistaro bedriver forskning om potatisproduktion, sortförsök, odlingstekniska försök och försök som gäller växtskyddsmedel och markstruktur.
EU-kommissionen godkände inte
Det finländska stödet för matpotatis slopades på grund av att EU-kommissionen inte godkände det i den nya programperioden som trädde i kraft för ett par år sedan. En del av den summan hade gått direkt till potatisforskningen som grundfinansiering, men det stödet föll bort som en följd av detta.
För närvarande kommer ungefär 60 procent av forskningsbudgeten som projektfinansiering.
- Resten sys ihop på bästa sätt. Det finns ett underskott. Vi måste försöka hitta bättre metoder att finansiera Petla.
Stärkelseindustrin stöder forskningen till 20 procent och 20 procent av finansieringen kommer från beställda forskningstjänster.
- Det skulle vara viktigt att få en stabilare finansieringsgrund att man kunde göra potatisforskningen på längre sikt med större trygghet om basfinansieringen.
MTK (Maa- ja metsätaloustuottajain keskusliitto) och SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund) ska ta upp frågan och se hur de kan gå vidare.
- Då samlas alla tilltänkta finansiärer på nytt och vi måste då fortsätta fundera på den här saken. Allt är oklart ännu, säger Porander.
Blicka mot Europa
Jan Porander tycker att man bör titta på hur de löst frågan i andra europeiska länder.
- Det är onödigt att hitta på en ny modell om man kan hitta bra exempel ute i världen. Bland annat i Danmark har de en forskningsavgift sedan 1977 som insamlas av alla som har något att göra med potatis. De samlar in fem cent per 100 kilo potatis av företag, producenter, handel osv. Medlen samlas in till en fond, kartoffelavgiftsfonden. Företag finansierar också direkt forskningen. Det skulle vara en bra modell.
Utan forskning riskerar utvecklingen att stanna, säger Porander. Även om potatisforskning bedrivs också i andra länder är det viktigt att Finland har sin egen, eftersom odlingsförhållandena skiljer sig från land till land.
- Det är viktigt på det sättet att vi kan rikta forskningen till de områden som specifikt gäller våra förhållanden. Vi har ju annorlunda växtperiod i fråga om längd och ljusmängd. Vi kan inte direkt omsätta forskningsresultat från Europa och andra delar av jordklotet till Finland, säger Porander.