Antalet fångar vid Vasa fängelse har minskat. Det här beror på att man numera använder sig mer av samhällspåföljd istället för fängelsedomar. Taina Tummela säger att det i Vasa fängelse för tillfället finns 60 fångar i sluten avdelning och 13 stycken i öppen avdelning.
Fängelset har i många år haft konstant överbeläggning på ett trettiotal fångar. Men nu har trenden vänt.
- Vi har en bosättning på 100 procent medan den för några år sedan uppgick till 130 procent, säger Nummela.
För bara tre år sedan fanns en överbeläggning på ett trettiotal fångar. Bland annat fotbojan resulterar i färre fängelsekunder.
- År 2012 började vi med fotboja även här i Finland. Den kommer vi säkert att använda oss mera av i framtiden, säger Sari Somppi, psykologisk handledare vid Vasa fängelse.
Men fotbojan är inte den enda orsaken till det minskade antalet fångar.
- Just den här åldersgruppen, 20-35 år, som står för den största delen av kriminaliteten har minskat. Sedan sker det allt oftare att personer som utfört brott döms till samhällspåföljd istället för fängelsestraff, säger Somppi.
Arbetssysslor är viktiga för fången
På torsdagen gavs boken om Vasa fängelses 150-årshistorik ut och även om brotten som kunderna sitter inne för har förändrats, består arbetsmoralen vid fängelset.
- Männen och kvinnorna som sitter i fängelset får känna på hur det är att stiga upp varje morgon och arbeta en full arbetsdag. Det förbereder dem för en framtid utanför fängelset. säger fängelsedirektör Nummela och berättar att fångarna får en till tre euro i timmen.
- För de här pengarna köper de hygienartiklar, cigaretter och telefonkort. Men först och främst är arbetet en del av rehabiliteringen, säger Nummela.
Varorna som fångarna producerar är allt från beställningsjobb till skärbräden, gunghästar och ljusstakar som säljs i fängelsebutiken. Petteri Kaleva, ekonomichef för Västra Finlands fångvårdsregion hoppas att verksamheten kan fortsätta.
- Vasa stad har ju det kärvt ekonomiskt och man måste fundera på vad som ska höra till fängelset i framtiden. Ska sådana här verkstäder finnas kvar eller måste vi lägga ner. Det beror helt på hur stora besparingar vi är tvungna att göra. Men ja, arbetet är en stor del av rehabiliteringen, säger Kaleva.