En kvadratkilometer per år, alltså 100 hektar, det är så mycket Kvarkens skärgård växer varje år på grund av landhöjningen. Tittar man bakåt tusentals år så har faktiskt största delen av Finland höjt sig ur havet. När landet om sådär ett par tusen år slutar höja sig så är det fråga om hela 700 meter som Finland har rest sig ur vattnet.
Ett av de intressantare naturfenomenen som förekommer i Europa är landhöjningen och genom den har stora delar av Finland stigit ur havet sedan istiden. Det här är ett fenomen som upptäcktes redan på 1600-talet, fast då trodde man att det beror på att vattnet sjunker undan. Sedan insåg man att det är marken som höjer sig och till sist, för ungeför 150 år sedan, insåg man sambandet med inlandsisen.
Bengt Tunis vid lantmäteriverket berättar att under den senaste istiden så pressade inlandsisen ner jordskorpan så mycket som 700 meter under sin ursprungliga nivå och när isen sedan smälte så började landet höja sig igen.
Landhöjningen störst i Kvarken
I början var landhöjningen snabbare men nu har den saktat ner och är i Vasa trakten 85 cm på 100 år. I praktiken betyder det att Kvarkens skärgård där landhöjningen är snabbast, växer med 1 km2, alltså 100 hektar, varje år.
Även om landhöjningen inte är lika stor södra delarna av landet så finns den även där och det rör sig om cirka 30 cm per sekel som landet höjer sig.
Orsaken till att landhöjningen är så stor i just Kvarken beror på att istäcket över Nordeuropa var som tjockast just där, cirka 3000 meter och det gjorde att landet pressades ner mer.
Byarna äger marken som stiger ur havet
Den totala landhöjningen beräknas i Kvarken till ca 700 m, varav 200 m återstår. Fortgår landhöjningen i samma takt som hittills så borde man kunna gå torrskodd över till Sverige om ungefär 2000 år. Men Bengt Tunis vid lantmäterverket tvivlar på att det blir så.
- Man talar nu om att polarisarna börjar smälta och kommer att göra det i allt snabbare takt och det kommer kanske att betyda att landhöjningen stannar av. Eventuellt tar landhöjningen och höjningen av vattennivån ut varandra, konstaterar Tunis.
Frågan om vem som äger marken som uppstår då landet höjs, har väckt diskussion.
- Man pratar om vattenrättsliga byar, säger Bengt Tunis. I de flesta fall så betyder det att det är byarna som ligger vid kusten som äger vattenområdena och följdaktligen också tillandningarna. Det är alltså byns skifteslag som äger den nya marken.
Man blir tvungen att köpa sin strand
I och med landhöjningen är det många som ställs inför frågan om hur man ska gå till väga om man har en sommarstuga och hela ens strand är mark som uppkommit genom landhöjning. Kan då vem som helst få köpa marken där och bygga en stuga rakt framför den redan existerande tomten?
- På vissa ställen har det faktiskt varit så, berättar Bengt Tunis. Byar där man har haft så mycket tillandningar att man har brutit ut helt nya tomter på marken och då kan det bli just så att någon bygger en ny sommarstuga mitt i vägen för ens havsutsikt.
Oftast går det trots allt till så att tomtägaren har rätt att lösa in den mark som tillkommit genom tillandning och som ligger framför ens egen tomt. Man köper alltså marken av skifteslaget.
Landhöjningen är både bra och dålig
Ur en lantmätares synvinkel är landhöjningen rätt besvärlig. Kartor från förr är inte längre exakta och man måste hela tiden uppdatera kartorna varteftersom ny mark tillkommer.
Det positiva med landhöjningen är såklart att man får mera mark och att det är mark som det växer bra på och som så småningom blir riktigt bra skogsmark.
- En annan positiv sak är att vi har fått ett världsnaturarv just tack vare landhöjningen, säger Bengt Tunis, men tillägger att annars är landhöjningen nog mest till besvär.
Det var år 2006 som Kvarken/Höga kusten-området fick världsarvsstatus och blev finlands sjunde världsarv. Kvarkens skärgård är Finlands enda naturarv på världsarvslistan och är tillsammans med Höga kusten i Sverige ett av 46 marina världsarv.