Under två dagar kämpar de finlandssvenska friidrottarna om medaljer i SFI-mästerskapen i Pedersöre. Trots att de flesta av idrottarna än så länge är ganska okända i större friidrottssammanhang, så lockar tävlingarna varje år även de idrottare som redan etablerat sig på nationell toppnivå.
Sandra Eriksson, Jonathan Åstrand, Karin Storbacka, Niclas Sandells. Där är några exempel på SFI-idrottare som gärna deltar i SFI-mästerskapen trots att de redan tävlar på en mycket högre nivå.
- Man har varit med här ända från början som liten pojke och då var det ju roligt när man hade de här lite äldre killarna att jämföra sig mot i samma tävling. I och för sig har jag ju varit borta här emellan när det har krockat med andra och kanske större tävlingar och evenemang, men om man inte har några andra tävlingar, så är det lite av en självklarhet att man är med i SFIM, säger Niclas Sandells.
Karin Storbacka hade lite hälsobekymmer före tävlingarna och bestämde sig därför att inte delta, men det hindrade inte henne från att stå på sidolinjen och hjälpa till med arrangemanget och heja på sina klubbkompisar.
- Det har nog med SFI att göra. SFI är alltid viktigt. Vi har ända sedan vi var små varit med på lägren tre gånger i året och blivit vana med att träffa andra SFI-idrottare på banan. Det är nog något speciellt med att vi alla samlas åtminstone en sådan här solig sommardag för att tävla.
Eriksson ser SFIM som viktig träning
Sandra Eriksson är däremot statistiktvåa i Europa i år på 3000 meter hinder och sprang nyligen nytt finskt rekord på samma sträcka. Ändå var hon med på startlinjen i Pedersöre och dessutom på en sträcka som inte vanligtvis hör till hennes repertoar, nämligen 800 metern. Hur ser hon på att delta i SFI-mästerskapen?
- Inte är det på det viset någon jätte viktig tävling. Det är kanske mest träningsmässigt som det är viktigt för mig att få sådana här lopp. Men jag tycker det är viktigt att man visar att man finns här på hemmaplan och att man inte bara är ute och svävar bland stjärnorna för att man har sprungit på stora tävlingar, säger Eriksson.
Hur kommer det sig då att SFI producerar så bra idrottare?
- Vi har väldigt bra gemenskap mellan föreningarna och alla hejar på alla oavsett varifrån de kommer. Vi har våra gemensamma träningsläger varje år, så jag tror det är det som gjort att så många av oss har blivit bra, menar Eriksson.
Storbacka tycker att idrottarna får bra stöd från SFI, men det är inte frågan om ett ekonomiskt stöd utan mer som ett socialt kapital.
- Vi samlar kunskapen. Den som finns på finlandssvenskt håll. Sedan när man får igång en bra spiral, så tror jag den automatiskt fortsätter. Vi har fått igång ett bra system.