Från och med oktober tas den nya samjouren i bruk på Vasa centralsjukhus. Det betyder att de som har krämpor efter klockan 16 inte mera kan besöka den egna hälsovårdscentralen, utan ska ta sig till Vasa.
Anna-Carin Appelback och hennes familj i Sideby har omkring 160 kilometer till Vasa. Resan kan, beroende på före och väglag ta upp till två timmar. Hon gillar inte ändringen.
- Det är ju det allra värsta om det händer något åt ett barn. För ett barn är också sjukdomsförloppet oftast snabbare än för en vuxen, till exempel en allergisk chock eller något sådant, så de behöver verkligen vård snabbt. Att sitta två timmar i en bil eller ambulans är en lång tid. Vad som helst kan hända, säger Appelback.
Landsbygden drabbas
Anna-Carin Appelback har jobbat som sjukskötare så hon har en viss inblick i arbetet och riskerna. Som småbarnsmamma skulle det kännas tryggare om man visste att läkarvård finns tillgänglig på närmare håll.
- Det känns oroande och orättvist, att än en gång är det vi på landsbygden som ska stå för inbesparingar. Vi har ju redan blivit vana med att byskolor och bybutiker, banker och post och bussförbindelser och sådant har tagits ifrån oss och nu ska de ännu göra det svårt att få akutsjukvård, säger Anna-Carin Appelback.
I och med förändringen kommer det att bli glesare med jourmottagningar i Vasa sjukvårdsdistrikt. Distriktet övertar ansvaret för jouren och placerar den i Vasa centralsjukhus. Samjouren omfattar Vasa, Laihela, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.
Tidigare har Kristinestadsbor, Kasköbor och Närpesbor haft två jourmottagningar kvällstid att söka sig till inom någorlunda rimliga avstånd. Nu blir det betydligt längre sträckor om något händer utanför hälsocentralernas ordinarie öppettid.
- På landet så bor det mycket äldre människor som har byggt upp vårt land till det välstånd vi har idag. Då tycker jag det är ganska otacksamt att det här är det bästa vi har att erbjuda dem nu när de behöver hjälp och framförallt sjukvård, när de är gamla. Vi borde kunna erbjuda dem bättre, säger Anna-Carin Appelback.
Lång väg också för ambulansen
Vårdkapaciteten i ambulansen har förbättrats. Där kan de ge en första vårdåtgärd och också snabbt bestämma vart patienten ska föras. Är det till Vasa? Eller kanske till Björneborg för att det är närmare? Eller är skadan av sådan art att patienten ska till Tammerfors?
Hur lång tid det tar för ambulansen att komma till platsen beror ju också på var i landskapet den befinner sig.
- Vi har ju haft några tillfällen då det har gått riktigt dåligt. Vi som bor långt ute på landsbygden får ofta vänta länge på ambulans. Vi som har egna bilar och förhoppningsvis någon som kan köra oss så tar oftast risken att vi tar egna bilar och kör själva, säger Anna-Carin Appelback.
Närmare till Björneborg
Från Sideby är det betydligt närmare till Björneborg än till Vasa. Avståndet till Björneborg är ungefär 70 kilometer.
- Det är klart om det är verkligt brådskande så åker vi till Björneborg. Men där går allt på finska. För vår familj är det kanske inte något jättestort problem, men många av de äldre vill ha vård på eget språk. Och om det skulle hända något till ett barn i en svensk familj, som vårt barn när hon blir så stor att hon förstår språk. Nog är det ju besvärligt för ett barn att bli behandlad på ett annat språk. Men det är klar, är det brådskande far vi till Björneborg. Det är vårt bästa hopp.
Samarbetet med Närpes upphör
Ännu i september kan man uppsöka Kristinestads hälsovårdscentral på tisdag, onsdag och fredag och på måndagar och torsdagar Närpes hvc fram till klockan 22. Hälsovårdscentralerna i Närpes och Kristinestad turas om att hålla jourmottagning ett par kvällar i veckan. Kristinestad har dessutom hållit veckoslutsjour mellan klockan 9 och 20.
Från och med oktober upphör samarbetet. Hälsovårdscentralen i Kristinestad kommer att fortsätta att hålla öppet på veckosluten, ett par timmar färre än nu, samt hålla öppet lite längre ett par kvällar i veckan till årets slut.
Enligt förhandlingarna så här långt ska Kristinestads hälsovårdscentral hålla öppet till klockan 16 på vardagar. På måndagar och fredagar har akutmottagningen öppet efter stängningsdags fram till klockan 20.
På veckosluten är det tänkt att man kan komma till akuten mellan klockan 9 och 18, men här förs ännu förhandlingar.
- Det har visat sig att behovet av att hålla öppet ända till klockan 22 inte har varit så stort, säger Tom Lövdahl, administrativ biträdande överläkare på hälsovårdscentralen i Kristinestad.
Dubbeljour kostar
Alla kommuner som deltar i samjouren betalar en avgift för att upprätthålla jouren. Dessutom betalar de för den faktiska användningen.
Det dubbla arrangemanget kostar. I och med att Närpes inte längre anlitar Kristinestads veckoslutsjour faller även den inkomsten bort. Frågan blir om Kristinestad kan fortsätta med egen jour, om än i begränsad utsträckning, även efter årsskiftet.
- Det är en form av service som åtminstone jag upplever att behöver finnas nära. Någon form av service borde vi ha här i Krsitinestad också. Vi måste se vad vi lyckas åstadkomma från och med nästa år, säger Åsa Blomstedt, vård- och omsorgsnämndens ordförande i Krsitinestad.
För att kunna förlänga avtalen med de jourhavande läkarna, borde man fatta beslut i september. Problemet är att man då ännu inte har någon erfarenhet av hur dyrt det blir att upprätthålla två parallella joursystem.
Närpes valde att koncentrera sina jourpatienter till Vasa och inte delta i veckoslutsjouren i Kristinestad. I Närpes har de kvällsjour på måndagar och torsdagar, som tidigare, men endast till klockan 18.
Samjouren omfattar Vasa, Laihela, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kaskö och Kristinestad.
Brist på läkare
En av orsakerna till att man gick in för en samjour i Vasa sjukvårdsdistrikt var att läkarresurserna på hälsovårdscentralerna inte räckt till för att upprätthålla akutmottagning. De flesta har ordnat jouren som köptjänst.
Vasa sjukvårdsdistrikt övervägde också alternativet att jourmottagningarna skulle vara kvar på hälsovårdscentralerna trots att sjukvårdsdistriktet tog över verksamheten, men det alternativet gick man inte in för.
En motivering var att många av hälsovårdscentralernas akutpatienter ändå slussas vidare till centralsjukhuset. Då blir det logistiskt mera ändamålsenligt att ha verksamheten där, enligt sjukvårdsdistriktets förvaltningsdirektör Olle Gull.