För ett par år sedan skärptes kraven på Vasa Vattens reningsverk ute på Brändö. Efter en tid av överskridna gränsvärden har man nu fått bukt med utsläppen.
Mellan åren 2010 och 2012 förnyade man och byggde till på reningsverket för att kunna tillmötesgå de hårdare kraven. Totalkostnaderna uppgick till runt 13 miljoner euro.
På Påttska reningsverket renas avloppsvatten från hela Vasa stad samt en del av avloppsvattnet från grannkommunerna Korsholm och Malax.
Bland annat ska reningseffekten för fosfor och för organiska ämnen (mätt som biologisk syreförbrukning BOD7 ) vara minst 95 procent, när man tidigare krävde att den skulle vara minst 90. Årsmedeltalet för totalkvävereduktionen ska vara minst 70 procent, tidigare fanns inga krav på just det.
Prövat sig fram
De nya kraven trädde i kraft den 1 juli 2012 och det förnyade reningsverket togs i bruk samtidigt. I siffrorna från det året låg totalkvävereduktionen på 56 procent. 2013 lyckades man heller inte uppnå kravet på minst 70 procent. Då stannade man på 63 procent.
- År 2012 gick vi enligt de gamla kraven fram till juli. Förra året körde vi in det nya reningsverket. Då sökte vi de rätta inställningarna. I dagsläget fungerar reningen utmärkt, säger Pertti Reinikainen, Vasa Vattens vd.
Personalen har tvingats pröva sig fram för att hitta de bästa driftsinställningarna för varje årstid, vilket har påverkat siffrorna negativt.
- Man måste också få automationen och biologin att klaffa och det är inte så enkelt, säger Reinikainen.
Ser bättre ut nu
Utgående från siffrorna för årets (2014) två första kvartal klarar reningsverket de flesta uppställda utsläppskraven. Men under det första kvartalet var kvävereduktionen 60 procent. Under det andra kvartalet hade den stigit till 73 procent.
Finlands Miljöcentral bad Vasa Vatten om en förklaring till att man inte nådde upp till kvävereduktionskravet år 2012. I sitt svar till Miljöcentralen förklarar Vasa Vatten att de nya kraven trädde i kraft först den 1 juli 2012 och att man inte kan bedöma hela året utgående från de nya kraven.
Man hänvisar också till att man i månadsskiftet augusti-september tog emot avloppsvatten från industrin som innehöll mycket olja. Dessutom regnade det ovanligt mycket i oktober det året.
- Då kom det in över en miljon kubik med vatten när det vanligen kommer in en halv miljon, säger reningsverkets driftschef Tarja Karlsson.
Den svåraste tiden för ett reningsverk är våren när det kommer in mycket smältvatten. I år hade man en tacksam vår.
- I år kom det inte så mycket smältvatten och reningsprocessen lyckades utmärkt, säger Karlsson.
Hösten kan också vara svår om det regnar mycket, som det gjorde 2012.
Inga åtgärder från myndigheterna
På Miljöcentralen säger planeringsingenjör Jonne Säylä att de är nöjda med förklaringen och inte tänker vidta några åtgärder.
På NTM-centralen i Södra Österbotten säger överinspektör för avloppsreningsverk Carola Storgård-Envall, att man avvaktar och inväntar årets siffror.
- Det är inte frågan om stora överskridningar om man tänker på att systemet är ganska nytt. Men om det upprepas så blir det väl åtminstone en förfrågan om vad de tänker göra åt saken.