De goda åren för pälsfarmarna märks också i sysselsättningen. På fem år har det skapats 1200 nya jobb inom farmer, auktionshus och fodertillverkare.
Allt fler jobbar inom pälsnäringen. De senaste fem åren har näringen skapat omkring 1200 nya jobb, visar siffror från Pellervo ekonomisk forskning.
Sune Södö är en av de nya på en farm i Pedersöre.
- Det är roligt och fint att jobba på farm. Min dotter jobbar också här ibland, och flera i byn jobbar på farm, säger Södö.
I dag jobbar 4500 personer inom pälsnäringen i Finland. I siffrorna ingår förutom de som jobbar på farmerna också personer som jobbar inom fodertillverkning och på auktionshus.
Näringen bär österbottniska kommuner?
Forskare vid Pellervo ekonomiska forskning uppskattar att det varje år kommer flera hundra nya arbetsplatser inom pälsnäringen på området mellan Vasa och Brahestad.
- Det låter otroligt bra. Man får löntagare, skapar arbetsplatser, skatteintäkter och möjligheter för människor att försörja sig, säger Steven Frostdahl som är ombudsman på svenska Österbottens pälsdjursodlarförening.
Enligt Frostdahl är det pälsnäringen som via sina skatter finansierar en stor del av servicen i kommunerna.
- Skolor, vård och infrastruktur. Pälsdjursnäringen bär upp mycket av det här i Österbotten i dag.
Unga och utlänningar får jobb
Farmaren Mikael Knuts är en av de som har kunnat nyanställa de senaste åren.
- De senaste tre åren har vi tagit tre heltidsanställda till. Och i sommar har vi haft tre skolungdomar på jobb. Så på det sättet bidrar vi med sysselsättning, säger Knuts.
Enligt Steven Frostdahl är det just unga samt personer från andra länder som har fått jobb inom farmnäringen.
Mikael Knuts tror på en fortsatt tillväxt. Även om konjunkturen svänger så behövs alla arbetstagare så länge produktionen hålls på samma nivå som nu.
- Vi behöver inte dra ner på personal på grund av lönsamhet, och har inga planer på att minska nästa år. Möjligen blir det lite fler, men vi får se.
Pälsinkomster i tio kommuner
De bästa åren har skatteinkomsterna från farmarna stigit till 60 miljoner euro. Tio kommuner mellan Vasa och Brahestad får mer än fyra procent av sina skatteintäkter från pälsnäringen.
Nykarleby är den stad som får mest skatteintäkter från pälsnäringen.
Om pälsnäringen fortsätter öka i framtiden vågar man inte sia om på Pellervo ekonomisk forskning.
- Jag vågar inte uttala mig om huruvida ökningen fortsätter, säger Perttu Pyykkönen som är forskningsdirektör.
"Pengar får inte avgöra"
Verksamhetsledare Kati Pulli på Finlands djurskyddsföreningars förbund håller med om att det är rätt många som jobbar inom pälsnäringen i dag.
- Men man kan inte låta pengar avgöra om en näring är etisk eller inte, säger Pulli.
Enligt Pulli är målet fortfarande att förbjuda pälsnäringen. Hon säger att alla kanske inte skulle hitta nya jobb genast, men på sikt är det möjligt.
- Tanken är att man skulle ha en övergångsperiod, farmerna skulle inte stängas genast. Och det kräver ansträngningar från flera håll, också från staten, för att få till nya jobb.